HAKRIBI KORUPSAUN KOLUSAUN NEPOTISMU
Hapara korupsaun!, se O lakohi naukten sira goza...
KONTRA PENSAUN VITALISIA
“Lucia Lobato Tinan 5 hela iha Becora”

Monday, December 28, 2009

“Konsensus” iha KAK no “Kombate Korupasaun”: Rasional ka Sentimental?

Martinho G. da Silva Gusmao )*

Liu tiha aprovasaun orsamentu jeral 2010, PN hahu kedas halo sesaun extra-ordinaria atu hili Komisariu ba Komisaun Anti-Korupsaun (KAK). Maibe, depois Opozisaun Maioria Parlamenar (OMP/FRETILIN) la marka prezensa (boycott) tan la iha “consensus” ho Governu Aliansa Maioria Parlamentar (AMP). Xefi bankada OMP/FRETILIN Sr. Aniceto Guterres, SH tenta atu esplika sira nia pozisaun kona ba “consensus”. Maibe, esplikasaun hirak ne’e hanesan anin hu liu deit. La iha buat ida atu ita kaer metin. Iha biban seluk, mentor poder FRETILIN nian – Dr. Mari Alkatiri – deklara ba publiku katak ninia partidu la hakarak hili “tabeledor” ida atu xefia KAK. Nune’e mos, partidu ki’ik hanesan KOTA buka atu justifika katak partidu boot sira tenki iha konsensu atu hili komisariu iha KAK ne’e.

Ho respeito tomak ba sira nia matenek, ita tenki husu “Saida mak konsensu?” ne’e iha lider politiku sira nia hanoin laran. Se ita loke didiak ita nia hanoin, liafuan “konsensu” ne’ebe OMP uza iha sentidu proprio, mak tenki tuir FRETILIN nia hakarak. Se AMP mak propoin, entaun la iha konsensu; liafuan seluk tan: Governu AMP hakarak sai ditadura, obriga sira nia hakarak deit; la kohi rona ema seluk nia opiniaun. Nst! Maibe, wainhira ita husu “Oinsa mak bele too iha konsensu?”, entaun ita sei la hetan esplikasaun klaru husi OMP, sa tan proposta ne’ebe real no razoavel.

Los, konseptu kona ba “political consensus” ka “rational consensus” hamanas duni debate akademika iha politika (politologia no filosofia). Ita bele sura estudioso sira hanesan: H.G. Gadamer, J. Habermas, John Rawls, Thomas MacCarthy, Donald Dworkin, Robert Nozick, James Bohman, Otfried Hoeffe, inklui husi kampu teologia hanesan Walter Benjamin, J.B. Metz no J. Moltmann. Estudiozu hirak ne’e mak sai hanesan eksponente husi “procedural democracy” ka “deliberalist democracy” (liu-liu Habermas). Atu sai simples: sira hakarak hatudu katak iha demokrasia ne’ebe diak, ita tenki sukat ninia “procedure” hodi halo “deliberation” hamutuk. Rezultadu husi demokrasia la depende deit ba ninia “product”, maibe mos ba “procedure” ne’ebe tenki bazeia ba “legal criteria” adekuadu. Tan ne’e, sira nia pozisaun mos hanaran proceduralist paradigm. Iha ne’e “rational consensus” sai hanesan mata-dalan dahuluk (point of departure) no mata-dalan hakotu lia (point of arrival).

Artigu ida ne’e hakarak hatudu buat simples ida, katak, buat ne’ebe OMP fiar nudar “consensus” la’os “rational” maibe “sentimental”. Iha OMP nia hanoin, sira la dun joga criteria legal. Buat ne’ebe sira sura mak “gostu” politiku. Tan Sr. Aniceto Guterres no Sr. Mari Alkatiri la gosta kandidatu husi AMP (Dr. Aderito de Jesus Soares) entaun kriteria hotu-hotu tenki xumba. Inklui, uza liafuan baratu “tabeledor” ba Sr. Aderito de Jesus.

Kriteria Legal

Hau lê ona lei no. 8/2009 kona ba KAK fila ba fila mai. Maibe, hau la hetan liafuan “konsensu” iha neba. Kona ba hili Komisariu KAK nian, lei hateten deit katak “Comissario é designado pelo Parlamento Nacional, sob proposta do Governo…”! Kandidatu ne’e tenki hetan suporta “maioria absoluta” husi deputadu sira ne’ebe prezente (la’os falta bebeik). No sira be prezente ne’e minimal tenki too ¾ ka ema 49 husi deputadu 65. Husi parte seluk, PN sei hili deit “cidadão timorense, no pleno gozo das suas capacidades, …”; “… elevado nivel de independencia e imparcialidade”. Komisariu ne’e bele mai husi “magistrados judiciarios”, “magistrados do ministerio publico”, “defensores publicos”, “advogados”, jurista sira ne’ebe iha fama diak no esperiensia, agentes policias, ka tekniku investigasaun.

Husi kriteria hirak ne’e hatudu momos katak: Governu mak hahu aprezenta kandidatu. Governu AMP nia proposta sai hanesan “point of departure”. Ita loke lei KAK, no ita sei la hetan liafuan ruma ne’ebe fo lisensa ba opozisaun atu hatoo sira nia kandidatu rasik. OMP bele hatoo ninia opiniaun. Maski nune’e, tuir lei AMP la iha “obrigasaun” atu simu deit kandidatu husi opozisaun. Sa tan, kunsidera opozisaun “gosta” ka “la gosta”. Lei la hateten katak, governu AMP buka atu halo tuir OMP nia gostu. Se governu halo buat ida tenki sinti uluk lai oinsa opozisaun nia gostu, entaun kriteria “rasional” husi lei la iha ona. Husi parte ida ne’e deit FRETILIN la iha razaun klaru atu la marka prezensa iha sesaun ekstra-ordinaria. Hau la soi atu hatur an iha autoridade akademiku husi Sr. Aniceto Guterres no Sr. Mari Alkatiri nia sorin. Dehan katak, sira mesak estudiozu iha direito. Maibe, se ita hotu bele estuda mesak mos, ita hatene katak lei tenki hakruk ba “rationis ordinatio” (STh I-II, 90, 4) ida no iha ninia “imutabilidade” (la bele muda tun muda sae), no “universalidade” (ema hotu-hotu tenki simu iha fatin hotu). Buat ne’ebe lei la hateten, ita la bele halo fali sasukat foun ida (Latim dehan: nulla poena sine legge).

Entaun, husi aspektu legal Governu AMP bele hatoo sira nia kandidatu. La iha liafuan “konsensu” ho OMP antis hatoo kandidatu. Liafuan “konsensu” la iha lei nia laran. Wainhira lei nonok, ita lalika ko’alia no halo cantigas barak. Nune’e mos, AMP la iha obrigasaun atu halo tuir OMP nia gostu.

“Rational consensus” vs “political resentment”

Maibe, iha politika ita tenki halo duni “konsensu”. Husi aspektu ida ne’e mos OMP la dun iha pozisaun klaru. OMP nia sasukat ida deit: la gosta Dr. Aderito de Jesus. Maski sei issue hela, maibe OMP “gosta” liu Sr. Sebastião Dias Ximenes (actual Provedor) no Eng. Mario V. Carrascalão (actual 2 vice primeiro ministro). Kandidatura ema nain 2 ne’e la sala, maibe mos OMP nia justifikasaun la klaru.

Husi estudiozu sira ne’ebe mensiona iha leten, sira hateten katak politika konsensual hatudu ba proceduralist paradigm. Ho liafuan simples: konsensu ne’e prosedura ida, prosesu ida ne’ebe ita la’o tuir. La’os rezultadu ida ne’ebe ita hetan tiha ona. Iha procedure nia laran, ema hotu-hotu ne’ebe involve tenki ko’alia, hatoo nia hanoin, fo opsaun oi-oin no alternativa (wanhira opsaun sira faila) no foti konkluzaun/ rezultadu ida ne’ebe hotu-hotu simu ho laran tomak. Konsensu hakarak dehan katak, “maski ita iha divergencia, maibe ita buka deit convergencia”.

Maibe xave atu kumprende katak, ita bele deit halo konsensus wainhira ita kaer netik buat ruma iha liman – ka, “fact as principle” (H.G. Gadamer). AMP tau netik buat ruma iha liman, mak, Dr. Aderito de Jesus nudar kandidatu. Maibe, OMP dehan seidauk iha konsensu atu hili Dr. Aderito de Jesus. Tan ne’e, sira abandona sesaun plenaria iha PN. Ne’e tuir lian Makasae karik dehan “gali-dugal” (ulun tun ain sae). Ninia razaun simples: wainhira ita seidauk kaer metin buat ida, oinsa mak ita hahu konsensu? Importante: lei haruka atu Governu AMP hatoo lai kandidatu. Governu mak hahu (wainhira Governu seidauk hahu, OMP/ FRETILIN kritika maka’as katak Governu la seriu, ka ho liafuan ‘baratu’ hanesan maulohi, maubobar, maubosok, nst). Depois mak tuir prosedur, PN mak halo consensus iha sira nia sesaun debate no kritika. PN mak fatin lolos nian atu halo consensus. Wainhira konsensu la hetan, entaun ba “voting”. Opozisaun la halo konsensu ho Governu (ne’e intervensaun ba asuntu ekzekutivu; la tuir ona formatura separasaun poder), tan iha Governu nia laran la bele mosu opozisaun politika. Iha diferensia opiniaun entre governantes, bele! Agora, wainhira FRETILIN abandona deit plenaria, “consensus” la bele duni halo. Consensus tenki tuir dalan formal. Dalan ida ne’e mak iha plenaria PN.

Hau hanoin, AMP no OMP la hetan konsensu tan sira hasoru difikuldade rua (2). Ida uluk, entre OMP no AMP la iha duni “ideal speech situation” (J. Habermas). Katak, OMP ulun moruk defende ninia hanoin (gostu) no la tuir regra do jogo ne’ebe sira rasik estabelese iha lei KAK. Iha lei dehan PN mak “hili” (designa). Governu mak propoin. Agora Governu AMP propoin, entaun PN iha deit dalan ida – “hahu diskuti” (loke sesaun plenaria), tuir dalan ideal sira tur hamutuk atu haksesuk malu. Wainhira OMP halai lakon deit, entaun la iha ona “ideal speech situation”. Se ida ne’e la iha, husi rai ku’ak ida ne’ebe mak Sr. Aniceto Guterres bele ke’e sai “consensus”?

Tuir mai, OMP no AMP la dezenvolve “original position” (John Rawls) ho diak. Iha ne’e parte 2 tenki mai ho pozisaun hanesan. Sira la bele sura se mak diak liu, se mak iha poder liu, se mak matenek liu, se mak iha kapasidade liu. Iha kazu ida ne’e, Governu AMP nia pozisaun mak “hatoo kandidatu”, PN (inklui OMP) mak “ko’alia” ba malu atu too iha konsensu: “designa”. Tuir AMP nia hanoin, katak, desizaun atu hili Dr. Aderito de Jesus hanesan opsaun ida “optimo” (terbaik). Maibe, OMP hare katak opsaun ba kandidatu ida ne’e “pessimo” (terburuk). Tuir issue, sira hakarak Sr. Sebastião D. Ximenes ka Sr. Mario V. Carrascalão. Ho pozisaun hanesan ne’e, AMP no OMP tenki halo konsensu. Maibe, pozisaun OMP nian difisil liu, tan lei la dehan katak sira mos bele propoin kandidatu nudar dalan inisiu. Iha pozisaun ida ne’e Governu AMP diak liu, tan lei haruka ekzekutivu atu propoin. Tan ne’e sira tenki buka dalan atu hetan “overlapping concensus” (Rawls). Ne’e atu dehan, konsensu tenki halo atu AMP no OMP hetan dalan justu, diak no simu malu. La bele mosu “resentment” iha sira nia politika. Hau hanoin, OMP la bele aplika kriteria “gosta” ka “la gosta” ba kandidatu ida. Halo nusa ba mos, Sr. Aderito de Jesus ne’e timorense, iha esperiensia iha kampu legal, hatudu ninia pensamentu politiku original (hau iha prazer hodi sai ninia partner iha tempu okupasaun Indonesia hodi dezenvolve pensamentu politiku).

Wainhira OMP la aseita ho Dr. Aderito, entaun sira mak halo aproximasaun ba AMP atu halo ‘negosiasaun’ foun ba kandidatu seluk. Problema OMP nian todan, basa, sira la gosta Aderito depois sira hein atu AMP mak mai ‘hamaus’ sira. Politika Timor Leste la bele depende ba ema ida ka rua nia gostu iha partidu historico boot hanesan FRETILIN.

Ponto Critico

Maibe, pergunta importante liu mak ne’e: kombate korupsaun ne’e tenki mai ho sasukat “legal” ka “konsensu politiku”? Wainhira OMP hakarak deit “konsensu”, entaun ita mos tenki matan moris. Basa, iha nivel psikologia, ita hasoru hela OMP ne’ebe sofre “crisi nervoso” (ezemplu: paniku, tensaun, tauk too trauma). Krisi ida ne’e mosu tan ema komete sala iha pasadu no agora la brani hateke ba futuru; sa tan atu resolve ninia pasadu ba loron foun diak nian. Iha nivel politika, krisi ida ne’e sai tiha “resentment” politika (hirus, odio, vingansa, nst) hasoru kandidatu AMP nian. Ho liafuan seluk, kandidatura Aderito de Jesus hanesan deit ho ameasa husi AMP ba OMP. Entaun, argumentu rasional intupidu ona hodi sai deit argumentu sentimental ba prosesu hili Komisariu KAK nian.

“Konsensu” sai hanesan solusaun atu krizi psikologiku ne’ebe OMP hasoru, keta sai todan liu tan. Tan wainhira kombate korupsaun ne’e hahu, la’os deit AMP mak tama ku’ak laran maibe OMP mos hakoi tama iha laran hotu. Ita bele sukat fenomena lubuk ida:

Too ohin loron ema hotu ko’alia kona ba “korupasaun”. Maibe, too ohin loron seidauk iha koruptor ida mak MP ka tribunal rasta ba kadeia. Kazu pendenti barak la halimar. Nia razaun klasiku: seidauk iha kapasidade atu halo prosesa kazu korupsaun. Tan ne’e, artikulasaun kona ba korupsaun barak liu mak sai husi mikrofone politika no la iha liu aksaun legal. Maibe, iha espresaun ne’ebe importante nudar indikador. Baibain, OMP dehan “korupsaun iha AMP boot liu”. Implisitamente, ita konfesa: “OMP halo duni korupsaun” (ka, OMP loke dalan ba korupsaun) ho rezultadu, AMP aumenta tan (ka, halo kontinuasaun nudar ‘nauksaun’). OMP nia sorti katak, alfandega ne’e sunu tiha ona (no Sr. Mari Alkatiri sei iha coragem atu deklara ba publiku “FRETILIN mak halo, entaun bele sunu”). Afinal, iha neba mak ita bele sukat, se mak halo ‘nauksaun’ boot liu/ barak liu se!

Mudansa husi Dr. Longuinho Monteiro ba Dra. Ana Pessoa bele sai hanesan “turning point”. Basa, wainhira sei iha PN, Dra. Ana Pessoa ko’alia maka’as kona ba korupsaun. Sra. Ana Pessoa mos eksponente husi bankada FRETILIN nian ne’ebe sempre hatudu pozisaun “excelente” no intelektual liu (hanesan ho Cipriana Pereira) iha sira nia argumentu no debate politika. Tuir hau nia hanoin, pozisaun Dra. Ana Pessoa nudar PGR bele sai hanesan “arma pesada” husi FRETILIN atu hahu “kombate korupsaun”. Ate hau bele mehi katak, PGR sei “sikat habis” AMP nia Ministro sira ne’ebe koruptor. Infelizmente, FRETILIN rasik deklara (iha PN), katak, Dra. Ana la’os ona sira nia “kamarada”. A lias, politikamente, FRETILIN la fo apoia ba kombate korupsaun. Sira simplesmente abandona Dra. Ana Pessoa (hanesan mos la fo liman ba Cipriana Pereira ne’ebe servisu maka’as atu harii KAK).

Agora mosu tan “turning point” foun: eleisaun ba Dr. Aderito de Jesus. Dala ida tan, FRETILIN nia ema diak sira iha nafatin sentru ba kombate korupsaun. Maibe, dala ida ne’e mos FRETILIN resisti nafatin atu aseita ninia kandidatura. Minimal la fo apoia! Maibe, kriteria atu rejeita Aderito nia kandidatura mos la dun klaru. Lideransa FRETILIN balun la uza dalan legal, maibe dalan politika sentimental.

Husi fenomena hirak ne’e ita bele hola konkluzaun ki’ik ida, katak, kombate korupsaun hare liu ba “interese politiku”. Tuir lolos, AMP fo dalan ba vitoria FRETILIN nian liu husi PGR no KAK atu kombate Ministro koruptor sira. Maibe, “turning point” ne’e sira la uza ho efektivu no efisiensia. Tebes, iha politika ema sura deit “possibilidade na impossibilidade”: la bele kombate korupsaun (= imposibilidade), maibe kombate deit ba vitoria politika (posibilidade). Iha ne’e mak ita sei bele deskobre segredu iha liafaun “konsensu” nia laran.

Kombate Korupsaun

Halo nusa ba mos, ita tenki fo parabens ba PM Kay Rala Xanana Gusmão ho nia governu atu halo “jogo offensivo” (permainan terbuka) iha kombate korupsaun. Buat ne’ebe governu anterior la hanoin atu halo jogo hanesan ne’e. Nudar eis komandante supremo das FALINTIL, Xanana hatene halo funu guerilha: bainhira mak tur nonok no halo planu, no bainhira mak ataka no hakiduk. Ohin loron, kombate korupsaun presiza duni “kombatente”.

Infelizmente, la dun iha ona “guerileiros” atu ba halao kombatimentu ba korupsaun ne’e. La dun iha ema ne’ebe aten brani atu sai kombatente. Iha deit politika ne’ebe halo cantigas. Kantu ida ne’e mak hanaran “konsensu”. Tan sa mak politika nain sira haksesuk malu ho liafuan “konsensu”? (maski lei KAK nian la dehan buat ida). Hanesan teoria evolusaun (biologika), mos politika dehan katak ita ema iha karakter ida mai husi selesaun “struggle for survival” (funu malu atu bele moris nafatin). Kestaun “kombate korupsaun” ne’e mai husi inisiativa komandante supremo kombatente ida. Konsekuensia husi kombate korupsaun mak “political character assassination”: halo mate ema nia moris iha politika nia laran. Asasinatu politiku la’os ba fisika (oho ema), maibe problema ‘metafisika’. Katak sona borus liu “leadership character” no akuza ema nia integridade moral no cognitive (consciencia). Iha ne’e, dalan ba kariera politika mak kotu ona. Prizaun hanesan punisaun fisiku deit. Maibe, todan liu mak ema lakon ona dalan ba politika. Hau hanoin, wainhira politika nain sira resisti nafatin atu hahu KAK, entaun hatudu deit katak sira rasik la brani duni halao “kombate korupsaun”.

Maski nune’e, hau hetan hipotesis seluk atu dehan tan sa mak OMP hakarak “konsensu”. Ida uluk, husi aspektu “legal” hau fiar katak AMP no OMP la hetan difikuldade atu realiza KAK. Liu-liu tan sira rasik mak aprova ona lei KAK nian ho votos maioria absoluta. Deputadu sira mos monta “kriteria legal” ne’ebe makaas tebes. Maibe, problema hahu mosu tan aspektu “politiku”. Halo nusa ba mos, wainhira estabelese KAK no ninia Komisariu, Kay Rala Xanana Gusmão ho AMP sei hetan “credit point”. OMP no Mari Alkatiri, cs hetan deit “debit point”. Basa, issue “korupsaun” mak sai hanesan “last point” ne’ebe OMP uza hodi halo imajinasaun politika no loke “mikrofone” atu halo kritika no debate politika (iha PN no media). Wainhira issue ida ne’e mak Xanana foti tan, entaun la iha ona “roda rezerva” ba kareta politika FRETILIN nian. Xanana hanesan sona ku’ak hotu ona Alkatiri nia roda politika. Entaun, OMP uza “konsensu” atu hanaruk sira nia resistensia politika. Minimal, se hetan konsensu ho AMP entaun OMP bele kontinua iha oportunidade atu “asal bunyi” netik oituan iha PN.

Maibe, nudar povu ita tenki hatene katak, “konsensu” ninia negativu mak ne’e: la buat ida Xanana/AMP manan, maibe naran katak “hau” nia [interese] politika mos la bele lakon iha tsunami nia laran. Sa tan, hanesan film 2012 … eleisaun jeral 2012 mos atu besik dadauk ona. Entaun, “konsensu” ne’e la’os atu hatan ba kombate korupsaun maibe oinsa atu AMP keta manan mesak, fo netik dosi pedasuk ida ba OMP. Ninia rezultadu: kombate korupsaun ne’e hanesan teatru politiku iha film thriller Chuck Norris nian deit. Karik!

*) Direitor CJP Diocese Baucau. Hanorin filosofia politika/ etika politika no ateismo kontemporaneo iha Seminario Maior Dili.

Sunday, December 27, 2009

LET US BUILD A NEW TIMOR-LESTE FREE FROM CORRUPTION

Subject: Bishop Belo: Let Us Build a New T-L Free from Corruption
forum-haksesuk.blogspot.com

Thursday, May 29, 2008

LET US BUILD A NEW TIMOR- LESTE FREE FROM CORRUPTION

I have always said that, we the people of East Timor, are being offered the great historical opportunity to build a new nation founded on the values we fought hard to achieve ­ human rights, justice, peace, freedom and sustainable development.

I genuinely appreciate east timorese young generations talking about the issue of corruption . The Church wishes to contribute to this discussion because corruption is a critical moral and ethical issue. Corruption is indeed a global phenomenon. No country is immune from this scourge, although it is, much worse in poorer countries where it is endemic. Corruption ­ the abuse of public office for private gain ­ is a sin. It is a social sin because it undermines the common good. It is anti-solidarity. It is anti-community.

The New Testament teaches ‘there is no authority except from God’ (Rom 13:1). As the steward of this trust, the office holder is answerable to God to whom an account must be given for his/her fulfilment of their trust. Authority is not for the gain or growth in power of either individuals or families. It is given for service (cf Mk 10:45) so that the person in authority can help others grow in dignity and unity (cf 2 Cor 10:8). To use one’s office and its power to serve one’s own interests is to contradict the very nature and purpose of authority. It is a betrayal of the people and community who rightly expect to be served.

Pope John Paul II had stated that the Catholic commitment to the value of community by saying that ‘ solidarity is undoubtedly a Christian value ­ it is a firm and preserving determination to commit oneself to the Common Good’ (O Bem Comum).

Corruption is acting as a brake on sustainable development. It reduces or retards a country’s economy. It takes resources from education and health, rewards the incompetence and dishonest and penalises hardworking and honest citizens.

Corruption widens political and economic inequality. It discourages or steal private sector investment and deprives ordinary citizens of a responsive and even- handed public administration.

Corruption ­ and the struggle against it ­ is an issue that stands above the divisions of party politics. Anyone who is concerned for the future of East Timor and the well-being of our people can and should come together to ensure that it is prevented, if not eliminated, in our collective process of nation-building.

I propose that the way to go about in East Timor is through dialogue, the raising of awareness and through a coalition of all three sectors ­ government, civil society and the business sector ­ to formulate a plan in three key strategic areas:

- Prevention of corruption; - Prosecution of those who commit graft and corruption; and - Promotion of a corruption-intolerant culture.

We need to develop a set of tools that we can use to prevent and combat corruption. These are accountability, transparency and the active involvement of civil society. These are tools that:

- Build more effective and efficient government;
- Secure the State against infiltration by interested groups or organised crime;
- Protect human rights;
- Alleviate poverty through participatory development process and access to essential services such as health and education;
- Build public belief in the institutions that server them; and
- Establish public confidence in government.

Within the administration, we need to ensure that the our government is transparent and accountable and the justice system has integrity. There are some practical measures we can implement now:

- Ensure salary levels are high enough for a government official to be able to support his or her family without needing “extra income”;

- Ensure that government officials are respected and can respect by refusing to refuse bribes.

- Ensure that the community leaders show the way by refusing to take part in corruption activities. Many people learn from their leaders, both in a practical and in moral sense. Leaders must be totally clean and show the highest standards in everything they do.

- Ensure that the civil society is strong and able to monitor and subject government leaders to questioning and analysis about their activities. Civil organizations (ONG and people’s organization) must be independent of government and closely linked to the people.. It is crucial that we lay the basis for this now.

- We need to put more emphasis now on creating a legal and police system which is effective in provide justice. Leaders who break the law must be made accountable for their crimes. The ordinary people will see this and know that a new society has commenced. But if we fail to ensure that the law applies equally to everyone, regardless for their status, we will be laying the grounds for future problems.

- Introduce a code of conduct for politicians, for appointment process, and for lobbying practices. This can curtail corruption as can, in the longer term, establishment of official regulatory mechanism.

I pray to God that the Government and National Parliament will be able to implement moral values in our beloved homeland.

Bishop Carlos Filipe Ximenes Belo

Tuesday, December 22, 2009

Aniceto Guterres liu husi Fretilin buka tau Natercia ba Presidente KAK

Tuir hakerek Rui Costa iha Movimento Pro-KAK, katak: ”Interese grupo iha Fretilin hakarak kaer KAK. Tuir informasaun ne’ebe maka hakerek nain hetan iha Fretilin no loby ne’ebe maka deputadu balun halao dadaun iha Parlamento Nasional (PN) katak Aniceto Guterres mos loby oinsa maka Juiza Natercia (Aniceto Guterres nia kaben) maka kaer KAK (Posted by Movimento Pro KAK at 6:58 PM)”.

Dada ba mai, tamba saida maka Aniceto uja bankada Fretilin nia naran hodi rejeita Aderito de Jesus nudar proposta husi Governo ba sai nudar Presidente Kmisaun KAK? Iha ne’e hatudu momos konflitu interese, interesse pessoal Aniceto Guterres nian no interesse grupo ne’ebe maka lidera Fretilin.

Se Natercia maka kaer kargo nudar Presidente KAK, bele sai hanesan instrument ida tan maka Fretilin liu husi Mari Alkatiri atu utilize nudar armas ka kilat hodi tiru kontra partidariu sira husi AMP. Atu nune maka bele loke dalan ba Marcha ba Vitoria iha 2012. Se lae, ameasa bot ba Fretilin no interesse gurpo iha Fretilin tamba Aderito de Jesus hili duni no halao knar ho diak, kumpri ninia mandate didiak ninia impaktu bot.

Bele halakon instrument ka kilat politika husi Fretilin hodi tiru ba Governu AMP, akusa Governu katak habokur an ho osan povo nian, fo projektu ba malu. Maibe to’ o oras hili Presidente KAK, Aniceto nudar Presidente Bankada Fretilin ho ninia Kamarada sira boycott.

Fretilin no liliu grupo Mari Alkatiri nunka hakarak kombate ba Korupsaun, tamba razaun oi-oin:investigasaun tenke hahu husi Governasaun Mari ALkatiri nian. Iha Governasaun Mari ALkatiri nian maka iha projektus barak fo deit ba familiars no amigos Mari Alkatiri nian.

Mari ALkatiri nunka iha vontade atu kombate ba korupsaun,sempre uja korupsaun hanesan retorika deit maibe sira mos pro-Korupsaun hela. Se iha duni vontade diak ba rai ida ne’e, iha hanoin no komitmentu ba kombate korupsaun tamba saida maka walkout iha Parlamentu Nasional wainhira debate ba hili Presidente Komisaun KAK.

Iha Mari Alkatiri ho ninia grupo, uja deit Korupsaun hodi hatun Governu AMP ho Xanana, maibe to’o poder sira sei deskonta hotu sira iha oposisaun, tamba Mari Alkatiri ne’e lider ida ke kuda iha ninia fuan no laran maka: odio, vingansza, etc.

Diak liu maka ne’e, hili Aderito de Jesus ba kaer KAK, tamba nia sei hatudu ninia seriedade no integridade hodi kombate korupsaun!

Editor Movimento Pro-KAK!

Sunday, December 20, 2009

Horta Apoiu Aderito de Jesus Ba Komisariu KAK

Written by CJITL Editor
Monday, 07 December 2009
Jose Ramos Horta, PR

Dili flash, Prezidenti Republika, Jose Ramos Horta, apoiu Aderito de Jesus nudar figura nebe kredibel no integridade lidera komisaun Anti Koropsaun (KAK). “Hau apoiu maibe ne’e desizaun soberanu parlamentu nasional nian, hau espera katak parlamentu aprova lalais para nia bele hahu nian servisu” Horta kasu lia hirak ne’e ba jornalista iha palacio prezidente Nicolao Lobato, Aitarak –laran,Sexta (4/12).

Xefi Estado mos husu parlamentu nasional atu fo oportunidade ba Aderito hatudu nia kompetensia, integridade no espiritu independensia. “Lalika hare’e nia nudar elementu ke partensia ba grupu ruma, maibe hare nia nudar Timor oan, nudar ema ida nebe estudus boot no hare nia nudar ema nebe fo kontribusaun makaas iha tinan hirak nia laran ba dezenvolvementu nasaun nian” hateten PR Horta.

Nia hateten, nu’udar Timor oan tenki orgullu tanba Timor oan balun nebe foti estudus boot hanesan Aderito de Jesus nebe hetan baixarlatu iha Indonesia depois halo mestradu iha Nova Yorke e oras ne’e dadaun besik remata ona Doutoramentu iha Australia.

Porta voz Governu ka Sekretariu Estadu Konsellu Ministru ,Agio Pereira hateten katak disizaun governu hodi nomeia Aderito de jesus nudar kandidatu ba komisariu KAK tanba hare figura ne’e nudar ema ida nebe respeitavel no mos iha aktus balun hatudu nia kualidade no merito tantu iha areas akademiku no servisu profisional.
(Edited news STL 5/12)

Karta proposta kandidatu ba lidera Komisaun Anti-Korrupsaun entrega ona ba Parlamentu Nasional

Sekretáriu Estadu Konselhu Ministrus
i Portavoz Oficiál Governu
Timor-Leste, Ágio Pereira

Díli, Timor-Leste,03 Dzembru tinan 2009

Karta proposta kandidatu ba lidera Komisaun Anti-Korrupsaun entrega ona ba Parlamentu Nasionál

Primeiru Ministru submete tiha ona karta ida ba Parlamentu Nasionál hanesan proposta ida hodi aprezenta Senhor Adérito de Jesus nu’udar kandidatu ba primeiru Komisariu Komisaun Anti-Korrupsaun nian.

Nu’udar ema ida ke respeitavél lós, Senhor Adérito de Jesus mós iha aktus ne’ebé kapás hatudu ninia kualidade i mérito tantu iha áreas akadémiku no servisu profisional nian. Senhor Adérito de Jesus licensiadu iha área Direito hosi Universidade Satya Wacana iha Indonesia no Majistradu Direito hosi Universidade Nova Yorke. Nia hala’o ona servisu iha ONG’s internasionál no nasionál oin-oin iha Timor-Leste i Indonesia, dosente direito respeitavél ida iha Universidade Nasionál, i konsultor diak ida ba Nasoens Unidas.

Senhor Adérito de Jesus iha koñesimentu kapás sobre mekanismu legal nasaun ne’e nian; hanesan ofisiál eleito iha Asembleia Konstituente Timor-Leste nian iha 2001, nia holaparte importante iha esbosu Konstituisaun Repúblika Demokrátiku Timor-Leste. Agora daudaun Senhor Adérito hala’o hela ninia estudo atu foti PhD iha Centru ba Justisa Internasionál I Governasaun iha Universidade Nasionál Australia.

“Senhor Adérito de Jesus kandidatu diak ida ba posisaun Komisáriu Komisaun Anti-Korrupsaun” Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmão kasu lia ne’e. “ Nia ema ida ke ninia integridade ho kualifikasoens profisional laiha duvida, nia sei reprezenta interese bót nasaun ne’e ho povu Timor-Leste nian ho kualidades ne’ebé aas liu.’ Ami husu ba Parlamentu Nasionál konsidera nomeasaun ne’e ho mérito, kualifasoens, kapasidade profisionál no dedikasaun no serví ba ita nia Nasaun.”

Tuir lei Komisaun Anti-Korrupsaun nian, Governu aprezenta kandidatu ba Komissáriu ne’ebé Parlamentu Nasionál mak hili. Komissáriu tenke hili hosi maoria Membrus Parlamentu, signifika maizumenus três quartos Parlamentu Nasionál presente.

Kuandu hili, Senhor Adérito de Jesus, sei iha mandatu nu’udar Komissariu hodi hala’o funsoens Komisaun nian, rekruta funsiunariu i nomeia Adjuntus Komissarius tolu hodi ajuda servisus operasionais Komisaun nian.

Komisaun Anti-Korrupsaun orgaun independent ida ne’ebé hato’o relatórius ba Parlamentu Nasionál ho mandatu atu dirije investigasoens ba aktus korrupsaun, orienta kampanhas edukasaun i fó hanoin ba ajensias no departamentus públikus hotu-hotu kona-ba halo nusa atu prevene korrupsaun. FIM

Atu hetan informasaun liutan favor kontaktu:
Ágio Pereira +670 723 0011
E-mail: agiopereira@cdm.gov.tl

Friday, December 18, 2009

Fretilin ignora Komisaun Anti-Korrupsaun

Iha 27 Novembru, Primeiru Ministru, Sua Excelensia Xanana Guemão, submete ona karta idaba Parlamentu Nasionál ne’ebé propoen Dr. Adérito de Jesus nu’udar kandidatu ba primeiru Komissáriu ba Komisaun Anti-Korrupsaun. Dr. Adérito de Jesus konsidera hanesan kandidatu di’ak ida ne’ebé bele asegura imparsialidade, dignidade ho kualidade profisionál iha posisaun ne’e. Hato’o ona pedidu ba Parlamentu Nasionál atu examina ka haré kandidatura ne’e i hala’o votasaun iha 4 Dezembru 2009 hodi nomeia primeiru Komissáriu ba Komisaun Anti-Korrupsaun.

Tuir Lei Komisaun Anti-Korrupsaun nian, Parlamentu Nasionál mak hili Komissáriu depois de Governu aprezenta proposta rekomendasaun kandidatura ba Parlamentu. Nomeiasaun ba Komissáriu tenke hala’o ho maioria absuluta membrus Parlamentu, katak maiz umenus tréz kuartos membrus Parlamentu Nasionál prezente. Membrus hosi oposisaun la marka presensa iha votasaun ne’e signifika katak laiha quorum.Ida ne’e halo demora liutan inisiativa Governu ne’ebé agora lidera hosi Xanana Gusmão ba estabelesementu Komisaun Anti-Korrupsaun, instituisaun independente ida ne’ebé atu kombate korrupsaun, neputizmu ho faliarizmu. Sekretáriu Estadu Ágio Pereira responde hodi dehan, “Tuir Lei hatete, Komisaun Anti-Korrupsaun iha poderes tomak atu investiga aktus korrupsaun no orsamentu 2010 aloka onaorsamentu adekuadu ba estabelesementu KAK.

Fretilin suporte Komisaun Anti-Korrupsaun maibe agora haré hanesan laiha liu vontade atu aprtisipa iha eleisaun ba Komissáriu hodi hahú prosesu ne’e. Governu ne’ebé agora lidera hosi Xanana Gusmão prontu ona ho vontade tomak atu asegura instituisaun independente ida ne’e estabelesidu i funsiona lalaíz.” “Haré akuzzasoens korrupsaun ne’ebé lor-loron oposisaun halo hasoru Governu desde Augustu2007, ema hanoin katak parese Fretilin mak sei primeiru lugar tama iha odamatan Parlamentu Nasionál hodi involve iha inisiativa importante Nasaun nian ida ne’e. Ema agora so bele konklui katak Fretilin laiha duni intensaun sériu ba kombate korrupsaun. Imprensa mak fatin ne’ebéfurak liu ba sira atu utilize.” Governu ne’ebé agora lidera hosi Xanana Gusmão mak primeiru Governu atu kombate korrupsaun maski komunidade internasionál rekomenda ona medidas oi-oin ba Governu sirauluk. FIM

Informasaun liutan favor kontaku: Ágio Pereira +670 723 0011E-mail: agiopereira@cdm.gov.tl

Fretilin vs AMP: Pro-Korupsaun no Anti KAK?

Rui Costa*

Timor oan sira hotu, mos hatene mos hahalok partidu Maioria husi oposisaun, Fretilin ninia komitmentu ba Korupsaun. Sira hananu tun sae katak kontra korupsaun. Sira halo alegasaun oi-oin kontra Governu ne’ebe lidera husi PM Kay Rala Xanana Gusmao, katak nakonu ho koruptores. Sira hasae singkatan no lia fuan murak oi-oin konaba AMP, nebe nakonu ho lia fuan konaba AMP hanesan koruptus, AMP hanesan fahe projektus ba malu, etc.

Durante ne’e sira ninia bandeira bot ba probaganda maka kontra Korupsaun iha AMP. Husi Mari Alkatiri to’o ba ninia apostulus sira hotu, hananu ho diskursu katak ”Korupsaun maka sei hatama Kay Rala Xanana Gusmao ba rai kuak”. Mari Alkatiri iha konsilidasaun partidu iha Manatuto dehan katak “Fretilin maka sei hasae Kay Rala Xanana Gusmao husi rai kuak, tamba sira be iha AMP hakarak hatama nia ba rai kuak”. Tamba deit sira ne’ebe iha membru Governu AMP mesak koruptus deit.

Bele dehan katak arma ka kilat ba probaganda bot Fretilin nian maka Korupsaun iha AMP laran, Governu ida ne’e nakonu ho koruptor. Emfim, koalia, hananu, hakilar to’o deputadus sira transforma fali Parlamentu Nasional (PN) sai hanesan merkadu bazaar hadau malu modu, baku meja tarutu hodi hatudu liu husi TVTL katak sira maka makas kontra korupsaun, kontra koruptus.

Koalia, hakilar, diskursu ba ema basa liman la to’o Camarada sira, buka iha komitmentu ba kombate korupsaun liu husi kria sistema. Se Fretilin la hatudu ninia komitmentu no vontade diak ba kombate korupsaun, sai hanesan lalenok ida katak Fretilin mak anti-KAK. Hatudu katak Fretilin la iha komitmentu atu kombate ba korupsaun maibe uja deit korupsaun hanesan instrument politiku ida hodi hakilar no ikus hakarak hatun Governu AMP ho issu Korupsaun.

Maibe to’o oras atu harii sistema Camarada sira mai ho razaun oi-oin, walk out, dehan governo AMP la iha konsiderasaun, etc.

Tuir partidarius husi AMP katak ”la precisa konsensu ho oposisaun tamba Lei klaru los,governo maka iha kompetensia hodi fihir kandidatu hodi hatou ba Parlamento nasional hili…”. Hare klean liu tan katak problema laos konsensu hanesan argumentu ne’ebe maka Aniceto Guterres hatou ba media, maibe problema maka ne’e se harii KAK no hili komisarius ba KAK, halao nia knar no bok uluk iha Governu AMP laran. La iha tan razaun no argumentu seluk ba Fretilin atu halo kampanye ba kontra Governo AMP ho issus korupsaun. Tamba issu korupsaun maka sai hanesan instrument ka kilat ne’ebe Oposisaun Maioria Parlamentar (OMP) uja hodi halao probaganda husi laran (Timor-Leste) ba to’o liur (mundo internasional). Ho issu korupsaun maka bele mosu plataforma entendimentu husi laran no liur hodi hatun Governo AMP.

Interese grupo iha Fretilin hakarak kaer KAK. Tuir informasaun ne’ebe maka hakerek nain hetan iha Fretilin no loby ne’ebe maka deputadu balun halao dadaun iha Parlamento Nasional (PN) katak ”Aniceto Guterres mos loby oinsa maka Juiza Natercia (Aniceto Guterres nia kaben) maka kaer KAK”. Iha ne’e hatudu katak Aniceto Guterres atu uja fali instituisaun hanesan Parlamento Nasional hodi defende ninia interesse pessoal no grupo. Se Natercia maka kaer KAK,mosu liu konflitu interesse bot, tamba KAK sei simu titipan husi Fretilin no Aniceto Guterres rasik. Problema maka ne’e Aninceto Guterres ho Camarada sira iha Fretilin hatene momos perfil Aderito de Jesus nian,tamba nia laos ema ida ke hakarak servisu ba Osan no power maibe ema ida ke hakarak servisu ba naran diak. Wainhira ema ida hakarak servisu no servi no lakohi nia naran foer, hatudu katak se nia kaer duni KAK, sei servisu diak liu tan,sei kumpri tuir Lei ne’ebe hakerek ona iha KAK.

Se Fretilin maka todan no konsistente atu buka konsensu, diak liu husi parte AMP muda lei deit, tamba ho Lei KAK nian, tenke marka presensa 49 Deputadus hafoin bele hahu Plenariu ba hili Komisariu KAK. Solusaun ba ida ne’e, diak liu maioria simples deit marka presensa no votasaun mos maioria simples. Atu nune AMP labele refen ba manipulasaun husi parte Fretilin, tamba KAK mosu ona interesse ajenda oi-oin ne’ebe hakarak uja fali KAK hanesan instrument politika. Tamba Korupsaun sai hanesan virus ida ne’ebe buka oinsa maka hasai ka kombate atu labele transforma ba kanker!

*Aktivista Pro-KAK!

Monday, June 29, 2009

Comissão Anti-Corrupção - CAC

Aprovada a 29 de Junho de 2009 pelo Parlamento Nacional, a lei que cria a Comissão Anti-Corrupção pretende dotar o Estado de polícia criminal especializada, independente, que na sua actuação se conduza apenas por critérios de legalidade e objectividade, em articulação com as autoridades competentes, como é indispensável para a sua credibilidade enquanto mecanismo de combate à corrupção.

A corrupção é um fenómeno com consequências negativas para a vida social e económica e que afecta os fundamentos do Estado de Direito Democrático e, sob esta máxima, o IV Governo Constitucional redigiu e propôs ao Parlamento Nacional um quadro legal para a Comissão Anti-Corrupção (CAC).

Este é um exemplo claro das pretensões do Governo no que respeita à ética, responsabilidade e transparência na governação estando em sintonia com os princípios consagrados na Constituição e reflectindo o espírito da Convenção das Nações Unidas contra a Corrupção.

A CAC adoptou um modelo independente de forma a respeitar as iniciativas de boa governação, reporta ao Parlamento e está completamente independente do Executivo de Xanana Gusmão.Tem poder para iniciar e conduzir investigações criminais a casos de corrupção, conforme estabelecido no código criminal. Além disto, tem igualmente um papel de educação e sensibilização do público, identificando e promovendo medidas que conduzam à prevenção da corrupção.

Adérito de Jesus foi o nome votado pelo Parlamento Nacional para Comissário da CAC. Respeitado e reconhecido por ter sido, entre outras, um agente importante na redacção da Constituição da República Democrática de Timor-Leste além de advogado, académico e activista dos Direitos Humanos e um homem de princípios capaz de agir de forma independente, Adérito de Jesus passou a assumir o cargo de Comissário desde Fevereiro.

Esta é a primeira iniciativa do Governo liderado por Kay Rala Xanana Gusmão que, parafraseando o porta-voz do Governo, Ágio Pereira, “acredita que Timor-Leste pode conseguir responder aos desafios mais sérios da independência nacional através da adopção determinada de políticas de combate à corrupção, das quais a Comissão Anti-Corrupção é um exemplo.”