<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075</id><updated>2012-02-16T08:25:21.362-08:00</updated><category term='Agio Pereira - Politika no Korupsaun politika'/><title type='text'>Movimentu Pro Komisaun Anti Korupsaun</title><subtitle type='html'>Hamutuk hari "NASAUN" ida do'ok husi "Korrupsaun, Nepotismu no Favoritismu"</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>134</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5191888727956063986</id><published>2012-02-16T08:23:00.001-08:00</published><updated>2012-02-16T08:25:21.373-08:00</updated><title type='text'>KAK Hala’o Workshop Ho Director No Xefe Departementu – MAP Nian</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili –MLP, Komisaun Anti Korupsaun  (CAC) Hala’o workshop loron ida iha Ministériu  Agrikultura no  Pescas konaba oinsa atu Minimiza Risku Korupsaun. Tersa, 14/02/12.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Workshop ne’e loke ofisialmente husi Komisaun Anti korupsaun , Adérito de Jesus Soares akompaña husi Ministru Agrikultura e Pescas, Mariano Assamani Sabino, Sekretáriu Estadu Agrikultura e Arboricultura, Marcos da Cruz no Sekretáriu Estadu Pekuária, Valentino Varella.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha lia maklokek, Ministru Agrikultura e Pescas, hateten katak iha workshop loron ida ne’e importante ba Direitor no Xefe Departementu sira tomak iha Ministériu Agrikultura e Pescas ne’e. iha buat rua maka importante iha workshop ida ne’e; primeiru maka: Preventiva oinsa maka ita labele monu ba sala ne’e ladiak no Segundu maka Kurativu, signifika katak sésé deit maka monu ba sala tenke ba hatan iha Tribunal. Iha tempu ne’ebé hanesan, Komis’ariu Anti Korupsaun, iha ninia intrevensaun badak hateten katak komisaun ida ne’e ninia servisu todan teb-tebes, maibe sira sei esforsu an nafatin hodi nune’e komisaun ne’e bele hala’o nia servisu tuir knar ne’ebé fo fiar ba sira. Tuir lista eskala korupsaun iha tinan 2011 , Timor Leste tama iha eskala  143, tinan 2010 Timor Leste tama iha eskala 127, tinan 2009,  Timor Leste tama iha eskala 146, tinan 2008,  Timor Leste tama iha eskala  145, iha tinan 2007,  Timor leste tama eskala  123  konaba  korupsaun. Maibe tuir komisáriu  anti korupsaun katak CAC Optimista sei hadi’a buat ruma iha Nasaun ida ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha sesaun apresentasaun matéria, Pe. Luis Bonaparte do Rego, hato’o konaba Étika Moral, tuir Padre Luis Bonaparte katak 41, 3 %  korupsaun ne’e mosu tanba frakeza Étika Moral. Problema Moral ne’e iha ne’ebé, ita tenke kumpriende uluk lai buat tolu; primeiru maka ita dehan pré-konvensional, rua maka; konvensional, tolu maka; Post konvensional. Iha post konvensional ne’e maka ema sei lahalo korupsaun tanba iha lei.  Maibe  buat hirak ne’e ita fila fali ba konsiensia tanba responsabilidade moral .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Wainhira iha númeru korupsaun ne’e 32,8% ida ne’e tama ona jestaun ekonómika depois tun mai iha estrutura administrasaun ida ne’e 27,2 no problema  sosial ida ne’e ki’ik oan liu 7,19, ho rezultadu peskiza ne’e hatudu katak  problema ne’ebé akontese iha rai India ne’e tanba problema frakeza moral maka’as teb-tebes, maka bele akuza korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maibe iha Timor Leste,  ita mos la halo peskiza ne,ebé ita mos lahatene maibe halo deit referensia ne,ebé atu ko’alia, hau agredece ba CAC tanba CAC bele halo programa konaba edukasaun, prevensaun ne’e importante teb-tebes, dala barak ita hakarak kura moras, maibe lahatene oinsa kura moras, nune’e  ita labele moras, ida ne’e maka  importante teb-tebes ita bele hateten katak ita bele saudável maibe saudável mos ne’ebé iha vida funsionáriu nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;http://partidocnrt.com&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;14 February 2012&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5191888727956063986?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5191888727956063986/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/02/kak-halao-workshop-ho-director-no-xefe.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5191888727956063986'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5191888727956063986'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/02/kak-halao-workshop-ho-director-no-xefe.html' title='KAK Hala’o Workshop Ho Director No Xefe Departementu – MAP Nian'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5213419419375611453</id><published>2012-01-31T05:11:00.000-08:00</published><updated>2012-01-31T05:14:26.372-08:00</updated><title type='text'>2011 KAK Simu Kazu Husi MP 28</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Adjuntu Komisario Komisaun Anti Korupsaun (AKKAK) Jose Neves, informa katak,iha tinan 2011 KAK simu kaju husi Miniteriu Publik(MP), hamutuk, 28.Dehan Jose Neves ba STL iha aula KAK Farol Dili, foin lalais ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir nia katak, ho total kaju korupsaun hamutuk, 28 nebe KAK simu, iha fulan Juinho  liu ba KAK haruka ona kaju balu nia relatorio ba MP.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ami hanoin katak, MP mak tenki iha uja kna’ar hodi estuda no analiza ba kaju nebe nia investigasaun positivu ona,no iha proseu tuir mai, laos ona KAK nia kompetensia maibe, MP nia kompetensia atu lori autor ba hatan iha tribunal,”dehan Neves.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia haforsa liu tan katak, korupsaun laos ema ida rua mak, preokupa maibe, maioria publiku preokupa nune’e,husi komisaun iha nafatin korajen no vontade halo investigasaun ba kaju nebe tama oa maibe, investiga tuir lei no prosedementu estadu nian nebe vigora.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Publiku balu mos seidauk hatene didiak instiuisaun nia servisu, tamba instituisun nebe foun, sempre infrenta frakeza  nune’e, publiku la kolia mos, KAK rasik rekoinhese duni katak, instituisaun nebe foun, foin mak hari  sempre infrenta problema.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nune’e mos, Elizario Mendonsa nudar estudante, UNTL afirma katak, KAK halao seminar hodi kolia ibun bo bot maibe, korupsaun iha rai laran buras hanesan kangko, KAK kolia katak, Membro Guvernu balu involve halo korupsaun maibe to’o agora KAK seidauk lori koruptor balu ba hatan iha Tribunal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entertanto Moizes da Silva haklaken katak, KAK nia servisu totan atu investiga Koruptor nune’e iha kaju balu mak, KAK investiga hotu ona, no balu nebe seidauk, neneik sei sezolve hotu. nes&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;STL, 31 Janeiru 2012&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5213419419375611453?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5213419419375611453/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/2011-kak-simu-kazu-husi-mp-28.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5213419419375611453'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5213419419375611453'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/2011-kak-simu-kazu-husi-mp-28.html' title='2011 KAK Simu Kazu Husi MP 28'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-591022859899669899</id><published>2012-01-10T20:39:00.000-08:00</published><updated>2012-01-14T20:43:14.328-08:00</updated><title type='text'>Presiza kria sistema kontrola no utiliza Patrimonio Estadu</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://www.thediliweekly.com/images/stories/thumbnails/images-stories-news-148%20head%20line%204-300x209.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 300px; height: 209px;" src="http://www.thediliweekly.com/images/stories/thumbnails/images-stories-news-148%20head%20line%204-300x209.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Patrimonio Estadu nudar fasilidade no ekipamentu ba membrus governu no nia funsionarius atu uza hosi fasilita halao servisu maibe problems iha Timor-Leste mak seidauk uza ho maximal atu fo benefisiu ba povu.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;“Iha tinan ida ne’e [2011] ami halo monitorizasaun ba patrimonio Estadu liu-liu ba transporte deit. Ita hare katak iha mos tendensia makaas utuliza sala transporte Estadu ninian, inklui mos mina. Ida ne’e iha relatoriu ida ne’e ba ministeriu sira hotu, director sira hotu, para atu bele hanoin oinsa maka hamoris mekanismu ida internal para atu kontrola sasan patrimonio Estadu ninian husi kareta, motor, to’o kompustivel” hateten Jose Antonio de Jesus Das Neves, Adjuntu Komisariu Edukasaun no Peskiza, Komisaun Anti-Korrupsaun (KAK), semana kotuk (09/12), iha Sentru Konvensoens Dili.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adjuntu Komisariu Neves hatutan liu tan katak monitorizasaon KAK ba Patrimonio Estadu liu-liu ba kareta sira halao ba dala uluk ne’e fulan rua (2) deit, maibe sistema kontrola tuir los tenki halao durante tinan tomak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha biban seluk Deputadu Manuel Tilman, KOTA, Prezidente Komisaun C, Parlamentu Nasional, hateten katak Lei ne’ebe aprova tiha ona katak wainhira sasan Estadu liu-liu kareta nebe membru balu uza latuir dalan sansaun ruma sei aplika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Iha lei duni, Lei Jestaun I Administrasaun Patrimonial do Estadu, iha Parlamentu mos iha Departamentu ida ne’ebe ke jere patrimonio parlamentu nian, nomos iha lei organika ida katak kada ministeriu atu controla kestaun ida ne’e,” hateten Deputado Tilman.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu ne’e hateten mos katak iha Parlamentu Nasional tenki halo regras diferente katak kareta fo ba Deputadu sira atu halao nia servisu 24 oras. Kareta seluk tan fo ba funsionariu hanesan Diretores sira, ida ne’e iha regras seluk, no regulamentu ida kada servisu nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Diliweekly, 10 Jan 2012&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-591022859899669899?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/591022859899669899/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/presiza-kria-sistema-kontrola-no.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/591022859899669899'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/591022859899669899'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/presiza-kria-sistema-kontrola-no.html' title='Presiza kria sistema kontrola no utiliza Patrimonio Estadu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1074508109067609888</id><published>2012-01-10T02:48:00.000-08:00</published><updated>2012-01-10T02:56:02.613-08:00</updated><title type='text'>2011, MP Hatama Kaju 28 Ba KAK</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Tinan Fiscal 2011, Ministeriu Publiku (MP) hatama kazu ba iha Komisaun Anti Korupasaun (KAK) hodi halo prosesu  invetigasaun tuir presedementu legal hamutuk kaju 28, no kaju sanulu halo tiha ona ivestigasaun hodi intrega fali ba iha Ministeriu Publiku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adjuntu komisario KAK Jose Neves hatete, kaju nebe mak KAK simu husi MP iha 2011 hamutuk 28, husi numeru ne’e kaju 10 komisaun halo tiha investigasaun hotu ona no intrega ba Ministeriu Publiku atu bele halo prosesu tuir lei.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Prosesu kaju termu Identidade Rejidensia (TIR) nia prosesu ami intrega ona ba iha MP halo akuzasaun pois lori ba iha tribunal, ba ona iha Ministeriu Publika la labele halo intervene, tamba iha ona sira nia kompetensia, atu halo akuzasaun," dehan Jose Ba jornalista Tersa (10/01) iha Parlamentu Nasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatutan, MP mos fo atensaun ba servisu hirak nebe halao tiha ona no komesa prepara balun atu hatama ba iha Tribunal, hodi halo prosesu julgamentu, dukumentus balun MP haruka fila ba KAK ne’e prosedementu nebe normal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Provedor Direitus Humanus no Justisa Sebastião Dias Ximenes hatete, keixas nebe hasoru violasaun diretus humanus menus, kompara ho tinan-tinan tamba PDHJ servisu hamutuk ho polisia hodi halao treinamentu. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Kuarta (11/1). Timotio Soares&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;STL, &lt;span class="date"&gt;10 Janeiru 2012 &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1074508109067609888?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1074508109067609888/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/2011-mp-hatama-kaju-28-ba-kak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1074508109067609888'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1074508109067609888'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/2011-mp-hatama-kaju-28-ba-kak.html' title='2011, MP Hatama Kaju 28 Ba KAK'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-214469912306598049</id><published>2012-01-02T17:21:00.000-08:00</published><updated>2012-01-02T17:24:39.922-08:00</updated><title type='text'>Penegakan Hukum, HAM dan Good Governance Dapat Memberantas Tindak Pidana Korupsi (II Habis)</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Untuk itu diperlukan langkah-langkah kebijakan yang terarah pada perubahan kelembagaan dan sistim ketatalaksanaan, kualitas sumber daya manusia aparatur dan sistim pengawasan dan pemeriksaan yang efektif.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk menghadapi fenomena yang demikian, di dalam upaya untuk mencapai sasaran pembangunan penyelenggaraan Negara menuju terciptanya tata pemerintahan yang bersih dan berwibawa, maka seharusnya  Perdana Mentri Kay Rala Xanana beserta jajarannya mengeluarkan berbagai peraturan perundang-undangan yang tegas dan lembaga-lembaga pemerintah ataupun lembaga non pemeritah untuk;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Menuntaskan penanggulangan penyalahgunaan kewenangan dalam bentuk pratik-pratik KKN dengan cara: (a). penerapan prinsip-prinsip tata pemerintahan yang baik dan bersih (good governance) pada semua tingkat dan line pemerinthan dan pada semua kegiatan, (b). pemberian sanksi yang seberat-beratnya bagi pelaku KKN sesuai dengan ketentuan yang berlaku, (c). peningkatan efektifitas pengawasan aparatur negara dan aparatur pemerintah melaui koordinasi dan sinergi pengawasan internal, ekternal dan pengawasan masyarakat, (d). meningkatkan budaya kerja aparatur yang moral, profisional, produktif dan bertanggung jawab, (e). peningkatan pemberdayaan aparatur penyelenggara negara, aparatur pemerintah, dunia usaha dan masyarakat dalam pemberantasan KKN.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Meningkatkan kwalitas penyelenggara Administrasi Negara melalui; (a). penataan kembali fungsi-fungsi kelembagaan pemerintahan agar dapat berfungsi secara lebih memadai, efektif, dengan struktur lebih proposional, ramping, luwes dan responsive, (b) meningkatkan efektifitas dan efisiensi ketatalaksanaan dan prosedur pada semua tingkat dan line pemerintahan, (c). penataan dan peningkatan kapasitas sumber daya manusia aparatur agar lebih profisional sesuai dengan tugas dan fungsinya untuk memberikan pelayanan yang terbaik kepada publik, (d). peningkatan kesejahteraan para aparatur negara dan pemerintah dan memperlakuan sistim karier berdasarkan prestasi kerja.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Meningkatkan keperdayaan masyarakat dalam penyelenggaraan pembangunan dengan; (a). peningkatan kwalitas pelayanan publik terutama palayanan dasar, pelayanan umum dan pelayanan unggulan, (b). peningkatan kapasitas masyarakat untuk dapat mencukupi kebutuhan dirinya, berpatisipasi dalam proses pembangunan dan mengawasi jalannya pemerintahan, (c). peningkatan transparansi, partisipasi dan mutu pelayanan melalui peningkatan akses dan sebaran informasi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. Sasaran khusus yang ingin dicapai dalam mewujudkan pemerintah yang bersih dan berwibawa harus; (a). memberantas secara nyata praktik-patrik KKN di birokrasi dan dimulai dari tataran (jajaran) pejabat yang paling atas, (b). terciptanya sistim kelembagaan dan ketatalaksanaan pemerintah yang bersih, efesien, transparan, professional dan akuntabel, (c).terhapusnya aturan, peraturan dan praktik diskriminasi terhadap setiap warga negara (d). meningkatkan partisipasi masyarakat dalam pengembalian kebijakan publik, (e). terjaminnya konsistensi seluruh peraturan perundang-undangan secara hirarki tidak diperkenankan saling bertentangan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam mewujudkan pemerintahan yang bersih dan bebas dari praktek-pratek KKN harus adanya (a). pencegahan yaitu perbaikan dan penyempurnaan instrumen kerangka kebijakan, kelembagaan, proses dan prosedur, sumber daya manusia, budaya serta pelibatan masyarakat untuk mendeteksi maupun mencegah terjadinya tindak pidana korupsi, (b), penindakan yaitu percepatan penanganan dan eksekusi perkara tindak pidana korupsi, peningkatan dukungan terhadap lembaga penegak hukum dan pengembangan sistim pengawasan lembaga penegak hukum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk mewujudkan pemerintah yang bersih (clean government) bukan hanya semata-mata tugas institusi penegak hukum tetapi merupakan kewajiban seluruh  para penyelenggaraan negara, elit politik, rohaniawan dan masyarakat. Selain itu untuk menumbuhkan kesadaran di dalam upaya mewujudkan pemerintah yang bersih (clean government) tidak terlepas dari upaya membangun tata pemerintahan yang baik (good governance). Kesadaran ini harus di lakukan dengan mengadakan perubahan secara menyeluruh terhadap semua sistim dan mekanisme pemerintahan yang selama ini dipandang sebagai pemicunya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pandangan suatu pemerintahan yang baik (good governance) harus memenuhi 9 karakteristik yang ditetapkan oleh Komisi Sosial Ekonomi PBB untuk Asia Pasifik menformulasikan dalam program bakunya yaitu; (1).  Participation, keterlibatan masyarakat dalam pengambilan keputusan melalui lembaga perwakilan, (2). Rule of law, dibutuhkan sistim hukum yang adil dan tidak diskriminasi, (3).Transparency, mudah mendapatkan akses informasi terkait dengan kepentingan umum, (4). Responsiveness, tanggap cepat dan tepat dalam melayani masyarakat, (5). Consensus orientation, ditunjukan kepada kepentingan masyarakat, (6). Equity, persamaan kedudukan di depan hukum dan pemerintahan di dalam memperoleh kesejahteraan dan keadilan, (7).&lt;br /&gt;Efficiency and effectiveness, pengelolaan sumber daya public dilakukan secara efektif dan efisien, (8). Accountability, kinerja harus dapat dipertanggung jawabkan kepada publik, (9). Strategic vision, harus memiliki visi yang jelas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dari Prespektif pemerintah yang bersih (clean government) yang harus mendapat perhatian adalah korupsi yang terkait dengan berbagai kegiatan-kegiatan pemerintah yang berhubungan penatalaksanaan (pengelolaan), baik itu berupa penerimaan maupun pembelanjaan uang negara. Faktor penyebabnya antara lain dikarenakan sistim penerimaan dan pengelolaan keuangan negara yang kurang transparan dan akuntabel, sektor-sektor yang rawan korupsi hampir di semua line, disektor pengeluaran negara seperti perbankan, perpajakan, penerimaan bea cukai, distribusi, penjualan asset pemerintah, sewa-menyewa antara pemerintah dengan pengusaha dll. Sedangakan di sektor pengeluaran negara seperti dibidang pendidikan, kesehatan pekerjaan umum, Administrasi, perhubungan, terutama dalam pengadaan barang dan jasa pemerintah dan  tendernisasi proyek-proyek pemerintah menggunakan dana Anggaran Pendapatan Belanja Negara (APBN).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jika kita mengamati lebih jauh dari setiap kasus yang mencuat ke permukaan melalui berbagai media baik melaui media cetak maupun media elektronik dimana pada kasus tindak pidana korupsi yang terjadi di Timor-Leste di bawah kepemimpinan Perdana Mentri Kay Rala Xanana Gosmão seringkali terkait dengan penggelembungan harga dalam pengadaan barang dan jasa, dan proses tendernisasi proyek-proyek yang muaranya kepada penyuapan, pemerasaan dalam jabatan dan gratifikasi dan para pelaku tindak pidana korupsi tersebut merupakan orang-orang yang dekat dengan atau satu partai politik dengan sumber kekuasaan ataupun yang memang memiliki kekuasaan yang besar. Atas kenyataan ini, dapat dikatakan bahwa gejala korupsi di tandai dengan adanya penggunaan kekuasaan dan wewenang publik, untuk kepentingan pribadi atau golongan tertentu yang sifatnya melanggar hukum dan norma-norma lainnya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pengertian kerugian Negara berdasarkan perspektif hukum pidana adalah suatu perbuatan yang menyimpang terhadap penggunaan dan pengelolaan keuangan negara dapat dikualifikasikan sebagai perbuatan merugikan negara atau dapat merugikan negara sebagai tindak pidana korupsi. Dengan pemenuhan unsur-unsurnya (I). perbuatan tersebut merupakan  perbuatan melawan hukum, baik dalam pengertian formal maupun materil atau penyelahgunaan wewenang, kesempatan atau sarana yang ada padanya, (II). para pihak ada yang diperkaya dan diuntungkan, baik si pelaku itu sendiri dan lain atau korporasi.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pengertian “melawan hukum” sering dirancukan dengan pengertian “menyalahgunakan wewenang” pada dua hal itu jelas berbeda, meskipun hakekatnya penyelahgunaan wewenang tersebut juga melawan hukum. Yang jelas malawan hukum adalah perbuatan yang pertentangan dengan peraturan perundang-undangan yang bisa dilakukan oleh setiap orang; sedangkan menyalahgunakan wewenang adalah juga perbuatan yang pertentangan dengan peraturan perundang-undangan hanya bisa dilakukan oleh seseorang yang mempunyai kewenanggan dan kapasitas tertentu yang terkait dengan jabatannya, terkait dengan procedural. Menyalahgunakan kewenangan, kesempatan, atau sarana yang ada terkait dengan posisinya selaku penyelenggara aparatur pemerintah atau pegawai negeri di institusi itu secara salah dapat disebut “misbruik van gesag atau van bevoeg” menyalahgunakan kewenangan, kesempatan, sarana yang ada padanya karean jabatan atau kedudukan dan kewenangan tersebut digunakan tidak sesuai dengan tugas jabatannya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Akhir dari tulisan ini penulis sangat mengharapkan kepada kita semua berkeinginan dan komitmen bersedia untuk menghindari terjadinya tindak pidana korupsi dalam bentuk apapun juga, antara lain dapat ditempuh dengan memperbaiki sistim, memperbaiki penghasilan, peningkatan pengawasan, pemberian sanksi yang tegas terhadap penyimpangan, memberikan keteladanan oleh atasan, pendidikan agama dan etika, transparansi kebijakan, sosialisasi peraturan perundang-undangan tentang korupsi atau membuka akses pengaduan yang seluas-luasnya dan semua pengaduan harus di tindak lanjutkan oleh para aparak penegak hukum yang ada.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secara umum pemberantasan tindak pidana korupsi sudah menampakkan kemajuan yang berarti di akhir-akhir ini, beberapa kasus yang sudah dilakukanya proses peradilan sampai tuntutan terhadap pelaku-pelaku  tindak pidana korupsi, walaupun tidak sebanding tindak pidana korupsi yang terjadi. Kita menyadari, bahwa instrumen pidana meskipun dengan  sanksi yang tegas tersebut, bukanlah satu-satunya upaya yang dapat menanggulangi dan memberantas korupsi, tetapi diharapkan dengan tindakan yang konsekuen dan konsisten secara berkesinambungan dapat membuat orang berpikir berkali-kali jika ingin korupsi, sehingga keinginan untuk mewujudkan pemerintah yang bersih dan berwibawa (clean government) dan good governance dapat dicapai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By:&lt;span style="font-weight: bold;"&gt; Arlindo Dias Sanches&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family: times new roman;"&gt;Praktek pengacara di SJG Advagados, Jln. Belamino Lobo, Dili Timor-Leste. 7434430 arlindosanches@ymail.com&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-214469912306598049?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/214469912306598049/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/penegakan-hukum-ham-dan-good-governance_02.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/214469912306598049'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/214469912306598049'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/penegakan-hukum-ham-dan-good-governance_02.html' title='Penegakan Hukum, HAM dan Good Governance Dapat Memberantas Tindak Pidana Korupsi (II Habis)'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7484998807525499443</id><published>2012-01-02T17:18:00.000-08:00</published><updated>2012-01-02T17:20:56.317-08:00</updated><title type='text'>Penegakan Hukum, HAM dan Good Governance Dapat Memberantas Tindak Pidana Korupsi (I)</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;BAHWA berdasarkan opini publik baik masyarakat biasa maupun para lider partai politik, rohaniawan, Persiden RDTL, Anggota  parlamen, dan Perdana Menteri TL sendiri mengakui adanya praktik KKN di tubuh  pemerintahan AMP sangat tinggi. Dan melalui berbagai media cetak dan media elektronik, opini ini diperkuat berdasarkan laporan organisasi Internasional yang menyatakan bahwa korupsi di Timor-Leste sudah mencapai level ke 124 dari Negara-negara koruptor di dunia, selama pemerintahan AMP di bawah kepemimpinan  Perdana Mentri Kay Rala Xanana Gosmão.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Berdasarkan opini publik tersebut maka penulis sangat prihatin dan mengharapkan kepada para aparatur penyelenggara Negara, aparatur penyelenggara pemerintah dan aparatur penegak hukum mohon intropeksi diri dan bertobatlah, meninggalkan semua pikiran, tindakan yang naïf itu dan kuburkan ke lian kubur yang terdalam bersama tahun 2011 untuk selamanya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tulisan yang tidak berarti ini adalah kodo dari penulis bagi para aparatur penyelenggara Negara, aparatur penyelenggara pemerintah dan aparatur penegak hukum dan pada umumnya untuk semua masyarakat di tahun 2012 dan seterusnya menjadikan diri sebagai ksatria yang nasionalisme dan patriotisme memberi pelayanan kepada publik tampa pamri maka akan mendapat pahala yang abadi  diakhirat nanti.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Manusia sebagai makhluk Tuhan Yang Maha Esa secara kodrati dianugrahi hak dasar yang disebut hak Asasi Manusia, dengan hak tersebut manusia dapat mengembangkan diri dan dapat berperanan dengan leluasan dalam batas-batas yang telah ditentukan oleh K-RDTL (Konstitusi Republika Demokratik  Timor-Leste), menetapkan secara tegas negara Timor-Leste adalah negara hukum oleh karena itu, digariskan bahwa setiap warga Negara memiliki hak dan kedudukan yang sama di depan hukum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hukum mempunyai posisi strategis dan dominan dalam kehidupan masyarakat, berbangsa dan bernegara, hukum adalah keseluruhan dari pada norma-norma yang secara mengikat mengatur hubungan antara manusia dengan manusia yang lain, manusia dengan Tuhan, manusia dengan ciptaan yang lain.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam hukum pada dasarnya hanya dikenal dua stereotip tingkah laku, yaitu menuntut yang berhubungan dengan hak dan berhutang yang berhubungan dengan kewajiban.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hukum itu dibuat dengan sengaja oleh manusia untuk mencapai hasil-hasil tertentu yang diinginkan, maka ada tiga pandangan tentang hukum; (1). Legalistis yaitu hukum dipandang sebagai suatu struktur tertutup yang logis, tidak bertentangan satu sama lain, hukum sebagai perangkat aturan-aturan yang diharapkan agar ditaati oleh para anggota masyarakat, pandangan ini bertumpu kepada kepastiaan hukum (prediktabilitas atau rechtszekerheid), (2). Fungsional yaitu hukum dipandang sebagai instrumen untuk pengaturan masyarakat yang menghendaki pengukuran norma-norma, doktrin-doktrin dan lembaga-lembaga hukum sampai berapa jauh ketiganya ini dapat sampai ketujuan yang hendak dicapai, padangan ini bertumpu kepada kegunaan dan kemanfaatan hukum (utility atau doelmatigheid), (3). Kritis, yaitu hukum sebagai bagian dari masyarakat dengan mengkaji hukum dengan ukuran-ukuran yang dipergunakan oleh hukum itu sendiri, Pandangan ini bertumpu kepada keadilan (justia atau gerechtigheid).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bahwa ketiga pandangan tentang hukum ini merupakan cita-cita hukun bangsa Timor-Leste untuk menwujudkan cita hukum bangsa tersebut di dalam suatu penegkan hukum, yaitu (1). Substansi hukum (legal substance), (2). Struktur hukum (legal structure), (3). budaya hukum (legal culture). Meganisme ketiga sub sistim hukum inilah yang menentukan dapat tidaknya suatu penegakkan hukum berproses sesuai dengan harapan mengingat substansi hukum terkait dengan pengaturan hukum atau peraturan perundang-undangan, struktur hukum menyangkut aparatur serta sarana dan prasarana hukumnya, sedangkan budaya hukum menyangkut perilaku masyarakat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Penegakan hukum sangat terkait dengan peraturan hukum dan institusi penegak hukum, kalau yang pertama menyangkut peraturan perundang-undangan, sedangkan yang kedua menyangkut institusi penggeraknya seperti Kepolisiaan Nasional Timor-Leste (PNTL), Kejaksaan umum (Ministerio Publico) Timor-Leste, Pengadilan (Tribunais) dan Lembaga pemasyarakat (Prisão), dalam hal ini termasuk KAK (komisi Anti Korupsi), PDHJ (Provedoria Direitus Humanus e Justiça). Penegakan hukum merupakan bagian tak terpisahkan dari pembangunan hukum, sedangkan pembangunan hukum itu sendiri adalah komponen integral dari pembangunan nasional.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Penegakan hukum sebagai landasan tegaknya suplemasi hukum, tidak saja menghendaki komitmen ketaatan seluruh komponen bangsa terhadap hukum mewajibkan aparatur penegak hukum untuk dapat menegakkanya secara konsisten dan konsekwen, tetapi menghendaki juga suatu pengaturan hukum yang mencerminkan suatu kepastiaan hukum, keadilan dan kemanfaatan hukum yang merupakan cita hukum bangsa Timor-Leste.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Di dalam penegakkan hukum untuk menjamin terwujudnya suatu kepastian, keadilan dan kemanfaatan hukum, maka tindakan para aparatur penegak hukum secara formal harus ada pengaturannya, meskipun di dalam tindakan tersebut terkesan adanya pelanggaran hak Asasi Manusia yang dilegalisasi oleh undang-undang agar tindakan tersebut tidak kontradictif (contra legem) dengan undang-undang. Artinya para aparatur penegak hukum sebagai sub ordinate dari undang-undang tidak saja harus mampu menjabarkan dan melaksanakan undang-undang, tetapi juga harus mampu mengamankannya, terkait dengan masalah kepidanaan tentunya harus mengacu kepada ketentuan hukum pidana materil dan hukum pidana formil, yang terakhir ini lazim disebut sebagai hukum acara pidana.&lt;br /&gt;Hal itu penting kata Lord Sankey agar keadilan bukan hanya harus dilaksanakan, tetapi juga harus dapat dirasakan dan dilaksanakan (justice must not only be done but it must be seen to be done).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oleh karena itu deskripsi tentang hukum, HAM dan nilai-nilai universal dalam penegakan hukum pada bagian selanjutnya adalah merupakan kajian dari perspektif hukum pidana yang bertitik tolak kepada ketiga sub-sistim hukum tersebut dan secara empiris ditegakan juga solusinya, tentunya dengan harapan dapat meminimalisir stigma negatif yang selama ini memunculkan erosi kepercayaan masyarakat terhadap penegakan hukum.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mewujudkan Good Governance di dalam upaya memberantas korupsi merupakan peran penyelenggarakan negara di dalam mewujudkan pemerintahan yang bersih dan bebas dari Korupsi, Kolusi dan Nepotisme (KKN) sangat dominan. Jika peran besar itu tidak dimanfaatkan dengan baik maka jelas akan memunculkan erosi kepercayaan terhadap pemerintahan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stigma negatif yang selama ini ditunjukan kepada pemerintahan AMP, dari satu sisi tidak lain karena perilaku oknum-oknum tertentu dari penyelenggara pemerintah yang dianggap tidak sejalan dengan fungsinya di dalam memberikan pelayanan kepada publik, sesudah itu berkembang sejalan dengan mewabahnya praktik-praktik KKN, dampak dari adanya pemusatan kekuasaan, wewenang dan tanggung jawab pada jabatan tertentu yang masih diberi ruang akibat fungsi pengawasan yang belum efektif dan efesien, baik pengawasan struktural maupun fungsional. Di sisi lain masyarakat  sendiri tidak sepenuhnya dilibatkan sebagai fungsi kontrol sosial belum memberi arti bagi penyelanggara pemerintah.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Menghadapi fenomena yang demikian, maka memberantas segala bentuk Korupsi, Kolusi dan Nepotisme (KKN) di negeri tercinta ini, tidak cukup hanya mengadalkan instrumen pidana, tanpa disinergikan dengan penanggulangan faktor pemicunya, atau faktor yang menstimulasi selama ini menyuburkan praktik-pratik KKN.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Upaya mewujudkan pemerintah yang bersih salah satu agenda pembangunan nasional yaitu menciptakan tata pemerintahan yang bersih dan berwibawa antara lain; keterbukaan, akuntabilitas, efektifitas dan efisien, menjunjung tinggi supermasi hukum dan membuka partisipasi masyarakat yang dapat menjamin kelancaran, keserasian dan keterpaduan tugas dan fungsi penyelenggara pemerintah dan pembangunan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk itu diperlukan langkah-langkah kebijakan yang terarah pada perubahan kelembagaan dan sistim ketatalaksanaan, kualitas sumber daya manusia aparatur dan sistim pengawasan dan pemeriksaan yang efektif.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk menghadapi fenomena yang demikian, di dalam upaya untuk mencapai sasaran pembangunan penyelenggaraan Negara menuju terciptanya tata pemerintahan yang bersih dan berwibawa, maka seharusnya Perdana Mentri Kay Rala Xanana beserta jajarannya mengeluarkan berbagai peraturan perundang-undangan yang tegas dan lembaga-lembaga pemerintah ataupun lembaga non pemeritah untuk;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;By: Arlindo Dias Sanches&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7484998807525499443?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7484998807525499443/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/penegakan-hukum-ham-dan-good-governance.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7484998807525499443'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7484998807525499443'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2012/01/penegakan-hukum-ham-dan-good-governance.html' title='Penegakan Hukum, HAM dan Good Governance Dapat Memberantas Tindak Pidana Korupsi (I)'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8031960740573251302</id><published>2011-12-22T17:04:00.000-08:00</published><updated>2011-12-26T17:13:35.613-08:00</updated><title type='text'>Kazu korupsaun iha governasaun anterior no governasaun AMP</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 285px; height: 250px;" src="http://timortoday.com/wp-content/uploads/2011/06/ana-pessoa-pinto.jpg" alt="" border="0" /&gt;Maske nuneé, Prokurador Jeral da Republika Dra. Ana Pessoa hatete, kazu korupsaun neébe akontese iha governu anterior to’o ohin loron seidauk lori ba tribunal tamba sei iha prosesu nia laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Governu anterior kazu korupsaun balun rejolve hotu ona, balun seidauk rejolve, hau bolu atensaun ba prokurador sira tenki rejolve hotu, laos haree deit ba kazu resente maibe tenki haree mos kazu neébe uluk iha tiha ona, iha neéba nusa mak la rejolve,” dehan PJR horseik iha Palacio PR.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maske kazu korupsaun iha governu anterior sei iha prosesu nia laran, maibe, Ana Pessoa dehan, kazu korupsaun barak liu akontese iha governu atual agora (Governu AMP nia ukun).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Realidade, Ana Pessoa dehan, haree husi volume kazu korupsaun neébe loron ba loron rejistu aas iha PJR.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;”Tamba ema komesa fiar oituan ona, kazu barak tan tama, dezafiu mak oinsa tinan 2012 ita bele infrenta ka lae? Hatu rejilove kazu korupsaun neébe barak liu,” dehan Ana Pessoa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ana Pessoa dehan tan, kazu sira neéb mak KAK investigam balun tama ona iha PJR nia liman, balun haruka fila ba KAK, tanba investigasaun lalos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kazu korupsaun numeru muda fula-fulan, tinan ida neé hau kontenti ita bele rejilove kazu korupsaun balun, kazu korupsaun kazu ida neébe la fasil atu rejolve, dala ruma husu dokumentus moa la hatan, dala ruma dehan lakon tiha, bolu ema mos la kohi mai, buat barak halo kazu korupsaun difisil oituan atu investiga,” dehan Ana Pessoa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ana Pessoa mos dehan, maske problema neébe sira hasoru durante neé mak rekursu humanu, maibe husi nia parte sei esforsu nafatin hodi hadia instituisaun ida neébe mak nia lidera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ami nia ministeriu Publiku ami iha kbiit rasik, dala ruma husu tulun ba instituisaun sira seluk, hanesan sentru formasaun judisariu no ami rasik halo formasaun ba ami offisiais judisario rasik,” dehan PJR neé.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jornal Independente - Kinta, 22 Dezembru 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8031960740573251302?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8031960740573251302/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/kazu-korupsaun-iha-governasaun-anterior.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8031960740573251302'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8031960740573251302'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/kazu-korupsaun-iha-governasaun-anterior.html' title='Kazu korupsaun iha governasaun anterior no governasaun AMP'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4482998945021677944</id><published>2011-12-13T18:35:00.001-08:00</published><updated>2011-12-13T18:39:59.132-08:00</updated><title type='text'>PR Horta Tristi Korupsaun Domina Iha Timor Leste</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.mmtimes.com/2011/news/603/ramos.gif"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 285px; height: 250px;" src="http://www.mmtimes.com/2011/news/603/ramos.gif" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Radio, online - Prezidenti da Republika (PR) Jose Ramos Horta senti tristi tebes ho komemorasaun loron Mundial Anti Korupsaun (9/12), tamba hahalok at korupsaun ne’e buras iha Administrasaun governu Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;PR Horta informa lia hirak ne’e ba jornalita sira hafoin partisipa komemorasaun loron mundial Anti korupsauniha iha salaun Center Convensaun Dili, Sesta (9/12).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Horta hatutan, “Hau ho laran tristi tebes tamba kazu korupsaun barak tebtebes. Korupsaun husi ki’ik to bo’ot,  entermus osan ki’ik to’o bo’ot iha administarasaun nia laran. Hau laos temi Ministru ruma nia naran lae, ne’e laos hau nia knar tamba faktus barak los korupsaun ne’e barak tebes,”Horta konfesa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Horta hatutan, hare iha transparensia internsiaonal TL nia naran as maibe TL atu nia naran foer sei iha korupsaun.  TL sei sai naran bo’ot iha mundu tanba deit korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita luta ba independensia ema barak mak mate, hau  iha tinan 24 luta iha liur  hakilar liberdade ba Timor. Ita liberdade hetan tiha ona mais Korupsaun buras ne’e halo hau tristi tebes,” Horta fila-fila hateten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PR fo izemplu, iha rai seluk media fo sai iha deskonfia ba ministru ida halo korupsaun, Ministru ne’e rezig na-an  kedan. Hanesan iha nasaun Brazil  iha tinan rua nia laran, iha Ministru Hitu (7) mak rezigna-an. See signifika katak, TL nia ministru sira servisu mos liu ministru sira iha Brazil, ou Brazil mak mos liu TL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Horta konfesa nia esperensia sei iha I governu Konstitusional hanesan Ministru Negosiu Estranjeiru, wainhira atu halo viazen ba Nova Iorke. Orsamentu viazen ne’e la to’o dois mill, maibe prokuramen manda tres mill. Ho ida ne’e Horta la simu hodi haruka fila osan balun. Dalan hanesan ne’e mak kombate korupsaun no ajuda estadu hodi osan balun ba dezenvolvimentu nasaun ho povu nia moris.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha hanesan Prezidenti Tribunal Rekursu Claudio Ximenes dehan, atu tribunal servisu ho diak hodi julga kazu korupsaun, estadu tenki fo salariu ba juiz sira ho salariu ne’ebe diak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ema sira ne’ebe sirbisu iha tribunal atu labele monu ba tentasaun, sira nia salariu tenki diak. Tamba tribunal nia knar ne’e bo’ot tebes, maibe buat sira ne’e lao diak tenke iha kolaborasaun diak,”dehan Claudio.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adjuntu Komisariu Anti Korupsaun Jose das Neves hateten, kuaze iha kazu korupsaun 7 mak KAK komesa halo ona ivestigasuan no entrega ona ba Ministeiru Publiku no KAK sei nafatin buka dadus hodi kompleta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita espera iha tinan ne’e atu remata sei julga ema ruma konaba korupsaun,”dehan Adjuntu KAK ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;RLD, 10 December 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4482998945021677944?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4482998945021677944/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/pr-horta-tristi-korupsaun-domina-iha.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4482998945021677944'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4482998945021677944'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/pr-horta-tristi-korupsaun-domina-iha.html' title='PR Horta Tristi Korupsaun Domina Iha Timor Leste'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7024787798870629208</id><published>2011-12-09T02:29:00.000-08:00</published><updated>2011-12-09T02:33:21.853-08:00</updated><title type='text'>Korupsaun sai nu’udar “asuntu sériu ida” ba governu</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/-7UTeOSjrDfs/TWTrt8ht86I/AAAAAAAAKJI/m18rJQluAb8/s1600/A1874964BEAEDCF37FFC58A90F960.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 338px; height: 247px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-7UTeOSjrDfs/TWTrt8ht86I/AAAAAAAAKJI/m18rJQluAb8/s1600/A1874964BEAEDCF37FFC58A90F960.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ohin, vise-primeiru ministru Timor-Leste, José Luís Guterres hateten katak asuntu importante ida ne’ebé sériu ba governu Timór, mak atu kombate korupsaun, tanba ho fenómenu husi korupsaun ne’e bele fó impaktu ba dezenvolvimentu. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Vise-primeiru ministru haktuir lia hirak ne’e ba ajénsia Lusa, iha ámbitu husi konferénsia ida ne’ebé hala’o husi Komisaun Antikorupsaun timor-oan nian, molok komemora Loron Internasionál ba Kombate Korupsaun. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ami hakarak hateten katak, asuntu ida ne’ebé sériu tebes ba governu Timór mak, atu kombate korupsaun nó ha’u iha oportunidade atu hala’o hikas fali primieru ministru, Xanana Gusmão nó ita hotu ninia kompromisu, atu koopera hamutuk ho instituisaun justisa, bainhira bolu atu sai sasin ba asuntu saida de’it”, tenik Guterres. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;José Luís Guterres hateten tan katak, governu fi’ar katak korupsaun bele “hapara prosesu dezenvolvimentu” tanba fó benefisiu uitoan de’it. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Kria Estadu ida ne’ebé la’os Estadu Demokrátiku, maibé Estadu ida ne’ebé hetan kontrolu husi grupu máfia kiik ida nó husi ema hirak ne’ebé to’o ikus, hakarak sobu fundasaun Estadu Demokrátiku”, hatutan José Luís Guterres. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Vise-primeiru ministru esplika mós katak, iha sosiedade timor-oan sira, “prátika korupsaun ne’e hanesan hahalok normál”, tanba ida ne’e mak akontese durante okupasaun Indonézia. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ohin loron, ami hakarak hapara hahalok nó hapara mós sistema husi tempu uluk nian. Tanba ne’e, mak iha ona esforsu husi instituisaun, husi parlamentu, husi tribunál nó husi mós governu, atu hodi haree, se karik ami atu kria estrutura bázika efisiente ida, hodi kombate kontra korupsaun”, hatutan vise-primeiru ministru Timor-Leste ne’e. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisaun Antikorupsaun Timor-Leste, hahú kria iha fulan Juñu tinan 2009, ho objetivu atu kria Estadu polísia kriminál espesializada nó independente ne’ebé iha relasaun ho autoridade kompetente, atu kombate korupsaun. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;CAC hatudu diretamente ba parlamentu nasionál nó nia iha poder atu hahú nó hala’o ona investigasaun kriminál kona-ba kazu korupsaun, alénde iha mós responsabilidade atu eduka nó sensibiliza ema hotu, liu husi medida hirak ne’ebé relasiona ho prevensaun ba korupsaun. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Lusa/Fim &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;09 de Dezembro de 2011&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Foti husi Sapo.Tl&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7024787798870629208?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7024787798870629208/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/korupsaun-sai-nuudar-asuntu-seriu-ida.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7024787798870629208'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7024787798870629208'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/korupsaun-sai-nuudar-asuntu-seriu-ida.html' title='Korupsaun sai nu’udar “asuntu sériu ida” ba governu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-7UTeOSjrDfs/TWTrt8ht86I/AAAAAAAAKJI/m18rJQluAb8/s72-c/A1874964BEAEDCF37FFC58A90F960.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4917864553684513298</id><published>2011-12-02T13:24:00.000-08:00</published><updated>2011-12-02T13:25:36.345-08:00</updated><title type='text'>KAK Husu Ministeiru Kontrola FP Uza Kareta no Kombustivel ba Privadu</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Radio, online – Komisaun Anti Korupsaun (KAK) liu husi enktru kontinuasaun husu ba Ministeriu hotu-hotu atu kontrola fungsionairu publiku (FP) durante ne’e uza sala kareta ba aktividades privadu mak marak liu nomos uza kombustivle estadu nian ba iha intereses privadu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Lia hirak ne’e hato’o husi Adjuntu Komisariu Komisaun Anti Korupsaun, Jose  Neves liu husi ekontru ho Diretor  Ministeriu no Director Sekretariu estado sira, iha salaun Joao Paulu II Komoro, Dili, Kuarta (30/11). Ekontru ne’e foka liu ba relatoriu movimentu veikulu no utilizasaun sena kombustivel estado nomos oinsa kontrolu no utiliza patromonia estado.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adjuntu KAK ne’e hateten, liu husi relatoriu ne’ebe fo sai iha fulan Outobru liu ba ho nia rezultadu iha movimentu maka’as halimar no movimentu  ne’e entre FP iha lubuk ne’ebe la iha professional katak uza patrimoniu estadu laos servisu ba iha estado maibe servisu ba iha interese privado.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Diretor sira rekoinese  katak, durante ne’e mosu frakeza ne’ebe akontese iha sira ida-idak nia servisu fatin. Sira rekonhese katak,mekanismu internal balu iha ona maibe ladun atensaun husi lider sira ho FP,”dehan Neves.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Neves iha oportunidade ne’e husu ba ministeriu no sekretariu estado sira ho FP tomak nebe uza kareta estado nian tenki utilize mekanismu ne’ebe iha hodu nune’e la bele gasta konbustivel estado nian arbiru.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;RLD, 01 December 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4917864553684513298?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4917864553684513298/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/kak-husu-ministeiru-kontrola-fp-uza.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4917864553684513298'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4917864553684513298'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/12/kak-husu-ministeiru-kontrola-fp-uza.html' title='KAK Husu Ministeiru Kontrola FP Uza Kareta no Kombustivel ba Privadu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2715129309310230466</id><published>2011-11-29T06:30:00.000-08:00</published><updated>2011-11-29T06:33:39.917-08:00</updated><title type='text'>MF Loke Odamatan Ba Kak Halo Investigasaun</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.mof.gov.tl/wp-content/uploads/2011/06/VMF-picture.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 237px; height: 299px;" src="http://www.mof.gov.tl/wp-content/uploads/2011/06/VMF-picture.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Relasiona Relatoriu ne’ebe fo sai husi Unated Nation ka UN katak, korupasaun a’as  iha  timor leste liu-liu iha ministeriu finansa dirasaun alfandega. vice Ministru Finansa Rui Hanjam hatete Governu loke odamatan ba Komisaun Anti Korupsaun (KAK) hodi halo investigasaun. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ami halo dialogo ho komisaun anti korupsaun bele tama halo investigasaun ba dirasaun karik hetan ema halo abuza de poder uza  utiliza orsamentu sala”, hatete Rui ba Jornalista foin lalais nee. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Katak Rui Iha mos funsionariu balun sira prosesu disiplinar hanesan komisaun funsaun publiku.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entretantu Comisariu Anti Corusaun (CAC) Aderito de Jasus  antes nee hatete atu hasae ka aumenta liu tana kapasidade  Investigador CAC nian, maka sira haruka ona Investigador balu ba estuda ona  iha Es tranjeiru. “Ita haruka ona sira balu ba treinu iha Australia, Bancok, Malaysia, Singapura no Honkon, ida nee ita halo,” hatete Aderito ba  STL foin lala is nee iha nie servisu fatin. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Kuarta (30/11). Terezinha da Costa&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, 29 Novembru 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2715129309310230466?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2715129309310230466/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/11/mf-loke-odamatan-ba-kak-halo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2715129309310230466'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2715129309310230466'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/11/mf-loke-odamatan-ba-kak-halo.html' title='MF Loke Odamatan Ba Kak Halo Investigasaun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5737080302252889579</id><published>2011-11-21T19:45:00.000-08:00</published><updated>2011-11-21T19:46:44.030-08:00</updated><title type='text'>Kombate Korupsaun Sei Hanesan “Ibun Mak Koalia”</title><content type='html'>Timor Leste pasca ukun a’an, arena politika nasional domina liu ho issue praktika korupsaun no kombate korupsaun. Fulan troka fulan, tinan troka tinan, issue ida nee nunka lakon husi deklarasaun Chefe Estado, Chefe Governu, membru governu, membru Parlamento Nasional no elementus bar-barak husi sosiedade sivil. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sira hotu kritika bebeik ho issue korupsaun. Katak praktika korupsaun buras iha governu nia laran. Chefe governu mas lakoi lakon, lakohi baruk hatan kritika bar-barak, liliu opozisaun iha Parlamento Nasional. Lakohi simu deit “rairahun” ne’ebe kari bebeik ba ninia leten. Dalabarak ita ha’ree no rona kritika nain sira tuda bebeik issue korupsaun ba publiku liuhusi jornal no media electronika (TVTL no Radio), sira la ha’ree problema KKN (korupsaun, kolusaun, nepotismu) nudar problema lei ne’ebe tenkiser rezolve ho lei, maibe ha’ree liu nudar issue politika. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba nee mak la klaru. Pergunta, problema KKN no kombate, ida nee problema lei ou politika. Dalaruma kritika nain sira gosta kritika bebeik issue ida nee, mas sira rasik dalaruma ladun kumpriende saida mak KKN, oinsa KKN akontese, i oinsa kombate. Kestaun nee ita bele konhese husi sira nian kritika durante nee.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Husi buat nebe sira koalia no kritika bebeik, kuandu ita fihir lolos, ita bele dehan, lolos nee sira laiha hanoin seriu atu kombate KKN. Sira hotu nian komitmento politika, bele dehan foin sebatas “ibun mak koalia”.  Sira nia ibun fasil temin praktika korupsaun, maibe lafasil hatudu evidensia. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fulan hirak liuba, ho orientasaun politika PM Xanana Gusmao, governu forma KAK hodi kombate KKN. Maibe seidauk hatudu rezultadu diak. KAK dehan, husi dadus nebe sira rekoilha, indika katak, membru governu balu involve korupsaun, maibe ita lahatene, atu iha kontinuasaun ka lae. Atu lori autor ba tribunal ka lae. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Liuhusi rubrika nee, ami hakarak reforsa katak, kombate korupsaun labele ha’ree nudar issue politika maibe tenki ha’ree nudar problema aspetu lei. Neduni, persiza instrumento lei forte. Kuandu instrumento lei la sufsiente, ita lalika bosok povu. Lalika mehi atu kombate korupsaun no lori naokten sira ba tribunal. Buat hotu sei kolia ho ibun deit. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Neduni, Parlamento Nasional nudar “dapur produs lei” tenki hatudu seriudade produs lei ne’ebe forte hodi kombate korupsaun. Ita labele uza interesaun taktiku hodi manan interesaun politiku. **&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;STL, Segunda, 21 Novembru 2011&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5737080302252889579?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5737080302252889579/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/11/kombate-korupsaun-sei-hanesan-ibun-mak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5737080302252889579'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5737080302252889579'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/11/kombate-korupsaun-sei-hanesan-ibun-mak.html' title='Kombate Korupsaun Sei Hanesan “Ibun Mak Koalia”'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5280168425904364071</id><published>2011-11-01T18:06:00.000-07:00</published><updated>2011-11-01T18:10:50.792-07:00</updated><title type='text'>KAK Finaliza Planu Estratejiku</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-Jd4TzVBHqa8/TrCYi6qkPnI/AAAAAAAAABs/tiT2ZRaw1p8/s1600/kak.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 126px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-Jd4TzVBHqa8/TrCYi6qkPnI/AAAAAAAAABs/tiT2ZRaw1p8/s200/kak.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5670199656490221170" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Radio, online – Komisaun Anti Korupsaun ih planu estratéjiku se’i kompletu no prontu atu fahe ba públiku iha loron 9, fulan Dezembru, iha loron anti-korrupsaun Internasional”.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;Informasaun ne’e radioliberdadeonline simu husi komunikasaun sosial KAK nian liu husi via email foin lalais ne’e.&lt;br /&gt;Iha komunikadu ne’e Komisairu KAK, Adérito Soares hateten, sorumutu ho staff tomak ne’e hanesan sorumutu datoluk hodi dezenvolve planu stratéjiku ba tinan tolu ba oin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisaun Anti-Korrupsaun halo tomada de posse ba funsionáriu sirak hotu iha fulan Dezembru 2010. Desde Desembru, KAK halo servisu maka’as la para (non-stop-red) hanesan rekrutamentu foun no fo treinamentu ba funsionáriu, nomós hala’o kedas investigasaun hirak ne’ebe sensitivu tebes.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho buat sirak ne’e hotu mak hanesan duni razaun ida ba ezistensia KAK nian. Hanesan organizasaun nurak ida ho servisu ne’ebé importante lubuk ida, laiha razaun atu justifika nia an rasik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ami tenki hala’o servisu sirak ne’e hotu iha momentu ida hanesan. Povu sira tau sira nia esperansa mai KAK, no ita tau esperansa ba ita nian an rasik,” Adérito subliña.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir Komisariu ida ne’e se’i sai planu estratejiku dahuluk mai KAK. Planu ne’e sei deskreve KAK nia vizaun, misaun, valor sira. KAK nia planu ba kapasita staff sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ami nia objetivu atu haforsa servisu entidades estadu sira seluk nian iha Timor-Leste, hanesan ita servisu hamutuk atu kria futuru ida mak diak ba ita nian nasaun, “ katak Komisariu Aderito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;RLD/27/10&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5280168425904364071?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5280168425904364071/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/11/kak-finaliza-planu-estratejiku.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5280168425904364071'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5280168425904364071'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/11/kak-finaliza-planu-estratejiku.html' title='KAK Finaliza Planu Estratejiku'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-Jd4TzVBHqa8/TrCYi6qkPnI/AAAAAAAAABs/tiT2ZRaw1p8/s72-c/kak.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3749828852275001048</id><published>2011-10-20T21:25:00.000-07:00</published><updated>2011-10-20T21:29:54.952-07:00</updated><title type='text'>KAK Labele Sai Inimigu ba Estadu</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Radio, online – Komisariu Komisaun Anti Korupsaun (KAK) Aderito de Jesus hateten, KAK atu halao nia knar ho diak no kombate korupsaun iha nasuan ne’e KAK labele halo inimigu ho membru governu sira nia mos estadu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Aderito agora dadaun ne’e KAK kria ona  politika ida nebe diak atu oinsa hare lalaok funsionario sira iha minsteriu hothotu kona ba uza kareta estado no utilizasaun sena kombustivel. tamba ne’e KAK iha Kinta, (20 /10) lansamentu  relatoriu monitorizasaun ba movimentu veikulu  estado nian no utilizasaun sena kombustivel  iha salaun Delta Nova Comoro.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisairu KAK ne’e afirma, KAK nia papel importante bo’ot rua mak  prevensaun no investigasaun kriminal  tamba ne’e depois lansamentu relatoriu ne’e KAK  sei organiza inkontru ida ho Primeiru Ministro Kay Rala Xanana   hodi koalia kona ba  asuntu ne’e tamba  iha  regulamentu nebe  ita hotu hantene kona ba lalaok oinsa ita usa kareta estado mos  kombustivel iha nasaun ida ne’e .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aderito katak KAK halo prevensaun ida ne’e  atu oinsa  identifkia frakesa nebe  iha ita nia instituisaun nia laran   tamba  tuir ninia peskiza  kombate korupsaun investigasaun deit labele.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Katak nia, iha  tinan oin ita hotu hakarak iha instituisaun estado hot hotu ita hakarak promove saida mak ita bolu dehan planu prevensaun korupsaun iha karentidades ida ne’e ita hotu tenki dezenvolve hamutuk Ajuntu  komisariu  komisaun anti korupsaun (KAK ), Jose Neves hateten ba jornalista sira katak, objetivu lansamentu ne’e hanesan atu fo  atensaun ba orgaun estado hot-hotu atu bele  hare  kona ba gestaun movimentu utilizasaun kareta estado no mos kombustivel  nebe mak estado fornese ba funsionariu sira  hodi uza ba servisu .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Jose Neves hateten katak,halo prevensaun ida ne’e tamba prekupasaun barak mak mai husi publiku, governu katak, funsionariu barak mak   usa kupon mina estado hodi uza ba servisu privado no mos atu prevensaun prevene  buat sira ne’e labele mosu tan, katak nia, sasan  estado nian ba ita nia interese privado  ne’e hanesan korupsaun. maibe ida ne’e sei iha dalan  seluk atu hare maibe  agora ita fo atensaun deit  katak tenki hadia buat ruma para movimentu  kareta tenki orienta barak liu ba servisu estado nian .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;nia salienta liu tan katak,Monitorizasaun nebe halao durante fulan rua nia laran  ba veikulu estadu hatudu 35,057 movimentus nebe klasifika  ba 33% halo movimentu iha sabadu no domingo no 75% movimentu iha loron servisu. movimentu ne’e fahe ba kategoria  rua, iha sidade dili laran no tama sai  sidade dili laran iha sabadu no domingo total frekuensi movimentu iha dili laran hamutuk 31,954.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;monitorizasaun nebe KAK hetan katak, iha dili laranmovimentu sentru negosiu total 24,766, Mercado komoro no halilaran 1,946, eskola canossa, Estrenatusaun jose no eskola primaria portuguesa balide hamutuk 4,305.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha lansamentu ne’e mos hetan presensa husi  Ministro  Agrikultura e Peskas (MAP) Mariano Asanami  hahteten ba jornalista sira katak, nia rasik ,apoiu tebes ho relatoriu no monitorizasaun nebe komisaun Anti Korupsaun halo   tamba ne’e bele hafanu preve ona oinsa ita hadia sisteme ne’e tamba  ita iha regra  nebe  estabele ona maibe ita nia konsistensia  ba implementasaun regra ne’e mak lao la dun diak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Mariano Asanami  hateten liu tan katak,asaun importante nebe KAK halo  ne’e sistema ida nebe mak hakarak ka  la koi ita  tenki koko no hadia dadauk ona sistema atu nune’e halo diak liu tan iha futuru.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"Iha loron feriado ita tenki tuir regra ne'ebe iha ona instituisaun labele halo freksibilidade maibe instituisaun tenki metin ho regra," Assanami akresenta. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha lansamentu Relatoriu monitorizasaun ba movimentu veikulu  estado nian no utilizasaun sena kombustivel  ne’e hetan partisipa husi Instituisaun Ministeriu hot-hotu. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Radio Liberdade Dili OL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3749828852275001048?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3749828852275001048/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-labele-sai-inimigu-ba-estadu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3749828852275001048'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3749828852275001048'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-labele-sai-inimigu-ba-estadu.html' title='KAK Labele Sai Inimigu ba Estadu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1581780965085292078</id><published>2011-10-20T19:19:00.000-07:00</published><updated>2011-10-20T19:33:31.589-07:00</updated><title type='text'>KAK Investiga Kazu 22, Membru Governu Balu Involve Korupsaun</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/-nh5z6Uo_1aU/TqDZ5L5FHaI/AAAAAAAAABg/Xhxolqcv3GU/s1600/jose%2Bneves.png" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 132px;" src="http://4.bp.blogspot.com/-nh5z6Uo_1aU/TqDZ5L5FHaI/AAAAAAAAABg/Xhxolqcv3GU/s200/jose%2Bneves.png" border="0" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5665767907700055458" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Adjunto Komisariu Komisaun Anti Korupsaun (KAK), Jose Neves hatete KAK oras ne’e investiga ona kazu Korupsaun lubuk boot ida, husi kazu  hirak nee kazu 8 daudauk tama ona iha Ministeriu Publik (MP) atu prosesu ba Tribunal.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Kazu korupsaun nee deskonfia involve membru governu, hanesan ministru, sekretariu estadu, direitor no funsionariu publiku balu,” hatete Jose liu husi talk show programa Dili Democracy Forum nebe halao husi STL Media Group, STL Fatumeta, Kuarta (19/10).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Adjunto Komisario katak, KAK halao nia kna’ar tuir lei kodiko penal nia haruka atu halo investigasaun ba kazu korupsaun nebe mosu iha Timor Leste, maibe wainhira problema sei sai hanesan segredu iha justica.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha sorin seluk, Vise Ministro Financas, Rui Hanjam hatete, normalmete hanesan humana sempre monu ba manobra oi oin, maibe ho manobra nebe iha Governu komesa haka’as a’as atu halo prevensaun korupsaun iha rai laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entretantu Eis Ministru Agrikultura Estanislao da Silva hatete, ema nunka mais monu ba manobra atu halo korupsaun, tanba ita mos iha hanoin atu a’an atu servisu ema hotu laos hariku deit ema nain ida no rua, enkuantu povu rai nee sei kontinua moris kiak no  mukit.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Realidade nebe hatudu katak,ema nebe, kiak nakfilak ba riku derepenti, primeiro iha kareta ida, derepenti deit iha kareta tolu hat, no pasiar livre ida ne’e mak, ita bolu naran korupsaun, hodi habokur deit ema ida no ema seluk laiha.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nune’e, nia apresia ba KAK nia servisu nebe,ho imparsialidade, maske KAK foin mak estabelese tinan hira nia laran deit maibe hare ba servisu lao diak, hodi indika ona membro Guvernu balu, Direktores balu ba MP, atu halo investigasaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha oportunidade ne’e, Joao Zito Viana husi ONG Luta Hamutuk haklaken katak, ita labele kolia bosok malu katak, laiha korupsaun, Korupsaun nebe buras halo projetu barak mak lao la los, no la fo benevisio ba povu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Korupsaun halo povu barak mak infrenta problema oi oin mak hanesan uma eskola laiha, falta be’e mos, eletrisidade, Estrada, hamlaha tamba  korupsaun, nune’e, nia husu ba KAK atu halo servisu ho imparsialidade hatudu servisu ho diak, salva sasan estadu nian, hodi lori koruptor ba hatan iha Tribunal. lj1 (stl)&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;20 Outubru 2011&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1581780965085292078?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1581780965085292078/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-investiga-kazu-22-membru-governu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1581780965085292078'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1581780965085292078'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-investiga-kazu-22-membru-governu.html' title='KAK Investiga Kazu 22, Membru Governu Balu Involve Korupsaun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/-nh5z6Uo_1aU/TqDZ5L5FHaI/AAAAAAAAABg/Xhxolqcv3GU/s72-c/jose%2Bneves.png' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1967007541624777732</id><published>2011-10-13T14:13:00.000-07:00</published><updated>2011-10-13T14:15:17.755-07:00</updated><title type='text'>Kak Seriu Investiga Kazu Korupsaun</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI – Komisaun Anti Korupsaun (KAK), komesa hatudu ona nehan ba koruptor sira, maske seidauk bele tata, maibe ho atividade servisu KAK nian ikus-ikus nee sai ameasa ba koruptor sira iha rai laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Xefi Bankada PD-PN Adriano do Nascimentu hatete, KAK iha mandatu atu halo investigasaun ba kazu nebe iha indikasaun korupsaun, durante fulan hirak nee KAK komesa halao nia mandamentu komforme lei haruka.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ema barak kritika pratika korupsaun ho servisu KAK nian ikus-ikus nee bele fo konfiansa ba KAK katak estadu seriu haree problema korupsaun iha rai laran, ami nia partidu iha prinsipiu katak se deit inklui membru partidu Demokratiku mak tuur governu halo korupsaun tenke submete ba prosesu investigasaun,” Deputadu Adriano haklaken lia hirak nee ba STL iha edifisiu PN,Tersa (11/10).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adriano hatutan Partidu Demokrat  nunka fo orientasaun ba iha kualker membru partidu nebe tuur iha governu atu ba hariku aan ho kadeira nebe nia opkupa, tan nee bainhira iha membru governu balu tenta hariku aan hokorupsaun tenke submete ba prosesu indestigasaun hanesan personajen laos instituisaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maske nunee Depudatu PD nee konsidera KAK laos tribunal nebe iha mandamentu atu halo julgamentu ba koruptor sira, maibe ho dadus nebe KAK rekoila liu husi investigasaun iha kbiit forte atu lori autor sira ba justisa. “Dadus KAK nian tendensia forte liu ba membru governu nebe mak halo praktika korupsaun, tenke lori autor sira ba tribunal,” tenik Adriano.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nunee mos Deputadu Manuel Tilman hatete, KAK maske seidauk hatudu  rejultadu servisu, maibe vizaun KAK nian hodi kombate kotupsaun bele sai hanesan aimoruk ida diak atu halo prevensaun ba korupsaun iha rai laran. “Kombate korupsaun iha dalan rua mak prevensaun no inspesaun investigasaun hodi kaer duni autor sira,” dehan Tilman.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tilman hatutan investigasaun ba kazu korupsaun tenke klean no neneik, atu prevene korupsaun dalan ida mak hamenus odamatan sai tama osan. Pratika governu nian durante nee transfere osan ba odamatan ida, maibe husu osan mai odamatan bar-barak nebe tendensia fo oportunidade atu hamosu pratika korupsaun ou nauk. lj9/lay&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, &lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; line-height: 16px; background-color: rgb(255, 255, 153); "&gt;12 Outubru 2011&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1967007541624777732?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1967007541624777732/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-seriu-investiga-kazu-korupsaun.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1967007541624777732'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1967007541624777732'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-seriu-investiga-kazu-korupsaun.html' title='Kak Seriu Investiga Kazu Korupsaun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4557182634812524649</id><published>2011-10-11T04:28:00.000-07:00</published><updated>2011-10-11T04:31:14.663-07:00</updated><title type='text'>KAK Laiha Nehan, Korupsaun Buras Iha Governu AMP</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI — Massa grupu Consellu Popular Defeza-Republika Demokratika Timor Leste (CPD-RDTL), duvidas ba servisu Komisaun Anti Korupsaun (KAK) no Provedoria Direitus Humanus ho Justisa (PDHJ) atu lori koruptor sira ba toba iha Hotel Becora.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ministeriu publiku prosesu ona autor balu ba tribunal, maibe too oras nee seidauk iha autor ida tama iha prizaun Becora tanba korupsaun, maske indikasaun korupsaun kuaze mosu iha ministeriu hotu nebe xefia husi membru governu nebe lidera husi Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Primeiro Ministru Xanana Gusmao liu husi dialogu abertu ho grupu CPD-RDTL rekoinese katak governu nebe nia lidera nakonu ho koruptor nebe daudauk seidauk iha prosesu justisa, maske  Komisaun Anti Korupsaun (KAK) halo hela investigasaun ba iha membru governu balu ne’ebe deskonfia halo korupsaun. Hanesan kazu Vise PM, Jose Luis Guterres, ne’ebe tama ona iha tribunal, no desizaun tribunal komprova la sala. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nunee mos agora daudauk KAK sei halo investiga hela ba membru governu balu nebe deskonfia  halo korupsaun iha Ministeriu Administrasaun Ordenamentu Teritorial, Ministeriu Justisa,  Ministeriu Finansa, no ministeriu sira seluk nebe iha indikasaun forte halo korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita tenki respeita instituisaun estadu nian, governu tenke hakruk mos ba tribunal, kona ba iha korupsaun kazu ne’e lao hela,” hatete Xanana hodi responde ejijensia CPD-RDTL kona ba korupsaun iha governu AMP nebe PM Xanana Xefia, Kampu Demokrasia, Sabadu (8/10).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Xanana reforsa tan katak, agora dadauk governu halo hela treinementu ba investigador balu tanba investigasaun ba kazu korupsaun laos fasil tan nee presiza iha koinesementu klean ba kestaun korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ida ne’e maka Ministru balu iha ne’eba tiha ona, hau rasik mos bele ba too iha ne’eba, labele impede. Hanesan foin lalais mos mosu kazu husi Vise Primeiru Ministru, Jose Luis Guterres,” hatete Xanana. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;PM Xanana apela ba timor oan tomak fo apoiu ba politik estadu nian hodi kombate korupsaun iha rai laran, tanba nudar timor oan tenki preokupa ho osan miloens hirak ne’ebe sirkula iha rai laran, bainhira latau matan osan hirak nee sei monu deit ba ema nia bolsu laos hadia povu nia moris.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Guntur nudar member CPD-RDTL iha biban nee husu ba Primeiru Ministru Xanana Gusmao atu tau matan ba problema korupsaun. Bainhira PM Xanana tenta hakiak bebeik korupsaun sei sai dezastre boot ba prosesu dezenvolvimentu rai nee nian iha futuru.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Durante ema barak temin korupsaun bar-barak iha governu AMP, maibe to oras ne’e KAK ho PDHJ seidauk kaer koruptor sira ne’e, ne’eduni halo ita duvidas tebes,” hatete Guntur.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;KAK tuir Guntur durante nee kuaze laiha nehan hodi tata koruptor, maske indikasaun korupsaun mosu iha ministeriu bar-barak, maibe seidauk iha membru governu ida responsabiliza ba aktu korupsaun nebe sira komete. Ministiu balu maske hetan ona estatutu hanesan TIR,maibe sei kontinua halao knar hanesan membru governu. “Keta halo governu harii tiha KAK ne’e atu sai fali komisaun amigu korupsaun, ida ne’e maka sai ami nia preokupasaun,” hatete Guntur. car&lt;/div&gt;  &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, Tersa, 11 Outubru 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4557182634812524649?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4557182634812524649/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-laiha-nehan-korupsaun-buras-iha.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4557182634812524649'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4557182634812524649'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-laiha-nehan-korupsaun-buras-iha.html' title='KAK Laiha Nehan, Korupsaun Buras Iha Governu AMP'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3484072257497076892</id><published>2011-10-10T12:46:00.000-07:00</published><updated>2011-10-10T12:48:47.374-07:00</updated><title type='text'>KAK Iha Mekanismu Propriu Kombate Korupsaun</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI – Komisaun Anti Korupsaun (KAK) iha nia mekanismu propriu atu kombate korupsaun nebe sai preokupasaun povu rai nee iha rai laran. Liu husi peskiza nebe KAK halao iha distritu 13  husu povu atu kompriende saida mak korupasaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adjunto Komisariu KAK Jose Antonio das Neves hatete, prekiza nebe halao hanesan peskiza  dahuluk iha Timor Leste, liu husi peskiza nee atu husu povu nia kompriensaun kona ba korupasaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Peskiza ida ne’e importansia atu bele ajuda komisaun no estadu tomak bele halo planu estrateziku nasional ida no estadu atu kombate korupasaun iha aspeitu oin-oin,” dehan Jose ba Jornalista iha Farol, edifisiu KAK hafoin seremonia abetura Peskiza nasional, Sabadu (8/10).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adjuntu KAK nee hatete dala barak ema koalia korupasaun haree liu ba leten, maibe nunka fihir pratika ruma iha sosiedade nia laran mos favorese hela korupasaun. Tan nee komunidade tenke hatene saida mak korupsaun no meius saida atu kontribui kombabete ka prevene korupasaun laos iha nivel aas deit maibe iha atividade oin-oin.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita koalia korupasaun koalia hela deit mas ita seidauk iha dadus ida atu bele suporta ita nia argumentu, tan ne’e ita presiza, peskiza ida nee atu kobre teritoeiu tomak hodi husu publiku nia persepsaun kona ba korupsaun,” dehan Jose.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha fatin hanesan Fundador no direitor ONG insigh Keira ZBN, hatete peskiza nebe halao iha timor laran tomak sei intervista ema rihun ida deit no sei liu husi uma kain balu, atu  nune bele uza no defini oinsa povu sira kompriende saida mak korupsaun. “ Ema nebe ami atu halo intervita tenki tinan sanulu resin hitu ba leten, feto ho mane naran deit ema nee’e tenki timor oan no hela iha area nebe mak ami halo estudu ba, survei nebe halo importante ba nasaun liu-liu atu dudu progresu dezenvol vimen tu iha rai laran,” dehan Keira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nia hatutan, Programa nebe halao sei servisu hamutuk ho lider komunitariu, tanba kuarker programa lider komunitaria sira nian mak sai hun husi buat hotu nebe halao daudauk iha  kada suku.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir informasaun nebe STL simu katak Peskiza nebe halao husi KAK nee’e haten apoiu tekniku no finanseiru husi ajensia internasional Cazal liu husi USAid no mos ONG nasional insigh nebe involve investigador kuaze haat nulu resin no sei fahe ba grupu tolu hodi halao survei iha timor laran tomak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Peskiza nee’e mos parte ida husi edukasaun, nunee liu husi  kampanha nebe halao ba publiku atu loke persepsaun povu nian konaba  korupasaun no sa mekanismu atu kombate. lj5/lay&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, 10/10/2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3484072257497076892?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3484072257497076892/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-iha-mekanismu-propriu-kombate.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3484072257497076892'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3484072257497076892'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-iha-mekanismu-propriu-kombate.html' title='KAK Iha Mekanismu Propriu Kombate Korupsaun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1589440408523147256</id><published>2011-10-06T20:08:00.000-07:00</published><updated>2011-10-06T20:11:49.207-07:00</updated><title type='text'>Horon Tutuir Naokten Iha Uma Laran Governu Bispo Basilio Husu KAK Keta Tauk “Sai Asu Siak”</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;BAUCAU - Desde ha’ri tinan rua liuba, Komisaun Anti Korupsaun (KAK) investiga ona kazu korupsaun 17 iha uma laran governu, nebe involve membru governu balu. Ba servisu nebe KAK halao, Bispu Baucau Mgr. Basilio do Nascimento, Pr hato’o parabens ba ulun boot KAK ho ninia membru hotu. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Bispo Basilio hateten, mesmu foin ha’ri maibe KAK hatudu ona ninia responsabel nudar orgaun ida mak anti teb-tebes korupsaun iha uma laran governu nian. Pelumenus, KAK halao ona ninia knar ho diak mesmu hasoru dezafiu barak. “See sira halao ona sira nia servisu, hau fo parabens ba KAK. Maibe hau hakarak husu ba KAK, labele tauk atu sai asu siak hodi horon tutuir naokten sira iha uma laran governu nian,” hateten Mgr. Basilio do Nascimento, Pr ba jornalista iha ninia residencia Baucau, Sesta (30/9).&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir informasaun nebe Bispo Basilio simu katak, husi investigasaun nebe halao, KAK konsege hatene ema nebe hasai sasan husi uma laran governu, la tuir lei. KAK hetan ema lubuk ida, no iha ema sira nee nia leet, iha mos membru governu balu involve. “Kazu hirak nee persiza rezolve ho lei. I lei la ha’re ba see deit nia kondisaun. Ema boot ka ema ki’ik. La ha’re ba funsionariu ka veteranus, politiku ka agrikultor. Lei nee, lei duni. Keta halimar ho lei. Hau espera, tuir ninia funsaun no obrigasaun, KAK persiza ha’re ema sira nebe viola lei no lori sira ba lei nia okos”. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha fatin la hanesan, Komisario KAK  Aderito de Jesus hateten, nudar organizasaun anti korupsaun, oras ne’e dadaun konsege halao servisu lubuk ida. Investiga ona kazu korupsaun  17. Maibe “Hau labele fosai instituisaun nebe-nebe deit mak involve iha krimi korupsaun. Tuir lei nebe iha, KAK tenki servisu tuir lei. Bele koalia ba ema bo’ot no ema ki’ik sobre problema korupsaun maibe labele fosai uluk instituisaun nebe involve iha korupsaun,” dehan Aderito.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha fulan kotuk, KAK halo ona rekrutamentu ba ema lubuk ida hodi sai investigador no oinsa bele kaer kazu. I tuir planu, investigador sei tuir lai treinamentu durante fulan ida ho balun depois mak bele ba kaer kazu. Treinamentu atu sai investigador KAK nian nee, hetan apoio husi Ministeriu Publiku.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Responde ba kestaun nee, estudante  UNTL Fakuldade Fisipol, Maria da Costa agresenta katak, korupsaun nee hahalok a’at no estraga nasaun nia vida. Hahalok a’at nee persiza kombate para korupsaun labele moris buras iha pais ida nee. lay&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, &lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; line-height: 16px; background-color: rgb(255, 255, 153); "&gt;05 Outubru 2011&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1589440408523147256?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1589440408523147256/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/horon-tutuir-naokten-iha-uma-laran.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1589440408523147256'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1589440408523147256'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/horon-tutuir-naokten-iha-uma-laran.html' title='Horon Tutuir Naokten Iha Uma Laran Governu Bispo Basilio Husu KAK Keta Tauk “Sai Asu Siak”'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8871051259802847287</id><published>2011-10-02T07:21:00.000-07:00</published><updated>2011-10-02T07:23:54.593-07:00</updated><title type='text'>KAK Hetan Ameasas Husi Ema Deskonhesidu</title><content type='html'>&lt;a href="http://cjitl.org/images/stories/aderitodejesus.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 410px; height: 200px;" src="http://cjitl.org/images/stories/aderitodejesus.jpg" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;CJITL Flas, Komisariu Komisaun Anti Korupsaun-KAK Aderito de Jesus Hetan amiasas husi ema Deskoinesidus liu husi SMS no Telephone.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir Komisariu KAK Aderito de Jesus katak hetan amiasa ne’e normal, atu nune’e KAK bele servisu makaas liu tan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Dala barak ema SMS no Telephone hodi amiasa, maibe ida ne’e normal, tanba KAK investiga ona kazu sanulu resin” dehan Aderitu de Jesus, tersa 27/9, iha Dili Convensaun Center-DCC.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KAK konsege Investiga ona Kazu 18, kazu ne’e mak Mal Administrasaun no Korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://cjitl.org/"&gt;http://cjitl.org&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8871051259802847287?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8871051259802847287/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-hetan-ameasas-husi-ema-deskonhesidu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8871051259802847287'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8871051259802847287'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/10/kak-hetan-ameasas-husi-ema-deskonhesidu.html' title='KAK Hetan Ameasas Husi Ema Deskonhesidu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5663205474326672951</id><published>2011-09-15T05:46:00.000-07:00</published><updated>2011-09-15T05:55:19.017-07:00</updated><title type='text'>Prevene Korupsaun, KAK - IGE Sai Uma Nain</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Oinsa atu kombate Korupsaun nebee komesa buras iha nasuan timor leste kuarta ohin Komisaun Anti Korupsaun KAK kolabora ho Inspeksaun Geral Estadu sai uma nain realiza workshop atu prevene Korupsaun ho Inspektur hotu instituisaun estadu nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisario Komisaun Anti Korupsaun (KAK) Aderito de jesus kolia lia hirak ne’e ba &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Jornalista sira iha Delta Nova Comoro, Dili, Kuarta (14/09).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;workshop nee’e ho objetivu atu fahe prosedementu legal iha administrasaun finansas administrativa kada departementu no fahe metode analiza iha parte monitorizasaun ba auditoria kada institusaun nian atu nune’e instituisaun hotu nebe hola parte iha instituisaun estadu nian,bele hasae servisu nebe diak ba publiku. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Atu halo prevensaun ba korupasaun iha rai laran laos mai husi ajensia ida deit maibe ajensia hotu iha nasuan ida nee ho nune’e, KAK marka planu halo worshop hodi halibur ideia ho departementu hotu hodi kompriende diak servisu KAK nian atu nune’e ita hotu kolabora hamutuk hodi kombate Korupsaun,” dehan Aderito.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nia hatutan depertementu kada institusaun prezisa servisu hamutuk ho Komisaun Anti korupsaun atu nune bele prevene korupsaun nebe hamate dezemvovimentu rai laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha sorin seluk Inspektur Geral do Estadu (IGE) Francisco Carvalho hatete, liu husi workshop nee’e, funsionario hotu sei hatene diak liu KAK nia servisu oinsa bele kolabora hamutuk ho instituisaun seluk hodi prevene korupsaun nebe buras. Instituisaun KAK hanesan instituisaun nebe foin mak hamrik maibe konsege investiga ona kaju hamutuk 17. Nune’e,e ho servisu nebe KAK halo ita espera katak, iha futuru KAK sei servisu ho diak, prevene Korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Inspektor Geral Polisia Nasional de Timor Leste (PNTL) Julio Hornai haktuir katak, polisia hanesan instituisaun estadu partisipa mos iha worshop ne atu hatene oinsa KAK nia servisu no kolabora hamutuk hodi kombate korupsaun. LJ-1/Lay&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, 15 Setembru 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5663205474326672951?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5663205474326672951/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/prevene-korupsaun-kak-ige-sai-uma-nain.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5663205474326672951'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5663205474326672951'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/prevene-korupsaun-kak-ige-sai-uma-nain.html' title='Prevene Korupsaun, KAK - IGE Sai Uma Nain'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1021149113770735527</id><published>2011-09-14T06:12:00.000-07:00</published><updated>2011-09-19T06:15:23.452-07:00</updated><title type='text'>KAK Husu IGE Kontrola Ministeiru Ne’ebe Indikasaun Buras KKN</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Radio, online – Komisairu Komisaun Anti Korupsaun (KAK) Aderito de Jesus husu ba Inspektur Geral do Estado (IGE) atu kontrola didiak Ministeriu ne’ebe mosu iha publiku nia le’et ne’ebe iha indikasaun hamosu Korupsaun, Kolusaun no Nepotizmu (KKN).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisariu KAK hato’o kestaun ne’e waimhira abertura ba workshop loron ida tomak Kuarta, (14/9), ne’ebe IGE halo Inspektur kada Ministeiru sira mak ejisti. Workshop ne’e ho tema “Fortifikar E Desepenho De Servisu Dos Funsionario Ho Kombate Korupsaun e Promover A Ko’ordenasaun  de Servisu  Entre KAK  no Inspesaun Geral Estado”.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aderito realsa liutan, ba futuru presiza diak liutan, ko’ordenasaun entre Inspektur Geral husi institusoins ho Inspektur Geral Estado (IGE) ne’ebe iha ligasaun ba KAK .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Objetivu husi Workshop Aderito ba jornalista hateten, halibur Inspektor Geral Estado  kada Departementu hamutuk halo ko’ordenasaun diak liu tan entre  KAK  ho Inspektor Geral Estado  atu nune’e bele fasilita informasaun diak iha asaun prevensaun no investigasaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Hau husu ba Inspektur iha departementu kada Ministeriu ididak atu nune’e bele funsionalisa halo  efektu diak liu tan  dalan importante ba kombate KKN,” nia rekomenda.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha parte seluk Inspektor Geral PNTL, Rui da Costa Hornai hateten, workshop ne’ebe KAK halao ne’e kapas tamba  ida ne’e hanesan kria relasaun  entre Inspektor gelar, inspentor Geral estado no  ligasaun ba KAK  ne’ebe diak  no mos kooredenasaun  servisu ida deit atu fo  informasaun ba malu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Rui afirma liu tan, materia ne’ebe sei hato’o iha workshop ne’e mak  saida mak husi Inspektur Geral estado  KAK nia ejije no hakarak  atu apoiu Inspektur Geral sira husi inspesaun Geral ba parte hot-hotu&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita nia ligasaun no informasaun sai xafe importante ba kontrola funsionamentu servisu estadu nian hodi diak liutan,” nia komenta. (Radio Liberdade - Online)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1021149113770735527?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1021149113770735527/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-husu-ige-kontrola-ministeiru-neebe.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1021149113770735527'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1021149113770735527'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-husu-ige-kontrola-ministeiru-neebe.html' title='KAK Husu IGE Kontrola Ministeiru Ne’ebe Indikasaun Buras KKN'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8510979509529944179</id><published>2011-09-12T17:44:00.000-07:00</published><updated>2011-09-12T17:46:29.907-07:00</updated><title type='text'>KAK Halibur Ideia ho Autoridade Lokal Iha TL</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Atu hatene diak Komisaun Anti Korupsaun (KAK) nia Servisu, Komisariu KAK halao enkontru ho autoridade Lokal husi Distrito Aileu, Same, Ainaro, Ermera, Baucau Viqueque, Lospalos no Manatuto hodi koalia oinsa bele hatene klean KAK nia servisu hodi kombate Korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisario Komisaun Anti Korupsaun (KAK), Aderito de Jesus Soares koalia lia hirak ne’e ba STL iha CAVR Balide Dili, Kuarta (7/9).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Iha oportunidade ne’e KAk laos halao deit enkontru ho autoridade lokal sira maibe, KAK mos halao asaun prevensaun ho  dirasaun Alfandega nian,” dehan Komisario ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entertanto Rozario de Araujo akresenta katak, planu KAK ne’e hanesan meus importante nebe bele esplika klean ba autoridade loKal sira hotu, oin sa sira bele hatene liu kona ba KAK nia servisu durante ne’e. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Sabado (10/9). Ines das Dores/Timotio Gusmão&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; line-height: 16px; background-color: rgb(255, 255, 153); "&gt;STL, 09 Setembru 2011 &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8510979509529944179?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8510979509529944179/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-halibur-ideia-ho-autoridade-lokal.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8510979509529944179'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8510979509529944179'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-halibur-ideia-ho-autoridade-lokal.html' title='KAK Halibur Ideia ho Autoridade Lokal Iha TL'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-438551067301752939</id><published>2011-09-12T17:34:00.000-07:00</published><updated>2011-09-12T17:36:58.900-07:00</updated><title type='text'>KAK Halao Nia Kna’ar Tuir Lei Nebe Iha</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Komisario Komisaun Anti Korupsaun (KAK) Aderito de Jesus Soares  hatete, KAK hanesan organizasaun nebe servisu tuir lei estadu TL nian nebe iha, seidauk fo sai rejultadu kona ba instituisaun nebe involve komete korupsaun tamba prosesu sei lao namanas hela. Komisario Aderito de Jesus Soares Kolia asunto ne’e ba STL iha Farol Dili Kinta (8/9).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Aderito katak, durante ne’e KAK halao ona servisu lubuk ida, hanesan prevensaun, no investigasaun kriminal hodi investiga ona kaju korupsaun hamutuk 18, ho total kaju ne’e, kaju 6, KAK entrega ona ba Ministeriu Publik hodi submete ba Justica sira seluk sei lao tuir prosesu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Hau labele fo sai instituisaun nebe, nebe deit mak involve iha krime korupsaun, tamba tuir lei nebe iha KAK servisu tuir lei estadu TL nian,bele kolia ba ema bo’ot no ema nebe ki’ik sobre problema korupsaun, tamba ne’e nia labele fo sai uluk Instituisaun nebe komete krime tamba kaju barak mak sei lao hela iha prosesu nia laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aderito haktuir liu tan katak, iha fulan kotuk liu ba KAK halo ona regrutamentu ba ba ema lobuk ida atu sai investigador para oinsa bele kaer kaju, no tuir planu investigador sei tuir deit treinamentu durante fulan ida ho balu bele tama ona ba kaer kaju.tamba treinamentu ba investigador hetan apoio husi Ministeriu Publik.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Durante ne’e KAK halao nia servisu hetan apoio maximu husi Ministerio Publiko, no husi apoio nebe iha, Komisaun ida ne’e konsege halo ona servisu lobuk ida, ita fiar katak,ho servisu hamutuk ida ne’e bele fo benevisio ba KAK, hodi kombate korusaun iha TL.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha Parte seluk, Estudante  UNTL Fakuldade Fisipol, Maria da Costa agresenta katak, korupsaun hanesan, hahalok at nebe straga nasaun, iha futuru persiza investiga, tamba tuir ema hotu nia hare, korupsaun kontinua buras maka’as iha nasaun ne’e, hodi hamate dezenvolvimentu nasional.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entertanto Rozario de Araujo hanoin katak, korupsaun hanesan hahalok at nebe estraga futuru nasaun tamba ne’e, ita hotu kopera hamutuk kombate Korupsaun nebe buras iha TL. lj1/lay&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; line-height: 16px; background-color: rgb(255, 255, 153); "&gt;STL, 09 Setembru 2011&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-438551067301752939?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/438551067301752939/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-halao-nia-knaar-tuir-lei-nebe-iha.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/438551067301752939'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/438551067301752939'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-halao-nia-knaar-tuir-lei-nebe-iha.html' title='KAK Halao Nia Kna’ar Tuir Lei Nebe Iha'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7168652110625659400</id><published>2011-09-12T17:28:00.000-07:00</published><updated>2011-09-12T17:31:46.943-07:00</updated><title type='text'>Partisipantes KAK 42 Simu Sertifikadu</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Funsionario Komisaun Anti Korupsaun(KAK) hamutuk hat nulu resin rua (42) simu sertifikadu ba kursu lian Portugues ba Niveis Bazico no Niveis Intermediario, nebe realiza husi koperasaun Brazileiro ho Embaixador Brazil, hodi hasae Koinhesementu ba funsionario KAK atu servisu ho diak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisario Komisaun Anti Korupsaun (KAK) Aderito de Jesus Soares informa kestaun ne’e ba Jornalista sira iha edefisio KAK Farol Dili Kinta (08/09).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir nia katak, iha fulan kotuk liu ba KAK iha enkontru ho Embaixador Brazil dirize karta ba Embaixador atu fo tulun ba funsionario KAK liu husi formasaun durante fulan hat tamba tuir ita hotu nia hare dukumentus nebe iha kuaje Portugues hotu tamba ne’e hakarak ka lakoi funsionario sira tenki tuir kursu ida ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Durante fulan hira nia laran professores sira husi Brazil mak fasilita diak tebes fo formasaun no iha formasaun ne’e, partisipantes husi Nivel Bazico sae ba Intermediario no sira nebe intermediario sae fali ba abancado tamba tuir ita nia hare Lingua ne’e, importante ba ita tamba dokumentus kuaje barak mak,hakerek ho portugues, ”dehan nia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Total Partisipantes nebe partisipa iha Kursu ne’e, hamutuk ema nain 42 no husi numeru ne’e, Nivel Intermediario ema nain 13 no Nivel Bazico hamutuk 29, no kontinusaun ba oin laos deit kursu Portugues maibe sei iha mos kursu Inglesh.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha fatin hanesan,Sekretario Embaixador Brazil  Francisco de Souza mos haktuir katak, dala ruma iha tempu de investigasaun ema sempre uja lian Portugues sai hanesan lian nebe importante tamba ne’e Brazil fo treino ba funsionario KAK atu halao servisu investigasaun ho diak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entertanto partisipantes Rozario de Araujo agresenta katak, engeralmente husi nia parte senti kontente tamba KAK fo oportunidade ba funsionario sira hodi tuir Kursu ne’e, maske ho tempu nebe oitoan maibe ita koko atu aprende tamba Lian Portuques importante ba ema hotu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Rozario kolia liu tan katak, iha fatin hotu hotu liu liu iha instituisaun Guvernu nian lingua ofisial mak hanesan Lingua Portugues ho tetum tamba ne’e hanesan partisipantes senti haksolok ho programa nebe KAK implementa. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir observasaun STL nian iha tereino nota katak, Iha seremonia entrega sertifikadu ne’e partisipante sira kontente, hodi anima konvidadus sira ho Muzika,kanta Hino Nasional, partisipa iha eventu ne’e mos Sekretario Embaixador Brazil mai timor Leste, reprezentante BPA, ho konvidadus sira seluk. lj1/lay&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, 9.9.2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7168652110625659400?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7168652110625659400/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/partisipantes-kak-42-simu-sertifikadu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7168652110625659400'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7168652110625659400'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/partisipantes-kak-42-simu-sertifikadu.html' title='Partisipantes KAK 42 Simu Sertifikadu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5250570634542868035</id><published>2011-09-12T17:24:00.000-07:00</published><updated>2011-09-12T17:26:48.367-07:00</updated><title type='text'>Atu Halao Servisu KAK Ho Diak, Planu Kak Sei Haruka Treinador Ba Rai Liur</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI-Hanesan nasaun nebe foin mak hamrik durante tinan hira nia laran maibe hare ba, lista estadu nian nebe iha, Korupsaun kontinua buras ho nune’e planu KAK sei haruka investigador sira ba tuir treinamentu iha rai liur hodi hasae koinhesementu diak atu kombate korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisario Komisaun Anti Korupsaun (KAK) Aderito de Jesus Soares kolia lia hirak ne’e, ba STL iha Iha CAVR Balide Dili  Kuarta(07/09).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir nia katak,hare ba investigador KAK sei foun,tuir planu KAK nian sei haruka investigador sira ba tuir treinu iha Honkong,Malayzia, Darwin Australia, balu ba iha Estadus Unidos de Amerika atu tuir treino nebe adekuado hodi kombate korupsaun, e husi KAK rasik mos konsege fo treinamentu lubuk ida ona.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Agora KAK halo mos kordenasaun ho Indonesia tamba foin dadauk KAK halo vizita ba Indonesia nia KPK,no sira prontu kopera ho KAK atu delega investigador balu ba tuir treinamentu mos iha fatin neba, entaun ita espera katak, treinamentu ne’e sei lao ho diak, hodi kaer nafatin kaju investigasaun iha KAK.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;KAK mos kontinua treina sira ho peritos internasional ida ga rua iha neba,atu nune’e ho planu nebe iha bele atinzi objetivo KAK nian hodi kombate korupsaun, ”dehan Nia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entertanto Rozario de Araujo hanoin katak, korupsaun hanesan hahalok at nebe estraga futuru nasaun tamba ne’e, KAK nia programa atu haruka investigador ba tuir treinamentu iha liur hanesan meus nebe diak hodi kombate korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha Parte seluk, Estudante UNTL Fakuldade Fisipol, Maria da Costa agresenta katak, korupsaun hanesan, hahalok at nebe straga nasaun, iha futuru persiza investiga, tamba tuir ema hotu nia hare, korupsaun kontinua buras maka’as iha nasaun ne’e. lj1/lay&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;STL, &lt;span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 12px; line-height: 16px; background-color: rgb(255, 255, 153); "&gt;09 Setembru 2011&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5250570634542868035?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5250570634542868035/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/atu-halao-servisu-kak-ho-diak-planu-kak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5250570634542868035'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5250570634542868035'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/atu-halao-servisu-kak-ho-diak-planu-kak.html' title='Atu Halao Servisu KAK Ho Diak, Planu Kak Sei Haruka Treinador Ba Rai Liur'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8400198099911972857</id><published>2011-09-06T04:34:00.000-07:00</published><updated>2011-09-14T04:43:47.627-07:00</updated><title type='text'>KAK Aplika TIR Ba Ministra Lucia</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;KOMISAUN Anti Korrupsaun (KAK), ofisialmente hasai Termu Idetindade Rejidensia (TIR) ba Ministra Justisa, Lucia Lobato. Estatutu Ministra ne’e hasai relasiona ho kazu deskonfia korrupsaun kona-ba farda ba Guarda Prizioneiru sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir informasaun ne’ebé mak TEMPO Semanal hetan, alien de  hasai TIR ba Ministra Justisa, KAK mos prende ona passaporte Ministra Lucia nian, hodi nune’e, prevene nia ‘halai’ ba rai liur.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tanba, durante prosesu investigasaun nia laran. Ministra Lucia tenke hela metin iha rai laran, atu nune’e, prosesu investigasaun bele lao ho diak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Informasaun ikus, to’o oras ne’e, maski hetan ona TIR husi KAK maibe, Ministra Lucia Lobato sei kontinua halao nia funsaun, tanba seidauk iha akuzasaun formal husi Prokuradoria Jeral.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Antes ne’e, iha tinan 2009 TEMPO Semanal konsege hasai kazu korrupsaun ne’ebé mak deskonfia envolve husi Ministra Justisa, Lucia Lobato.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Loron 16 fulan Abril 2009, PNTL hamutuk UNPol konsege prende botas marka TNI iha armajen SPBU (sentru kombustivel) Pualaka (Ameriko, Ministra Justisa nia la’en nian). iha fatin ne’e sira konsege hetan botas karoon hitu (7) ne’ebé tuir informasaun atu fo ba guarda prizioneiru sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sapatu hirak ne’e lori husi Ministeriu Justisa ba armajen Pualaka, maibe guarda prizioneiru  sira lakohi simu tanba botas ne’ebé sosa husi Ministra Justisa ho marka TNI, tanba ne’e, lori ba armajen Pualaka atu hamoos letra ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir informasaun ne’ebé TEMPO Semanal rekolla, Ministra Justisa ho nia kaben utiliza naran kompañia Wasuba hodi aprezenta dokumentu atu legaliza prosesu tenderizasaun ba fardamentu Guarda Prisionais. No, kompañia Wasuba rasik hetan 10% husi Ministra Justica Lucia Lobato.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;ornal ne’e konsege hetan asesu ba CVP ida ho valor US$ 97,500.00 hodi halo fardamentu ho volume liu atus lima, maibe la defini kompania ne’ebe sei simu osan hirak ne’e.  ”Nune’e uza naran kompania ne’e ho nove mil sete sentus (US$ 9,700.00) depois selu ho taxa ninian ne’e mak sai nove mil sete sentus (US$9,700.00). (*)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span  &gt;Fonte: http://www.tempo-semanal.com/?p=630&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8400198099911972857?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8400198099911972857/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-aplika-tir-ba-ministra-lucia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8400198099911972857'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8400198099911972857'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/kak-aplika-tir-ba-ministra-lucia.html' title='KAK Aplika TIR Ba Ministra Lucia'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4207552974850204487</id><published>2011-09-05T11:47:00.000-07:00</published><updated>2011-09-05T11:49:08.592-07:00</updated><title type='text'>Se Mak Halo Korupsaun, Responde Iha Tribunal</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Presidenti bankada  PSD iha Parlamentu Nasional (PN), deputadu Vidal de Jesus, hateten, se deit mak halo korupsaun, dalan mak ne’e, nia tenki ba responde iha tribunal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu ne’e hateten, relasiona ho kazu Ministra Justisa Lucia Lobato.  Tuir nia hanoin sei iha korupsaun tenki ba hatan. Ne’e bele se-se deit, mesmu partidu mos la gosta  buat ida korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau hanesan membru PSD ida, I hau mak presidenti Bancada PSD iha Parlamentu, ami nia estatutu partidu mos la gosta buat ida korupsaun,” hateten deputadu  Vidal ba STL  iha uma fukun PN, Segunda  (5/9).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu husi  bancada PSD, Mario Viegas Carrascalao  hateten, ida ne’e hanesan voatus deit karik, konserteja hare prosesu nebe’e lao durante ne’e, Ministeriu sira nebe’e atu ba julgamentu ne’e mos tenki husu levantamentu imunidade husi Parlamentu, bele suspensaun sira nia imunidade, to’o ohin loron seidauk tama iha ne’e, pedidu suspensaun konaba imunidade ba Ministra Justisa nian. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Tersa (6/9). Jasinta Sequera&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fonte: STL, 05 Setembru 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4207552974850204487?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4207552974850204487/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/se-mak-halo-korupsaun-responde-iha.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4207552974850204487'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4207552974850204487'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/se-mak-halo-korupsaun-responde-iha.html' title='Se Mak Halo Korupsaun, Responde Iha Tribunal'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3887982108481875538</id><published>2011-09-05T11:44:00.000-07:00</published><updated>2011-09-05T11:46:44.228-07:00</updated><title type='text'>PN Apoiu Servisu KAK</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Reprezentante Povu, iha Uma fukun Parlamentu Nasional (PN), apoiu servisu Komisaun Anti Korupsaun (KAK), tamba bele halo invistigasaun ba membru Governu sira nebee halo korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu Bankada, Fretilin Estanislao da Silva hateten KAK halao nia funsaun hanesan pasu positivu, tamba dadaun ne’e mosu alegasaun barak ba membru governu sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tamba ne’e ita nia KAK komesa ona servisu konkretu, foin lalais ita hare termu de residensia, ba membrus Governu balun, nee sinal idake diak,” hateten Estanislao STL iha iha Parlamentu Nasional, Dili, Segunda (05/09).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nune’e Deputadu CNRT, Natalino dos Santos hateten, investigasaun ba kazu korupsaun, nee diak tamba KAK halo duni nia servisu tuir lei.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau hatene katak KAK nia kompetensia atu halo invistigasaun tuir lei no orden,nee pasu ida posetivu, tamba institusaun sira nee hamrik laos simbolu deit, maibee nian hamrik halo duni nia knar no kompetensia nebee lezitima,” hateten Natalino. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Tersa (6/9). Joao Anibal Almeida&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fonte: 05 Setembru 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3887982108481875538?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3887982108481875538/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/pn-apoiu-servisu-kak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3887982108481875538'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3887982108481875538'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/pn-apoiu-servisu-kak.html' title='PN Apoiu Servisu KAK'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1978579803777444510</id><published>2011-09-05T11:35:00.000-07:00</published><updated>2011-09-05T11:40:52.291-07:00</updated><title type='text'>KOMISI ANTI KORUPSI (KAK) DAN CLEAN GOVERNMENT</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Selama lebih dari dua belas tahun pembangunan nasional, pertumbuhan ekonomi negara Timor Leste sedikit menunjukkan hasil yang memuaskan, dimana pertumbuhan dan pembangunan nasional  menjadi matra penting dalam pembangunan ekonomi menjadi prioritas dalam pembangunan nasional. Pertumbuhan ekonomi Negara Timor Leste mengalami stagnasi atau kemandegkan dapat pula berpengaruh terhadap pembangunan nasional. Hal ini tidak tunjang dengan kebijakan pemerintah RDTL dalam hal ini, komisi anti korupsi (KAK) dalam memberantas korupsi, kolusi dan nepotisme yang merajalela dalam struktur pemerintahan saat ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Melalui keseluruhan dana pemerintah yang telah disetujui untuk pembangunan nasional, pemerintah Timor Leste, dalam hal ini Kementerian Perencanaan dan Keuangan RDTL (2002-2005), membentuk empat dana sementara yakni modal dana pembangunan, dana kapasitas pembangunan, dana perjalanan ke luar negeri dan dana cadangan peralihan. Dengan keseluruhan dana pembangunan untuk setiap Kementerian belum menunjukkan hasil yang memuaskan karena peningkatan data statistic penyalahgunaan dana bukan untuk skala prioritas program pembangunan nasional menjadi ajang perdebatan para elit politik atau parlemen nasional Timor Leste. Kesalahan strategi pembangunan nasional ini mengasumsikan bahwa pemerintah Timor Leste, dalam hal ini KAK dengan sendirinya belum bekerja secara maksimal dalam menetaskan aspek penyalahgunaan dana pembangunan nasional oleh oknun-oknun koruptor untuk kepentingan pribadinya.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Secara praktek, korupsi barangkali bisa dilakukan kapan saja tanpa mengenal waktu, namun dalam realitasnya tidaklah demikian. Strategi para oknun koruptor ini menciptakan akses kesempatan berusaha untuk menyalahi aturan yang ada dalam proses pembuatan keputusan untuk dana pembangunan nasional seperti dana yang sering disalahgunakan misalnya dana kapasitas pembangunan, dana perjalanan ke luar negeri dan dana cadangan peralihan (Outrus-outrus). Meskipun strategi ini diyakini belum mampu memberantas korupsi secara perlahan, pada sisi lain banyak masyarakat saat ini menghujat pemerintah Timor leste dalam hal membersihkan pemerintah dari unsure-unsur korupsi, kolusi, dan nepotisme (KKN), dan apabila pemerintah atau KAK tidak menangani secara serius akan menimbulkan masalah yang lebih besar dimasa yang akan datang&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Satu sisi diantaranya akan semakin melebar kesenjangan sosioekonomi dan penguasaan asset oleh segelintir orang, merupakan kesalahan strategi pembangunan nasional oleh pemerintah Timor Leste, sehingga melahirkan disparitas dalam menguasai asset nasional, sedangkan ironisny masyarakat Timor Leste terbelenggu dari ketidakberdayaan dan kesengsaraan dalam menata masa depan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kesenjangan ini semakin diperparah tatkala dalam misi kerja Komisi Anti Korupsi (KAK) belum menunjukkan hasil yang maksimal dalam Clean Government dari bentuk-bentuk korupsi kolusi, dan nepotisme oleh para koruptor yang duduk dalam struktur pemerintahan RDTL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kesenjangan ini seperti di kemukakan oleh Perdana Menteri Kayrala Xananan Gusmao sudah berada pada titik kristis, bahkan tidak bisa disembunyikan lagi untuk public atau masyarakat Timor Leste, karena selama ini pemerintah Leste telah membuat kebohongan public kepada masyarakat atas praduga tak bersalah oleh oknun-oknun yang duduk dalam struktur pemerintah RDTL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Komisi Anti Korupsi (KAK)”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yang menarik dan melekat dari proses terbentuk komisi anti korupsi (KAK) di pemerintahan Perdana Menteri Kayrala Xananan Gusmao dan Presiden Republik Timor Leste Jose Ramos Horta selama pemerintahan terbentuk hingga saat ini adalah fenomena munculnya distorsi pembersihan pemerintah (Clean Government) dari unsure-unsur korupsi, kolusi, dan nepotisme (KKN), bahkan monopoli dari berbagai kegiatan pembangunan nasional yang dicanangkan oleh pemerintah yang berkuasa saat ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Monopoli dan korupsi, kolusi dan nepotisme (KKN), bahkan menjadi ciri khas yang melekat pada pemerintah yang berkuasa saat ini. Sebab para penguasa yang duduk dalam struktur pemerintah banyak menyalahgunakan kekuasaan untuk hal-hal yang bersifat kepentingan pribadi lebih tinggi diatas kepentingan nasional. Dan tentunya juga tidak lepas dari koneksi dan monopoli. Memang kasus seperti ini baru pertama kali ditangani Komisi Anti Korupsi (KAK) seperti kasus yang ditunding kepada Wakil Perdana Menteri Jose Luis Guterres mengenai masalah penyalahgunaan dana pemerintah, namun tidak menunjangkan evidencia yang kuat sehingga wakil perdana Menteri bebas dari jerat Hukum yang ditimpangan oleh pengadilan tinggi RDTL kepadanya. Kemudian kasus berikutnya adalah Administrador Distrik Dili Ruben Bras juga dililit oleh berbagai masalah penyalahgunaan dana pembangunan nasional untuk distrik Dili, sehingga dia di jerat hukum pidana korupsi, dan kasus yang berikutnya adalah indikasi penyalahgunaa dana pengadaan seragam untuk pegawai guarda prizaun oleh Kementerian Justisa RDTL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fenomena ini muncul akibat kerjasama pemerintah dan Komisi Anti Korupsi (KAK) dalam melaksanakan misinya sesuai amanah yang diberikan oleh rakyat Timor Leste dalam menangani masalah penyalahgunaan dana pembangunan nasional oleh oknun-oknun yang tidak bertanggungjawab.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dalam praktek kerjanya, Misi Komisi Anti Korupsi (KAK), demikian mengandung beberapa konsekwensi negatif maupun positif. Negatif seperti cenderung menangani kasus penyalahgunaan dana pembangunan nasional oleh para petinggi Negara sedikit agak lamban dan kaku. Positifnya apabila kasus penyalahgunaan dana pembangunan nasional oleh autor-autor koruptor dapat dilakukan mediasi melalui lembaga penegakan Hukum tertinggi di RDTL,guna untuk memberi kepercayaan kepada public bahwa para autor atau petinggi Negara tidak kebal hukum, namum harus tunduk kepada hukum apabila mereka menyalahi aturan dan Undang-undang peradilan yang ada di Negara RDTL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisi Anti Korupsi (KAK) merupakan sebuah lembaga independent yang dibawah pengawasan pemerintah atau pengadilan tinggi Negara RDTL yang mana misi kerjanya dapat menciptakan Clean Government (Pemerintah yang bersih) dari unsur-unsur korupsi, kolusi, dan nepotisme (KKN). Mewujudkan Clean Government sama dengan menegakan Negara hukum yang demokratis di RDTL. Pemerintah yang bersih adalah pemerintah yang tidak korup, tidak otoriter, tidak kolutif, tidak monopolitif, dan tidak sewenang-wenangan. Dalam kondisi yang demikian rakyat Timor Leste tidak berdaya. Semua kekuatan dalam masyarakat dikendalikan pemerintah, jangankan orsospol yang memang sejak awal direkayasa sebagai penyanggah Negara demokratis dan dapat dikendalikan secara ketat oleh pemerintah dalam hal ini Komisi Anti Korupsi (KAK). Pembentukan Komisi Anti Korupsi (KAK) akan memberi angin segar bagi masyarakat Timor Leste dalam menyikapi isu yang merebah dikalangan masyarakat yang notabene dapat menurunkan tingkat kepercayaan public terhadap kinerja atau etos kerja pemerintah dalam hal ini KAK, yang selama ini persepsi masyarakat Timor Leste terhadap misi KAK yang mementingkan keberpihakan atau berat sebelah dalam menangani kasus-kasus yang berhubungan dengan KKN.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kehadiran KAK sudah sangat mendesak. Terutama untuk menghadapi permasalahan yang dihadapi pemerintah Timor Leste dengan adanya beberapa kasus yang ditangani secara serius oleh KAK. Sebab misi KAK sangat diharapkan oleh masyarakat Timor Leste dalam menyelesaikan kejahatan-kejahatan berat yang di lakukan oleh oknun-oknun yang duduk dalam struktur pemerintah yang melakukan kegiatan praktek KKN selama ini. Oleh karena itu peranan KAK sangat penting dalam memberantas isu global tersebut. Isu KKN merupakan praktek yang biasa ditemui dalam banyak Negara yang masih dalam proses pembangunan, tertutama dikalangan Negara berkembang yang baru merdeka seperti Negara Timor Leste ini.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Untuk itu tantangan berat pemerintah Timor Leste dalam hal ini KAK adalah bagaiamana mampu menghentikan praktek-praktek yang tidak wajar itu dalam pembangunan nasional. Sebab, sebagaimana dikemukakan oleh Perdana Menteri Kayrala Xanana Gusmao dalam Konferensi Internasional EITI CCD Mercado Lama Dili (22-24/2011) lalu bahwa di masa mendatang Timor leste selalu membutuhkan transferensi yang merupakan salah satu kekuatan untuk proteksi praktek-praktek yang tidak wajar itu, dan melindungi bidang tertentu dalam taraf awal pembangunan nasional selama ini dituding sebagai kebohongan public pemerintah terhadap masyarakat Timor Leste. Maka dari itu semua, apa yang diberitakan media selama ini adalah kemunafikan dan kepalsuan. Pemerintah dalam hal ini KAK terpaksa menipu rakyat dan KAK yang masih mencoba-coba memberantas praktek-praktek yang tidak wajar yang dilakukan oleh aparatur Negara tersebut menjadi suatu pertanyaan bagi kita semua, apakah KAK sungguh-sungguh menjalankan amanah yang diemban kepadanya, dalam artian bahwa Misi kerja KAK akan menjadi instrument mewartakan kebenaran dan mengontrol praktek-praktek KKN yang dilakukan oleh oknun-oknun yang duduk dalam struktur pemerintah RDTL. Oleh karena itu jika  kredibilitas KAK terancam karena yang terjadi adalah kesewenang-wenangan akibat peradilan hukum tak menentu, parpol dan KAK menjadi kekuatan bisu.......................................................?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;                                                                                                                                                       Oleh: &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Miguel Quintão&lt;/span&gt;*&lt;br /&gt;                                                                                                       &lt;span style="font-style: italic; font-family: lucida grande;"&gt;Penulis adalah pemerhati Masalah sosioekonomi dan Lingkungan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family: lucida grande;"&gt;                                                                                                                                                    Tinggal di Cabira-Oan&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family: lucida grande;"&gt;                                                                                                                                             Boraicha-laran Viqueque kota&lt;br /&gt;Fonte:&lt;span style="font-family: times new roman; font-style: italic;"&gt; STL, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-family: times new roman; font-style: italic;" class="date"&gt;05 Setembru 2011&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1978579803777444510?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1978579803777444510/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/komisi-anti-korupsi-kak-dan-clean.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1978579803777444510'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1978579803777444510'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/komisi-anti-korupsi-kak-dan-clean.html' title='KOMISI ANTI KORUPSI (KAK) DAN CLEAN GOVERNMENT'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4282742963196031146</id><published>2011-09-01T02:32:00.000-07:00</published><updated>2011-09-01T02:37:54.401-07:00</updated><title type='text'>Nasaun Riku Tenke Transparensía bá Nia Povo Dalan Kombate ba KKN</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Radio Online – Inisiativa da Transparensia da Industria Extrativas  (EITI) ne’ebe foin halao iha nasaun ne’e durante loron tolu nia karan (25-27 de Agostu)  sai hanesan dalan ba transparansia husi orsamentu estadu nian ba dezenvolvimentu nasaun ne’e nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita nia nasaun ne’e iha riku barak , ita tenki transparensia hodi nune’e povu ne’e bele goza nune’e mos iha diskusaun EITI ne’e dalan ida mos hodi kombate ba hahalok KKN,”dehan Prezidenti Parlamentu Nasional Fernando lasama de Araujo ba jornalista sira iha remata diskusaun EITI (27/8) Centru Convensoens de Dili, Kaikoli.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Prezidenti PN ho diskusaun EITI bele ajuda ona Instituasaun komisaun Anti korupsaun (KAK) hodi hakaman nia serbisu. Tamba korupsau ne’e iha manera barak.  Ejemplo investor husi rai liur fa’an nia sasan mai nasaun ne’e no presu ne’ebe sae, dalan ida bele hamosu korupsaun tamba ida ne’e maneira ida.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Lasama espera ho transparensia portal  governu bele dala ba failansu barak mak mosu iha nasaun ne’e. Agora ba oin ema atu halo korupsaun sei hanoin dala barak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita atensaun liu tan ba ita nia riku soin, tamba ne’e oraganizasaun Internasional EITI ne’e koalia liu konaba transparansia portal iha rai nia Rai Doben Timor Leste. Hau espera ba oin ita sei diak liu ba kontrola ita nia orsamentu hodi halao dezenvolvimentu iha nasaun ne’e,”nia komenta.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Country manager Jose Lobato husi Conoco Philips ne’ebe mos sai hanesan membru partispante ba EITI hateten, pozisaun Conoco Philips Iha TL – EITI. Iha pontu tolu mak hanesan transparensia akuntabilidade iha governo, hare mos ba pagamentu no tarnsperensai Governu nia Aktividade ne’ebe halo  iha nasaun ididak ne’ebe iha rikusoin, no mos ba nasaun sira ne’ebe sei fraku iha parte transparensai.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ami iha kompanha Conoco Philips fo kongratula ba governu TL, tamba fo inisiativa atu Conoco Philips halo aprovijionamentu iha Online nian” dehan Lobato.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Conoco Philips mos rekoinese, Governo Timor Leste hato’o tia ona trasparensia ba aplikasaun reseita liu husi mekanismu Fundu petroleum nian. Transparensai hanesan ne’e bele akumula Hanoi nesesidade nasaun nian .  ba sosiedade sivil sira atu sira mos bele compete iha Mercado. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Oan mane Nicolao Lobato ne'e hatutantan, Conoco Philips nia prinsipiu mak la konkorda ho relatoria integridade husi kompanha sira atu uja iha merkado iha nasaun Riku sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Conoco Philips nia hanoin mak partsipante hotu -hotu fo apoin inisiativa ne’e laos lori deit Akuntabilidade Governo nian deit , maibe sei mantein nafatin Ambienti investimentu no promove kompetisaun Iha nasau ne’be iha Rikusoin.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha portunidade ne’e mos Diretor Ezekutivo Banku Australia Nova Zelandia (ANZ) Brian Robb iha nia tradusaun hateten katak . Defaktu katak Timor Leste hanesan Industria estrativu ne’ebe mak sai kompridor atu hare konaba padrau Globa iha rekursus Minarain no naturais  ne’ebe iha .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tamba ne’e sira mos pronto atu servisu hamutuk ho Guverno Timor leste atu publika sai rendimentu husi Rikusoin ne’e rasik . atu ema bele hotu hatene bajea ba Akuntabilidade sensibilidade no bua-governasaun ne’ebe mak Timor leste iha.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Konferensai Regional durante loron Tolu ne’e, mai husi nasaun 27 inklui sosiedade sivil sira husi rai liur no rai laran inklui mos nasaun sira nebe’e  iha rikusoin barak.. (fonte: Radio Liberdade Dili)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4282742963196031146?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4282742963196031146/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/nasaun-riku-tenke-transparensia-ba-nia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4282742963196031146'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4282742963196031146'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/09/nasaun-riku-tenke-transparensia-ba-nia.html' title='Nasaun Riku Tenke Transparensía bá Nia Povo Dalan Kombate ba KKN'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4632896474192280709</id><published>2011-08-29T02:32:00.000-07:00</published><updated>2011-09-01T02:37:31.669-07:00</updated><title type='text'>Nasaun Riku Tenke Transparensía bá Nia Povo Dalan Kombate ba KKN</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Radio Online – Inisiativa da Transparensia da Industria Extrativas  (EITI) ne’ebe foin halao iha nasaun ne’e durante loron tolu nia karan (25-27 de Agostu)  sai hanesan dalan ba transparansia husi orsamentu estadu nian ba dezenvolvimentu nasaun ne’e nian.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita nia nasaun ne’e iha riku barak , ita tenki transparensia hodi nune’e povu ne’e bele goza nune’e mos iha diskusaun EITI ne’e dalan ida mos hodi kombate ba hahalok KKN,” dehan Prezidenti Parlamentu Nasional Fernando lasama de Araujo ba jornalista sira iha remata diskusaun EITI (27/8) Centru Convensoens de Dili, Kaikoli.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Prezidenti PN ho diskusaun EITI bele ajuda ona Instituasaun komisaun Anti korupsaun (KAK) hodi hakaman nia serbisu. Tamba korupsau ne’e iha manera barak.  Ejemplo investor husi rai liur fa’an nia sasan mai nasaun ne’e no presu ne’ebe sae, dalan ida bele hamosu korupsaun tamba ida ne’e maneira ida.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Lasama espera ho transparensia portal  governu bele dala ba failansu barak mak mosu iha nasaun ne’e. Agora ba oin ema atu halo korupsaun sei hanoin dala barak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita atensaun liu tan ba ita nia riku soin, tamba ne’e oraganizasaun Internasional EITI ne’e koalia liu konaba transparansia portal iha rai nia Rai Doben Timor Leste. Hau espera ba oin ita sei diak liu ba kontrola ita nia orsamentu hodi halao dezenvolvimentu iha nasaun ne’e,” nia komenta.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Country manager Jose Lobato husi Conoco Philips ne’ebe mos sai hanesan membru partispante ba EITI hateten, pozisaun Conoco Philips Iha TL – EITI. Iha pontu tolu mak hanesan transparensia akuntabilidade iha governo, hare mos ba pagamentu no tarnsperensai Governu nia Aktividade ne’ebe halo  iha nasaun ididak ne’ebe iha rikusoin, no mos ba nasaun sira ne’ebe sei fraku iha parte transparensai.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ami iha kompanha Conoco Philips fo kongratula ba governu TL, tamba fo inisiativa atu Conoco Philips halo aprovijionamentu iha Online nian” dehan Lobato.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Conoco Philips mos rekoinese, Governo Timor Leste hato’o tia ona trasparensia ba aplikasaun reseita liu husi mekanismu Fundu petroleum nian. Transparensai hanesan ne’e bele akumula Hanoi nesesidade nasaun nian .  ba sosiedade sivil sira atu sira mos bele compete iha Mercado. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Oan mane Nicolao Lobato ne'e hatutantan, Conoco Philips nia prinsipiu mak la konkorda ho relatoria integridade husi kompanha sira atu uja iha merkado iha nasaun Riku sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Conoco Philips nia hanoin mak partsipante hotu -hotu fo apoin inisiativa ne’e laos lori deit Akuntabilidade Governo nian deit , maibe sei mantein nafatin Ambienti investimentu no promove kompetisaun Iha nasau ne’be iha Rikusoin.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha portunidade ne’e mos Diretor Ezekutivo Banku Australia Nova Zelandia (ANZ) Brian Robb iha nia tradusaun hateten katak . Defaktu katak Timor Leste hanesan Industria estrativu ne’ebe mak sai kompridor atu hare konaba padrau Globa iha rekursus Minarain no naturais  ne’ebe iha .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tamba ne’e sira mos pronto atu servisu hamutuk ho Guverno Timor leste atu publika sai rendimentu husi Rikusoin ne’e rasik . atu ema bele hotu hatene bajea ba Akuntabilidade sensibilidade no bua-governasaun ne’ebe mak Timor leste iha.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Konferensai Regional durante loron Tolu ne’e, mai husi nasaun 27 inklui sosiedade sivil sira husi rai liur no rai laran inklui mos nasaun sira nebe’e  iha rikusoin barak.. (fonte: Radio Liberdade Dili)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4632896474192280709?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4632896474192280709/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/nasaun-riku-tenke-transparensia-ba-nia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4632896474192280709'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4632896474192280709'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/nasaun-riku-tenke-transparensia-ba-nia.html' title='Nasaun Riku Tenke Transparensía bá Nia Povo Dalan Kombate ba KKN'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4218825827413627235</id><published>2011-08-24T03:09:00.000-07:00</published><updated>2011-08-24T03:13:11.942-07:00</updated><title type='text'>Prevene Korupsaun, KAK Realiza workshop Rejional</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;BAUCAU - Prevene koropsaun iha rai laran, Komisaun Anti Korupsaun (KAK) realize workshop ba funsionariu no Xefe Departamento iha rejiaun Leste nebe mai husi distritu, Baucau, Lospalos, Viqueque no Manatuto, inkliu mos administrador distrito, sub-distrito hodi  koalia kona ba prevensaun koropsaun iha rai laran.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisari KAK Aderito de J. Soares ba jornalista Tersa (23/8) iha salaun administrasaun Baucau hatete, workshop regional ne’e koalia liu kona ba prevensaun aktus koropsaun, no tempu badak sei halao mos iha distritu no sub distritu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita koalia liu-liu mos konaba papel KAK nian, oinsa papel  KAK nian para sira iha koinesimento diak liu tan,” dehan Aderito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatutan, prevensaun serteza akontese kazu ruma tenki halo investigasaun nafatin, no hakbesik an ba autoridade local, tenki halo ligasaun metin ho komisaun anti korupsaun atu nune iha future se’e sira hetan korupsaun ruma bele diritamente inkamina ba  iha KAK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha fatin  hanesan Administrador Distrito Baucau, Antonio A. Guterres hateten workshop nebe halao husi KAK furak teb-tebes, tanba bele sai hanesan referencia importante ba fungsionariu governu nian atu kuidadu nia an no sasan estado nian. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Kinta (25/8). Timotio Soares Gusmão&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="date"&gt;STL, Kuarta, 24 Agustu 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4218825827413627235?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4218825827413627235/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/prevene-korupsaun-kak-realiza-workshop.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4218825827413627235'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4218825827413627235'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/prevene-korupsaun-kak-realiza-workshop.html' title='Prevene Korupsaun, KAK Realiza workshop Rejional'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1821488661206616461</id><published>2011-08-16T04:38:00.000-07:00</published><updated>2011-08-16T04:47:05.410-07:00</updated><title type='text'>Lei La Forte, Korupsaun Sei Hamate Dezenvolvimentu</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Lei atu kontrola korupsaun seidauk estabelese iha Timor Leste (TL), hodi kontrola Koruptor nebe halo korupsauan, Korupsaun sei hamate Dezenvolvimentu nasional iha Timor Leste (TL), wainhira estadu la kria lei ruma hodi kontrola.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xefi Suku Fauthada, Marcelino Soares hateten, Hare ba korupsaun nebe buras iha Guvernu Alianca Maioria Parlamentar(AMP), nebe akuja ema balu sai koruptor hodi halakon osan estadu no povu nian, persiza Guvernu hari Lei ida forti hodi kontrola koruptor nebe involve iha Krime korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita koalia deit Korupsaun buras maibe laiha lei atu kontrola hanesan deit ohin kolia, korupsaun no hatama ba kadeia maibe aban bairua sei mosu fali tamba laiha lei,” hateten Xefe Suku Fatu-Hada Sub Distrito Don Aleixo Distrito Dili, Marcelino Soares, ba STL iha Fatu Hada Dili, Sesta liu ba.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Problema nebe mosu ba Arguido RJB, laos indika mosu korupsaun maibe ne’e hanesan mal Administrasaun iha instituisaun nia laran, tamba ne’e osan nebe lakon laos Administrador mak diretamente naok maibe mal administrasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Relasiona ho problema nebe akontese, Xefe Suku ne’e Sujere karik Governu foun nebe mai, tenki justifika uluk riku soin, no depois tau Lei atu kontrola orsamentu estadu nian iha instituisaun hotu. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Kuarta (17/8). Ines das Dores&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;STL&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Tersa, 16 Agustu 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Posting Husi : Josefa Parada&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;Kategoria : Notisias Online&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1821488661206616461?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1821488661206616461/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/lei-la-forte-korupsaun-sei-hamate.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1821488661206616461'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1821488661206616461'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/lei-la-forte-korupsaun-sei-hamate.html' title='Lei La Forte, Korupsaun Sei Hamate Dezenvolvimentu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2883963067930866045</id><published>2011-08-13T11:18:00.000-07:00</published><updated>2011-08-13T11:26:45.593-07:00</updated><title type='text'>Akara: LH Apresia, Pozisaun Xanana Husu KAK Investiga Governasaun AMP</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/-2LKPmPJGTpc/TkbBrCEidWI/AAAAAAAAABQ/CPmhbeY3wgM/s1600/akara.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 184px; height: 200px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-2LKPmPJGTpc/TkbBrCEidWI/AAAAAAAAABQ/CPmhbeY3wgM/s200/akara.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5640408528362567010" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Diretor Organizasaun Naun Governamental (ONG) Luta Hamutuk Mericio Akara apresia tebes komprimisu Primeiru Ministru Xanana Gusmão nian ne’ebé fó autorizasaun ba Komisaun Anti Korupsaun (KAK) atu halo investigasaun ba Governasaun Aliansa Maioria Parlamentar (AMP) molok ninia mandatu remata iha tinan 2012.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;“Hau hanoin Primeiru Ministru ninia hanoin para KAK halo investigasaun ba Governasaun AMP ne’e diak, tuir ami nia hanoin maske tarde maibe bele halo duke la halo.” dehan Mericio Akara ba Jornalista sira iha Hotel Timor, Dili kinta ne’e (11/08) hafoin partisipa lancamento ba website ONG Fundasaun Mahein nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretanto tuir Xanana nia deklarasaun ho Lian Portugues iha Xanana Spot Centre wainhira hala’o seremonia aniversariu ba Governasaun AMP nian ba dahat katak “Presidente do parlamento, não aconteceu como da ultima vez mas desta vez para as eleicoes de 2012 vamos ter um Governo carateca, um Governo que executa, porque todos outros que forem as eleicões devem estar fora de suas competencias do Governo, para comecarmos a educar a sociedade de não aproveitarmos a qualidade de Membro de Governo para tomar decisões que pode ser terriveis para o nosso povo, por isso eu aviso ja, aviso ja todos quantos querem participar nas campanhas devem mandar a sua carta para que seja dispensado das suas competencias o Membro do Governo, ja avisei a todos que a Comissão Anti-Corrupcão vai atrás dos acetes de cada um de nos, para tambem impletarmos uma cultura de honestidade, uma cultura de servir a causa publica, em qualquer momento a Comissão Anti-Corrupcão pode chamar cada um de nos para responder.  Ja vos avisei e hoje torno avisar nesse quarto ano de governacao da AMP, espero que no parlamento tambem aprova uma resolucao sobre isso, espero que no proximo parlamento todos os membros do parlamento tambem passam declaracao de bens antes de se iniciar a nova legislature, Sao questoes muito importantes para o nosso jovem estado.  Tem que ser, é Portugues, e ditados que eu aprendi desde pequeno, dizia-se “Desde pequenino se torce o pepino, se não o pepino fica torto”, é assim o nosso estado, a nossa jovem nação, como chefe do Governo devo reconhecer os vossos esforcos, fizestes o que podestes, sem o vosso trabalho, cada um no seu setor sem a vossa vontade de servir cada um no seu setor, nos nao teriamos andado 4 anos mas como chefe do Governo quero pedir a cada um de  vos o exame sincero daquilo que podiam ter dado e não deram, daquilo que podiam ter contribuido para consolidar este Estado e não fizeram , isso pertence a cada um,  neste ultimo ano é pouco que cada um de nos pensa o que fez, o que pode, o que não fez, o que não pode ou não  quis ou não estava interessado, cada um de nos, se cada um de nos pensar para si e se quiserem para a sua mulher ou se quiserem como seu marido, pensar no que cada um de nos fez ou não fez sera bom mas tem que ser.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tanba ne’e Diretor Luta Hamutuk sujere atu estatementu ne’ebé Primeiru Ministru Xanana Gusmão nian tenke realija duni hodi sai hanesan ezemplu diak ba governasaun seluk tuir mai.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ami nia hanoin oinsa para esteitmentu ida ne’e tenke realija duni ne’e para sai hanesan ezemplu diak ida ba Governu se deit maka tuir mai, atu AMP mak konitnua ka atu governu FRETILIN maka sei mai ka, se se deit, depois de sira remata sira nia periodu tenke halo investigasaun hau hanoin ida ne’e bele sai fundamentu diak ida ba governu se deit maka atu mai, ne’ebé ami hanoin apoiu PM ninia hanoin para halo investigasaun,” deha Akara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretanto hosi sorin seluk Provedor Direitus Humanus e Justisa (PDHJ) Sebastião Dias Ximenes hateten “deklarasaun Primeiru Ministru Xanana Gusmão nian ne’e hatudu duni katak Primeiru Ministru iha komprimisiu atu hadia governu ne’ebé nia lidera rasik.” (TE)&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2883963067930866045?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2883963067930866045/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/akara-lh-apresia-pozisaun-xanana-husu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2883963067930866045'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2883963067930866045'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/akara-lh-apresia-pozisaun-xanana-husu.html' title='Akara: LH Apresia, Pozisaun Xanana Husu KAK Investiga Governasaun AMP'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-2LKPmPJGTpc/TkbBrCEidWI/AAAAAAAAABQ/CPmhbeY3wgM/s72-c/akara.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2170358562199505721</id><published>2011-08-12T03:47:00.000-07:00</published><updated>2011-08-12T03:50:17.818-07:00</updated><title type='text'>Arguidu ba kazu korupsaun Hetan Kastigu Tinan 3</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Iha loron 4 Agostu 2011, Tribunál Disrital Dili, halo audiénsia julgamentu hodi lee leitura akordaun ba kazu alegasaun korupsaun ne’ebé rejistu ho Nú. 364/C.Ord/2009/TDD. Kazu ne’e nu’udar kazu abuzu podér no korupsaun ne’ebé involve arguidu RJB hasoru Estadu Timór ne’ebé akontese iha tinan 2002, hodi halakon osan  estadu ho montante $ 21,800, to ikus Arguido tenki selu multa ba estatu ho total osan nebe lakon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Direktor Ezekutivu Judicial System Monitoring Programa (JSMP) Luis Oliveira de Sampaio informa kestaun ne’e, liu husi karta komunikadu nebe STL simu iha sala Redasaun Fatu-Meta Dili Kinta (11/08). Tuir Sampaio Katak, Tribunál sira hatudu tan pasu importante ida ba oin, liu husi desizaun ne’ebé sira halo hodi kondena autór sira ne’ebé tenta atu uza podér públiku ba interese privadu ka uza podér públiku atu benifisia sira nia interese partikular. Tanbá ne’e, tribunál sira merese hetan apresiasaun ba dezempeñu hirak ne’e no iha tempu hanesan enkoraza ema hotu atu apoiu sira nia servisu atu kontinua mantein sira komitmentu atu hametin setór justisa nomós kumpri sira nia obrigasaun tuir lei no Konstituisaun haruka. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tuir JSMP nia hanoin katak dezisaun ne’e mós nu’udar konfirmasaun ba públiku katak sidadaun hot-hotu hanesan iha lei nia oin hanesan konsagra iha Artigu 16 Konstituisaun da Repúblika Timór Léste,”dehan nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bázeia ba leitura akordaun tribunál nian, haktuir katak arguidu provadu uza sala nia podér no komete aktu korupsaun iha tinan 2002, liu husi aredamentu ka fo aluga equipamentu diesel ne’ebé partensia ba patrimónia Estadu nian ba ema seluk atu benifisia nia interese privadu arguidu nian. Hahalok ne’e rezulta ka prejudika Estadu lakon osan ho valór hamutuk US $ 21. 400. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tanbá ne’e, tribunál konklui katak arguidu kontra artigu lubuk ida hanesan tuir mai ne’e: artigu 2 Lei Nú. 31/1999 konabá Lei Anti Korupsaun Indonézia, nomós  Artigu 372 no 374 ho natureza atu benefisia nia-an no familia no uza patrimonia estadu tanbá nia podér hodi benifisia nia-aan, nu’udar krime pekulatu tuir Kódigu Penál Indonézia. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mesmu nune’e, depoisde avalia sirkumstansias no faktu sira hotu, tribunál ikus mai deside atu aplika deit Artigu 372 no 374 Kódigu Penál Indonézia ne’ebé ho moldura penál entre tinan 4-5 duque refere ba Lei Nú. 31/1999 konabá Lei Anti Korupsaun ne’ebé hatuur moldura Penál tinan 11 prizaun. Bázeia ba konsiderasaun ba faktu no opsoins jurídiku hirak ne’e hotu, tribunál kondena arguidu tinan 3 fulan 6 prizaun no multa ka fo fila fali osan ba Estadu RDTL ho valór  US $ 21. 800.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mesmu apresia tebes ho pasu ida ne’e, maibé JSMP mós kontinua enkoraza tribunál sira atu hasees tiha impedimentu psikolójiku sira atu kondena koruptór sira ho pena ne’ebé mais adekuada no refleta gravidade husi aktu ne’ebé sira komete ona atu eduka no ejije servidór estadu sira atu kumpri sira nia komprimisu hodi servi povu no interese povu nian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mesmu JSMP mós fiar katak desizaun tribunál la’os nu’udar úniku solusaun atu asegura governasaun diak no evita prátika korupsaun iha futuru, maibé desizaun tribunál nu’udar elementu no medida esensiál ida husi medida sira seluk atu eduka públiku katak korupsaun nu’udar aktu kriminál no ba kuaker individu ruma ne’ebé komete ka involve iha prátika hirak ne’e tenki  ba responsabiliza iha tribunál.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;JSMP preokupa leitura ba akordaun tribunál nian ne’e lee deit iha uniku lian Portugues no la iha tradusaun iha lian Tetum ba audiénsia sira. JSMP observa katak maioria audiénsia sira barak mak la intende diak prosesu ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir JSMP desizaun ne’ebé nakloke ba públiku nu’udar elementu ka pilar ida husi transparénsia no akuntabilidade públiku. Públiku iha direítu absoluta atu hatene nomós iha direítu atu observa dezisaun ne’ebé partensia ba interese púliku nian ne’e loos ka la loos. Ida ne’e só akontese deit, bainhira públiku hatene lian ne’ebé tribunál sira uza.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prosesu julgamentu prezide husi kompozisaun tribunál koletivu ne’ebé kompostu husi  Dr. Joao Ribeiro nu’udar juiz prezidente no akompañadu husi Dr. Antonio Fonseca no Dr. Jose Gonsalves, no Ministériu Públiku reprezenta husi  Dr. Domingos Barreto, no  arguidu hetan defeza husi Dr. Manuel Sarmento, husi Eskritóriu Defensoria Públika. &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;lj1&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family: times new roman;"&gt;STL&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family: times new roman;"&gt;Sesta, 12 Agustu 2011 &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family: times new roman;"&gt;Posting Husi : Josefa Parada&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2170358562199505721?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2170358562199505721/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/arguidu-ba-kazu-korupsaun-hetan-kastigu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2170358562199505721'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2170358562199505721'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/arguidu-ba-kazu-korupsaun-hetan-kastigu.html' title='Arguidu ba kazu korupsaun Hetan Kastigu Tinan 3'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5663180809354184546</id><published>2011-08-12T03:41:00.000-07:00</published><updated>2011-08-12T03:58:44.579-07:00</updated><title type='text'>Xanana Husu KAK Investiga Membru Governu Utiliza Kareta Halo Aktividade Parpol</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.suara-timor-lorosae.com/foto_berita/74A%20Dasi%20copy.jpg"&gt;&lt;img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 277px; height: 323px;" src="http://www.suara-timor-lorosae.com/foto_berita/74A%20Dasi%20copy.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;DILI — Primeiru Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmao, husu ba membru governu tomak atu labele utiliza kareta estadu hodi halo aktividade partidu politiku, karik akontese maka husu ba Komisaun Anti korupsaun atu investiga hahalok ne’e.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;Xanana, fo sai lia fuan hirak ne’e, liu husi diskusaun revizaun orsamentu ba Ministeru Defeza no Seguransa, iha Ministeriu Finansa (MF), Sesta (12/8).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau husu ba membru governu tomak husi Ministru, Sekertariu Estadu, Direitores to’o Xefi departementu atu labele uza kareta estadu nia ba aktividade partidu politiku (Parpol),” hatete Kay Rala Xanana Gusmão.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia reforsa tan katak, iha tempu badak xefi governu sei fo sai avizu ba sociedade tomak atu hare wainhira membru governu AMP ne’ebe mak uza kareta estadu sai husi servisu estadu no governu nian husu atu keixa ba komisaun Anti Korupsaun (KAK).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bazeia ba kestaun ne’e kona ba diskusaun orsamentu kada Ministeriu aprezenta ba Komite revizaun orsamentu. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Sabado (13/8). Oscar Salsinha&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family:lucida grande;font-size:85%;"  &gt;STL&lt;br /&gt;Sesta, 12 Agustu 2011&lt;br /&gt;Posting Husi : Josefa Parada&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5663180809354184546?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5663180809354184546/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/xanana-husu-kak-investiga-membru.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5663180809354184546'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5663180809354184546'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/xanana-husu-kak-investiga-membru.html' title='Xanana Husu KAK Investiga Membru Governu Utiliza Kareta Halo Aktividade Parpol'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1385833836961233063</id><published>2011-08-11T11:33:00.000-07:00</published><updated>2011-08-13T11:38:47.381-07:00</updated><title type='text'>CNRT Husu KAK Halo Auditoria Hatudo Grandeza Xanana Nudar Lider</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://3.bp.blogspot.com/-2rtb3y4BPrU/TkbEmt4sF9I/AAAAAAAAABY/4r0lCvkDqS8/s1600/xxxXanana.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 200px; height: 165px;" src="http://3.bp.blogspot.com/-2rtb3y4BPrU/TkbEmt4sF9I/AAAAAAAAABY/4r0lCvkDqS8/s200/xxxXanana.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5640411752759564242" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Written by: Cornelio da Costa&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;TDF: Iha loron hirak liu ba, Presidente Partido CNRT nudar mos Primeiro Ministro Kay Rala Xanana Gusmão deklara katak KAK sei halo auditoria ba nia membro governo bainhira mandato remata. Aktu “gentlemen” ida ne hatudo katak Xanana lider ida nebe hanoin diak ba nasaun, no fo ezemplo diak ida ba rai ida ne.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekretariu Jeral Partidu CNRT, Dionisio Babo nebe hola parte mos iha fatin bainhira Xanana hato diskursu ida ne informa na TDF katak ida ne maka plano CNRT nian desde inisiu kedas. "Tanba ida ne mak CNRT mak iha kedas oin hodi fo inisiativa atu harii KAK no fo apoiu ba KAK nia servisu desde inisiu kedas. CNRT mos hakarak hatudo lideransa iha area ida ne, no hakarak hatudu ezemplo ba Partido hotu-hotu bainhira ukun nasaun tenki prudente no tenki tau interesse estadu nian aas liu interesse partido nian", tenik Babo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ida ne mos mak hatudu grandeza (supeiroritas) Xanana hodi husu KAK atu halao auditoria ba membru governu bainhira hakotu sira nia ukun iha 2012.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ho auditoria nebee KAK halao bele hatudu maturidade politika no responsabilidade ba povu tomak kona ba kaer ukun. Tuir Virigilio Simith, Vice Presidente CNRT nian, “ida ne mos hatudo katak Xanana superior liu lider seluk”, apalagi kompara ho Mari Alkatiri ka lider seluk nebe la fo importansia ba interesse estado maibe hanoin ba deit nia aan ho nia familia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekretario Geral CNRT, Dionisio Babo, iha fatin hanesan, mos hatutan katak nia kontente PM Xanana hasai buat ida ne iha tempo ikus governasaun nian. Nia la konkordaho Sekjer Fretilin Mari Alktiri nebe hatete katak, ne terlambat ona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir Dionsio Babo, Xanana nia decizaun iha tempo oportuno ne loke matan povu nian katak, Xanana iha duni intensaun diak ba povu ida ne no tanba ida ne, CNRT sei apoia tomak inisiativa Presidente Partido nebe mos kaer kargo nudar Primeiro Ministro.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Hau hanoin CNRT apoia tomak ba lifuan PM Xanana husu atu KAK tenki halao auditoria ba ministeiru ida-idak hodi haree andamentu funsionanamentu servisu governu nee lao oinsa iha nia transparensia ho akuntabilidade duni ka lae,” hatete Babo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatutan, CNRT mos desde inisiu husu ba governu atu halo reforma  no foo edukasaun ba povu, no ba governu atu kaer ukun ho boa governasaun, kria iklima politika foun nebee diak ba nasaun nee.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Needuni, ho auditoria nebee KAK sei halao ba governu AMP nudar izemplu diak ba governu foun nebee sei ukun iha 2012, karik remata iha ukun sei hetan mos audotoria nafatin husi KAK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Nee izemplu diak ba membru governu, no governu foun aban bainrua mai atu kaer ukun iha nafatin responsabilidade,” nia tenik.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1385833836961233063?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1385833836961233063/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/cnrt-husu-kak-halo-auditoria-hatudo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1385833836961233063'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1385833836961233063'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/cnrt-husu-kak-halo-auditoria-hatudo.html' title='CNRT Husu KAK Halo Auditoria Hatudo Grandeza Xanana Nudar Lider'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/-2rtb3y4BPrU/TkbEmt4sF9I/AAAAAAAAABY/4r0lCvkDqS8/s72-c/xxxXanana.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8354778181661436708</id><published>2011-08-11T03:51:00.000-07:00</published><updated>2011-08-12T03:54:20.319-07:00</updated><title type='text'>KAK Persiza Hatudu “Isin Besi-Ran Manas”</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;PM Xanana Gusmao husu ba Komisaun Anti Korupsaun (KAK) atu halo auditoriu ba rikusoin membru governusaun nebe nia xefia, antes remata ninia mandatu, dia 7 Agustu de 2012. “KAK maka sei atu halao servisu ida nee. Hahu husi hau ba to’o membru governu tomak,” hateten PM Xanana iha aniversariu ba dala 4 Governu AMP iha Xanana Sport Center, Kampu Demokrasia-Dili. “Auditoria nebe KAK atu halo nee, nudar komprimisu governu AMP bainhira hahu kaer ukun iha 2007. Neduni membru governu tomak presiza aprezenta ninia rikusoin”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ita hotu aseita ho deklarasaun Xanana. KAK tenki halo auditoria ba ministeiru tomak hodi hatudu transparansia no akuntabilidade ba rezultadu servisu governu tomak. Bainhira mosu failansu ruma, bele prosesa sira tuir lei. Auditoriu nee mos sai nudar parte ida atu garantia no hatudu responsabilidade governu AMP nian, para labele foo todan ba governu foun, pasca eleisaun 2012. “Ita lakohi atu foo todan ba governu foun i ita tenki hatudu tranparansia” katak Xanana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deklarasaun PM Xanana nee hanesan mos sadik ida ba KAK, atu hatudu ‘isin besi-ran manas’ (komitmentu politiku maka’as) hodi ke’e sai praktika korupsaun durante Bloku AMP kaer poder governu. KAK persiza halao knar ida nee, hodi responde kestionasaun, duvidas bar-barak husi sosiedade tomak konaba KKN nebe diskonfia moris buras iha governusaun AMP nia laran. To’o ohin loron ita seidauk hatene, tebes-kah KKN buras iha governu AMP nia laran?. Atu hatene ninia evidensia lolos, ema hotu hein rezultadu final husi KAK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tinan 4 nia laran AMP ukun, issue KKN ataka maka’as governu. Sura loron iha Parlamento Nasional, bankada opozisaun sira, liliu Mari’e Alkatiri hamutuk ho Bankada Fretilin, nomos PUN, nunka baruk hakilar no dun bebeik governu AMP halo KKN maka’as. Mais to’o agora ita seidauk ha’re membru governu ida rasta ba tribunal. Buat hotu sei ibun deit. Evidensia laiha. Kestaun ida nee banati mos relatoriu internasional nebe publika katak, KKN moris buras iha Timor Leste.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mesmu evidensia ka dadus lolos ita seidauk hetan, maibe ita sente iha duni KKN. Eng. Mario Viegas Carrascalao antes rezigna a’an husi Vice PM II konsege deklara bebeik praktika korupsaun iha governu nia laran. Nia dehan, kuaze funsionariu publiku hotu-hotu, involve iha korupsaun. Buat hotu sei iha ibun deit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba nee, kesediaan PM Xanana Gusmao husu KAK atu halo auditoria, sai mos ema hotu nia esperansa para hatene lolos, praktika korupsaun iha governu AMP nia laran, iha tebes ka lae. Ita konsienta katak, knar auditoria KAK nee todan sekaligus testu boot ba kapasidade KAK bele halao ka lae. Mesmu todan, mai ita hotu fo apoiu tomak ba KAK para halao ninia knar ida nee ho susesu. ***&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:85%;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;STL&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kinta, 11 Agustu 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Posting Husi : Josefa Parada&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Kategoria : Opini ho Editorial&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8354778181661436708?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8354778181661436708/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/pm-xanana-gusmao-husu-ba-komisaun-anti.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8354778181661436708'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8354778181661436708'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/pm-xanana-gusmao-husu-ba-komisaun-anti.html' title='KAK Persiza Hatudu “Isin Besi-Ran Manas”'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7023535900021077499</id><published>2011-08-10T11:40:00.000-07:00</published><updated>2011-08-13T11:42:38.655-07:00</updated><title type='text'>Kompromisu Governu AMP ba kombate korupsaun, Mari Alkatiri halo trik baratu ba ninia existensia politika</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify; font-family: trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;Hugo, CNRT: &lt;span style="font-family: verdana;font-size:130%;" &gt;Mari Ukun Sabraut&lt;/span&gt; &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: trebuchet ms;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong style="font-family: trebuchet ms;"&gt;Rui Meneses, PD: Mari Alkatiri halo trik baratu ba ninia existensia politika&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify; font-family: trebuchet ms;"&gt;Dili.  IV Governu Konstitusional ne´ebe lidera husi PM KayRala Xanana Gusmão,  iha duni kompromisu ba kombate korupsaun no Boa-Governasaun, liu husi  hakerek iha Programa IV GovernuKonstitusional ne´ebe hetan aprovasaun  iha Parlamento Nacional (PN) iha fulan Setembru tinan 2007.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Materializasaun husi kompromisu ba Boa-Governasaun no  kombatekorupsaun, liu husi harii Sistema ne´ebe estabelece no forte  hafoin implementa programa Governu nian. Liu husi Lei Nº.7/2009, Loron  15 Fulan Juliu konaba kriasaun Komisaun Funsaun Publikano publika iha  Jornal Republika. Lei Nº.8/2009,loron 15 fulan Juliu, hodi estabelece  KAK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha Loron AMP nian ba dala hat (4), loron 08 Fulan Agosto 2011, PM  KayRala Xanana Gusmao ható fila fali hodi honra ba kompromisu Governu  AMP nian ba Boa-Governasaun no kombate Korupsaun. Hodi husu ba KAK halo  auditoria ba riku no soin membrus Governu nian, publikasaun  MédiaTerça-Feira (09/08/2011).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sekretariu Jeral Partidu Fretilin, Dr. Mari Alkatiri, liu husi Komunikadu Imprensa katak, ”&lt;strong&gt;Alkatiri:  Irmaun Xanana labele hein to´o 2012 atu husu halo auditoria ba riku  soin membru governu de facto; haruka kedas ba Ministeriu Publiku&lt;/strong&gt; (Komunikadu Fretilin Media, 10/08/2011)”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Haktuir tan Mari Alkatiri, ”&lt;strong&gt;Hau hanoin Irmaun Xanana mos  agora koaliahanesan nia koalia tamba nia mos iha suspeitas serias katak  iha dunibuat balun atu investiga. Hau rona dehan katak nia koalia nunee,  membru governu de facto balun mos la kontente ona, no bainhira sirahalo  sira nia festa selebrasaun tinan AMP nian iha segunda liu ba, balun  deklara sira la kontente ho irmaun Xanana ninia koalia. Ne makhau mos  husu nia atu hola medidas agora kedas, labele hein. Se laeita hotu bele  hanoin nia soi deit rai rahun ba povo nia matan kataknia seriu atu luta  contra KKN. Hau la fiar nia seriu. Deklarasaun idanee la vale se nia la  hola medidas urgente liu no haruka kedas baMinisteriu Publiku atu  investiga agora&lt;/strong&gt;,” deklara Alkatiri (idem)”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hugo, Mari Ukun sabraut:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Hatan ba deklarasaun Dr.Mari Alkatiri, Aderito Hugo Costa, husi CNRT, katak: ”&lt;strong&gt;deklarasaun riku soin membrus Governu iha ona MP, saida maka PM dehan maka antes remata mandatu 2012&lt;/strong&gt;”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Haktuir tan Aderito Hugo,”&lt;strong&gt;Mari Alkatiri nunka halo ida ne´e,  ukun sabraut deit, projetu siluman bar-barak, nia trata no salva nia an  ho nia membrus governu sira ho Lei ba ex-Titulares no Lei Pensaun  Vitalicia, beneficiu ba nia an, hela uma estadu ba residensia no uma  estadu ida ba eskritoriu ba ex-PM, inklui kareta, staf,  seguransa,telpon,sst, to´o vida moris tomak, pasiar ba liur  tinan-tinan”.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Rui Meneses ne'e Mari Alkatiri halo trik baratu ba ninia existensia politika: &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Rui Meneses, husi Partido Democratico (PD), ”&lt;strong&gt;ne´e trik-trik  politikabaratu husi Mari Alkatiri, politikamente nia hakarak: 1) Nia  hakarakdesafia no kompara nia an ukun diak liu PM Xanana. 2) Asaun  politikahasoru PM labele, uja MP nudar kampu batala hodi hatun PM, ho  isukorupsaun.3) Espresaun tauk nia ba ninia militante sira ne´ebe  makasei desvia votus ba PM Kay Rala Xanana. 4) Dada simpatia ba  niniakongresu ho pakote uniku ne´ebe karik partisipante sira  menusespetativa lakon konfiansa”.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hatutan Rui Meneses, husi Komisaun CPN, ”&lt;strong&gt;Mari Alkatiri hahu  joga helapolitika existensia, atu nune bele hetan nafatin atensaun  publikufigura elite. Maibe kompara nia an hanesan Katuas PM no hatun  PM”.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Mari Alkatiri hakarak uja “Isu Korupsaun” nudar Instrumentu politikaba kampane iha eleisaun lejislativa 2012.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Iha Mari Alkatiri nia Ukun no Fretilin maioria iha Parlamento Nacional (PN) maka elabora no aprovas Leis sira hanesan, &lt;strong&gt;Lei Pensaun Vitalicia no Lei ba ex-Titulares&lt;/strong&gt;  sira, ne’ebe halo iha tempo Fretilin maka maioria iha Parlamento no  kaer Governu, ne’ebeneficiu ba se no korupsaun ka lae? Han matank ka han  tasak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir Lei No.1/2007, konaba "&lt;strong&gt;Pensaun Mensal Vitalicia ba deputados noregalias sira seluk&lt;/strong&gt;”. Dekretu Governu, No.2/2007, konaba “&lt;strong&gt;Rejimentukonaba Estatuto ba Titulares orgauns soberanias&lt;/strong&gt;”.  Lei rua ne’eprodutus se nian? No minimu sira produs Lei ne’e hanoin ba  sira nia an ka koruptus, ka pratika korupsaun material e moral, ativa no  mos pasiva.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha ne’e hatudu katak korupsaun formal, hamahon an iha Lei nia okus no korupsaun ne’ebe la hamahon iha Lei.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;AMP Média&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7023535900021077499?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7023535900021077499/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/kompromisu-governu-amp-ba-kombate.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7023535900021077499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7023535900021077499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/kompromisu-governu-amp-ba-kombate.html' title='Kompromisu Governu AMP ba kombate korupsaun, Mari Alkatiri halo trik baratu ba ninia existensia politika'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7807758483734604839</id><published>2011-08-07T11:12:00.000-07:00</published><updated>2011-08-07T11:24:47.327-07:00</updated><title type='text'>Xanana Husu KAK, Kontrola Emprezariu Nakar</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.abc.net.au/reslib/200810/r305377_1332922.jpg"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 285px; height: 220px;" src="http://www.abc.net.au/reslib/200810/r305377_1332922.jpg" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;DILI - Primenru Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão husu ba Komisaun Anti Korupsaun (KAK), Ajensia Dezenvolvementu Nasional (ADN), ho   Komisaun Aprovizionamentu Baze (KAB), atu kontrola emprezariu sira nebee &lt;span style="font-weight: bold; font-family:verdana;" &gt;“nakar”&lt;/span&gt; halimar ho uang rokok.&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;PM Xanana haktuir, bainhira hamosu ADN, emprezariu barak hirus. Maibe ida nee hanesan dalan ida diak oinsa atu bele kontrola emprezariu sira nebee durante nee halimar ho uang rokok, nunee hahalok ida nee bele hamos tiha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; font-family:trebuchet ms;" &gt;“Uang rokok sira hotu ita tenke buka hamos tiha, neebe atu dehan deit katak, hahalok ida nee ladik,”&lt;/span&gt; hatete Xanana liu husi diskusaun kalendariu OJE, iha Eis Mercado Lama Dili.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Relasiona ho estabelesementu ADN,  PM Xanana dehan, iha ema balun mak la gosta hamosu ADN, liu-liu emprezariu sira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; font-family:trebuchet ms;" &gt;“Hau hatene katak ADN mosu ema barak hirus, ema barak insulta, mas husu ba emprezariu sira, bainhira imi mai ho katana halo ameasas imi sala, no imi nia notas tuun tiha ona. Needuni buat hotu ita lao agora atu labele estraga osan arbiru,”&lt;/span&gt; hatete Xanana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xanana kritika mentalidade emprezariu sira nebee laiha esportividade bainhira halo kompetisaun ba projetu. Balun hakarak atu manan hotu. Bainhira projetu 20, mak tuir hot-hotu tenke manan, la manan tenke iha problema. Ida nee susar ba emprezariu sira. Por ezemplu haree ba iha situasaun nebee akontese iha Distritu Liquiça, kontrola mota, halo tenderizasaun kompania ida manan tiha, tau protesta lori ba tribunal, maibe governu sei nafatin lao tuir prosesu nebee mak estabelese ona.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; font-family:trebuchet ms;" &gt;“Sira (emprezariu-red) halo buat la huun la dikin mak sae kareta ho vidru metan, lori tan inan kedua. Tamba ida nee estabelese ADN hodi kontrola diak liu tan,”&lt;/span&gt; dehan PM. Nia hatutan, haree ba failansu barak nebee akontese, hanesan osan ba sigaru nian, maka governu hamosu KAK, ADN no KAB, atu kontrola projetu boot nebee mak halao iha rai laran. car&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family:times new roman;font-size:78%;"&gt;STL - Suara Timor Lorosae&lt;br /&gt;Sesta, 05 Agustu 2011 - 15:18:06 OTL&lt;br /&gt;Xanana Husu KAK, Kontrola Emprezariu Nakar&lt;br /&gt;Posting Husi : Josefa Parada&lt;br /&gt;Kategoria : Notisias Nacional&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7807758483734604839?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7807758483734604839/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/xanana-husu-kak-kontrola-emprezariu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7807758483734604839'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7807758483734604839'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/xanana-husu-kak-kontrola-emprezariu.html' title='Xanana Husu KAK, Kontrola Emprezariu Nakar'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3651031634127151527</id><published>2011-08-01T14:29:00.000-07:00</published><updated>2011-08-01T14:31:40.439-07:00</updated><title type='text'>CAC halo Enkontru Ho Orgaun Kompetente</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Comisaun Anti Corupsaun (CAC), hala’o enkontru ho orgaun kompetente hodi halo avaliasaun ba nasaun Timor Leste nia kapasidade implementa institusaun CAC.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir Comisaun Adjuntu ba Edukasaun e peskiza, Jose Antonio Neves dehan enkontru ida nee hanesan parte ida husi obrigasaun estadu Timor-Leste nian, wainhira ratifika tiha ona konvensaun ONU ba kombate korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Kuandu ita ratifika ona maka estadu tomak iha obrigasaun atu bele avalia fali ninia kapasidade hodi implementa rekomendasaun sira iha konvensaun,” dehan Neves, iha nia edifisiu Palapasu, Dili, Sesta (29/7).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha enkontru ida ne’e organija husi CAC, tanba CAC mak hanesan fokal point ba organijasaun ne’e. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL web, edisaun Tersa (02/8). &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Madalena Horta&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: times new roman;font-size:85%;" &gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;STL, Segunda, 01 Agustu 2011&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-family: times new roman;font-size:85%;" &gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Posting Husi : Josefa Parada&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3651031634127151527?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3651031634127151527/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/cac-halo-enkontru-ho-orgaun-kompetente.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3651031634127151527'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3651031634127151527'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/08/cac-halo-enkontru-ho-orgaun-kompetente.html' title='CAC halo Enkontru Ho Orgaun Kompetente'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1760855924923098393</id><published>2011-07-22T07:41:00.000-07:00</published><updated>2011-07-22T07:44:00.473-07:00</updated><title type='text'>CAC Hanesan Ajudante MP Hodi Halo Investigasaun</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Comisaun Anti Corupsaun (CAC) hanesan ajudante Ministeriu Publiku (MP) hodi halo investigasaun ba kaju espesifiku hanesan Kaju Korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prokuradora Jeral Republika (PJR), Ana Pessoa Pinto hatete sira sei nafatin ajuda CAC liu husi fo formasaun Konjunta, tanba CAC hanesan ajudante MP atu halo investigasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Tanba ida nee maka hau bele dehan ami interese atu tulun Polisia Investigasaun Kriminal no mos tulun CAC, tanba sira atu ajuda Administrasaun Justisa,” hatete Dra. Ana Pessoa Pinto ba Jornalista Kinta (21/07), iha Palasiu Prezidensia Nicolao Lobato, Bairo-Pite Dili. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;CAC hatete Eis Ministra Estatal nee katak, hanesan Polisia sientifika, ho sentidu ida katak sira atu tau matan deit ba kazu korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entretantu Comisariu Anti Corusaun (CAC) Aderito de Jasus hatete atu hasae ka aumenta liu tan kapasidade  Investigador CAC nian, maka sira haruka ona Investigador balu ba estuda ona  iha Estranjeiru. Informasaun kompletu iha STL Jornal edisaun Sabado (23/7). Terezinha da Costa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;STL, Sesta, 22 Julhu 2011&lt;br /&gt;Posting Husi : Josefa Parada&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1760855924923098393?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1760855924923098393/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/07/cac-hanesan-ajudante-mp-hodi-halo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1760855924923098393'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1760855924923098393'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/07/cac-hanesan-ajudante-mp-hodi-halo.html' title='CAC Hanesan Ajudante MP Hodi Halo Investigasaun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8858059193206295716</id><published>2011-07-20T08:02:00.000-07:00</published><updated>2011-07-22T08:05:49.332-07:00</updated><title type='text'>KAK Aumenta Kapasidade iha KPK Indonesia</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Atu aumenta tan kapasidade hodi kombate korupsaun iha Timor Lesta Komisaun Anti Korupsaun (KAK) hala’o hela estudu kona ba meius atu kombate korupsaun iha Komisi Pemberantas Korupsi (KPK)  Indonesia,durante loron rua.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“ami estuda oinsa atu hari’i instituisaun ne’e hodi hala’o nia funsaun ho diak,” dehan Komisariu Komisariu Anti Korupsaun,  Aderito de Jesus Soares, tersa ne’e(19/07).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aderito hateten KAK mos hala’o serbsiu hamutuk ho KPK iha area kapasitasaun rekursu umanu. “Serbisu hamutuk ba oin hodi hala’o investigasaun integradu,” informa Nia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatutan mos, KAK hili estuda iha Indonesia tanba KPK iha esperiensia barak liu,alein de KAK foin hari’i tinan 1 ho balun deit. ”Staf deit foin maka serbisu fulan 8,” afirma Komisariu KAK.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aderito esplika katak hahú hari’i  KAK ne’e ho misaun boot rua deit mak kombate korupsaun no investigasaun. (TE)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;July 20th, 2011&lt;br /&gt;http://timorexpose.com&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8858059193206295716?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8858059193206295716/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/07/kak-aumenta-kapasidade-iha-kpk.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8858059193206295716'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8858059193206295716'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/07/kak-aumenta-kapasidade-iha-kpk.html' title='KAK Aumenta Kapasidade iha KPK Indonesia'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3510614130986404565</id><published>2011-07-10T10:13:00.000-07:00</published><updated>2011-07-10T10:16:03.613-07:00</updated><title type='text'>Lider Komunitaria Presiza Konhesementu Baziku Servisu KAK</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;DILI&lt;/span&gt; - Lider Komunitaria iha nasaun Timor Leste (TL), presiza hatene no konhese didiak baziku servisu Komiasaun Anti Koropsuan (KAK), atu nune bele ajuda kombate koropsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“KAK hakarak koalia ho sira, tamba lider komunitariu lider nebe mak besik liu ho povu, tuir realidade social politika oi-oin no projetu hotu-hotu nebe mak implementa iha rai ne’e, sempre hatur Aan iha suku  ida-idak ninian, tan ne’e too tempu ida xefi suku sira bele sai nain ba projetu,” dehan Komisariu Adjuntu KAK ba Departementu Edukasaun Kampania no Peskiza, Jose A. De Jesus das Neves, ba Jornalista,  Sesta (8/7) iha  Fundasaun Oriente Licedere, Dili.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisariu Adjuntu  KAk ne’e hatutan, Lider Komonitaria sira  mos tenki iha koinesementu baziku oinsa mak porjetu ne’e bele hahu to’o hotu no kualidade, maske liga ho aspeitu tekniku barak, maibe konhesementu baziku tenki iha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha fatin hanesan Prezidente Forum Lider Komonintaria Distritu Dili, Martinho Rodrigues Pereira hatete, atu hare dezemvolvimentu barak iha suku laran, tamba hare projetu barak mak tun ba iha suku no  rona katak xefi suku rasik mak sai nain ba projetu ne’e. Informasaun kompletu iha STL Jornal no STL Web, edisaun Sabadu (9/7). &lt;span style="font-style: italic; font-family: times new roman; font-weight: bold;"&gt;Timotio Soares Gusmão&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Posting Husi: Josefa Parada&lt;br /&gt;STL - Sesta, 08 Julhu 2011 &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3510614130986404565?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3510614130986404565/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/07/lider-komunitaria-presiza-konhesementu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3510614130986404565'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3510614130986404565'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/07/lider-komunitaria-presiza-konhesementu.html' title='Lider Komunitaria Presiza Konhesementu Baziku Servisu KAK'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4457187976712331722</id><published>2011-06-30T03:53:00.000-07:00</published><updated>2011-06-30T03:57:45.177-07:00</updated><title type='text'>CAK Halo Ona Investigasaun ba Kaju 14</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.suara-timor-lorosae.com/foto_berita/57aderito.JPG"&gt;&lt;img style="float: left; margin: 0pt 10px 10px 0pt; cursor: pointer; width: 121px; height: 159px;" src="http://www.suara-timor-lorosae.com/foto_berita/57aderito.JPG" alt="" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;DILI -&lt;/strong&gt; Prezidente Comosaun Anti Corupsaun (CAC), Aderito  de Jesus hateten CAC halao ona kolaborasaun ho entidade hotu, atu  kombate korupsaun iha nasaun ne’e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"CAC halao ona kolaborasaun ho entidade hotu iha ita nia rai laran no  prosesu kaju  investigasaun agora lao nafatin, iha kaju 14 nebe ita   investiga ona,” dehan Aderitu ba STL iha, Dili Convention Center (DCC)  Quarta (29/6).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia mos salient liu tan, iha semana kotuk nia rasik halao ona  aprezentasaun iha Konsellu Ministru, konaba sira nia prosimasaun nebe  halo ho alfandega. Iha ministeriu balun maka husu atu halo asaun  prevensaun, maibe asaun ne’e tenke lao neneik, atu nune’e bele hetan  rejultadu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Entertantu deputadu Independente, Mateus de Jesus, iha uma fukun PN  hateten, wainhira atu halo investigasaun ba kaju ida, presiza halo  investigasaun klean liu konaba kaju nia lalaok. &lt;strong&gt;Madalena Horta&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span class="date"&gt;STL, Kuarta, 29 Junhu 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="posting"&gt;Posting Husi : &lt;b&gt;Josefa Parada&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4457187976712331722?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4457187976712331722/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/cak-halo-ona-investigasaun-ba-kaju-14.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4457187976712331722'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4457187976712331722'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/cak-halo-ona-investigasaun-ba-kaju-14.html' title='CAK Halo Ona Investigasaun ba Kaju 14'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-947598441762536437</id><published>2011-06-30T03:30:00.000-07:00</published><updated>2011-06-30T03:52:31.565-07:00</updated><title type='text'>Prevene Mosu Korupsaun Iha Diresaun KRA, Bucar : Tenki hadia Nivel Salarial</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/-pax1eumTQ8Y/TgxVXYHOWNI/AAAAAAAAABI/39B29bjCsAE/s1600/DSC02030.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 154px; height: 150px;" src="http://2.bp.blogspot.com/-pax1eumTQ8Y/TgxVXYHOWNI/AAAAAAAAABI/39B29bjCsAE/s200/DSC02030.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5623963894777010386" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;strong&gt;DILI &lt;/strong&gt;- Adjuntu Komisariu Komisaun Anti Korupsaun, Manuel  Bucar hatete, atu prevene Korupsaun iha Diresaun Kobransa Reseitas  Alfandega (KRA), maka Governu tenki hadia ni vel Salarial nebe diak ba  sira, atu nune bele evita mosu korupsaun iha Diresaun nee.  &lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;“Buat nebe maka presiza hadia maka, katak kodegu konduta diresaun nian  sei prosesa hela iha Draf, ka Lei, no proposta husi Finansas nian katak  oinsa sira bele hetan proposta saliarial nebe diferente oituan,” hatete  Bucar ba STL iha Salaun Delta Nova, Tersa (28/06).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisariu nee hatutan CAC tenki iha kompetensia akonseilla ba  Instituisaun kualker Etadu nian, ho Instituisaun publika sira, ba tinan  ida nee CAC planeia aktividade nebe laos deit mai iha Ministeriu  Finansas, maibe ba mos iha fatin hotu-hotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha fatin hanesan Vice Ministru Finansas Rui Maria Hanjam hatete, kona  ba rekomendasaun CAC nian, nia aseita, tanba kuandu buat sira ne’e sira  hetan, sei la mosu korupsaun. &lt;strong&gt;Terezinha da Costa  &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;STL&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span class="posting"&gt;Posting Husi : &lt;b&gt;Josefa Parada&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="posting"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="date"&gt;Tersa, 28 Junhu 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-947598441762536437?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/947598441762536437/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/prevene-mosu-korupsaun-iha-diresaun-kra.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/947598441762536437'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/947598441762536437'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/prevene-mosu-korupsaun-iha-diresaun-kra.html' title='Prevene Mosu Korupsaun Iha Diresaun KRA, Bucar : Tenki hadia Nivel Salarial'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/-pax1eumTQ8Y/TgxVXYHOWNI/AAAAAAAAABI/39B29bjCsAE/s72-c/DSC02030.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1482383463434925693</id><published>2011-06-27T19:33:00.000-07:00</published><updated>2011-07-01T05:51:54.621-07:00</updated><title type='text'>Kombate Korupsaun Liu Husi Dalan Rua</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili. Moprokak. Kombate ba Korupsaun liu husi dalan rua (2), maka: Prevensaun ba korupsaun, liu husi edukasaun civika ba instituisaun sira ne'ebe maka sai nudar potensial ba pratika korupsaun no tendencia ba pratika korupsaun. Seluk maka, investigasaun ba krimi korupsaun rasik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Prevensaun korupsaun&lt;/strong&gt;, oras ne'e dadaun, Komisaun Anti Korupsaun (KAK) halao servisu hamutuk instituisaun sira ne'ebe maka dala barak mosu kasu korupsaun ka iha percepsaun publika konaba korupsaun rasik. Hanesan foin dadaun ne'e, workshop entre KAK ho Miniseriu Finansas, Diresaun Alfadega no receitas nian. Socializasaun no edukasaun ba ajentes iha instituisaun refere importante,oinsa maka defini konaba pratika korupsaun. Dala barak maka ajente estadu nia sira ladun konprende saida maka pratika korupsaun iha sira nia knar fatin. Iha nivel ne'ebe maka konsidere nudar koruptus. Hahu husi buat kiik, hanesan tama servisu la kumpri horarios ka jadwal kerja ne'e koruptus, simu oan rokok ne'e koruptus, sst.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Servisu ne'e, atrai instituisaun estadu nian, ministerius sira,halo programa ba servisu hamutuk ho KAK hodi kapasita ba sira nia funsionairus ka ajentes sira konaba korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Investigasaun&lt;/strong&gt;, ne'e implika rekursus ne'ebe bot, rekursus umanus no rekursus financeirus no rekursus ba teknolojia no informasaun. KAK hahu kapasita ba elementus sira, ba investigadores sira, liu husi koperasaun internasional ho rai no instituisaun sira ne'ebe maka iha espert ba forma investigadores ba sektores hotu-hotu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KAK lao neneik maibe lao nafatin hodi kombatae no prevene ba Korupsaun iha Rai Doben Ida ne'e....&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Viva KAK !&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1482383463434925693?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1482383463434925693/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/kombate-korupsaun-liu-husi-dalan-rua.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1482383463434925693'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1482383463434925693'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/kombate-korupsaun-liu-husi-dalan-rua.html' title='Kombate Korupsaun Liu Husi Dalan Rua'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3734510506221468346</id><published>2011-06-20T07:57:00.000-07:00</published><updated>2011-06-20T07:58:46.824-07:00</updated><title type='text'>Hasae Kapasidade Investigador, CAC Haruka Tuir Treinamentu Iha Estrangeru</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI- Comisariu Anti Corusaun (CAC) Aderito de Jasus  hatete atu hasae ka aumenta liu tan kapasidade Investigador CAC, maka sira haruka ona Investigador balu ba estuda iha Estranjeiru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Ita haruka ona sira balu ba treinu iha Australia, Bankok, Malaysia, Singapura no Honkon, ida nee ita halo,” hatete Aderito ba  STL foin lalais nee iha nia servisu fatin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aderito hatutan CAC tenki prepara ema ho kapasidade spesifiku ba area nee. Tanba tuir Nia Nee Laos ema para hakerek deit, maibe tenki hatene halo investigasaun ba kaju korupsaun li-liu krimi korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mai be iha Parte seluk  hatete  Aderito tuir teoria ema atu sai Investigador diak ba kaju kontra krimi ekonomiku, tenki estuda tinan 3, maibe CAC lae, Semana tolu  tuir  trenamentu,  fulan tolu komesa halo ona Investigasaun.  Terezinha da Costa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;STL,Kinta, 16 Junhu 2011&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3734510506221468346?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3734510506221468346/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/hasae-kapasidade-investigador-cac.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3734510506221468346'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3734510506221468346'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/hasae-kapasidade-investigador-cac.html' title='Hasae Kapasidade Investigador, CAC Haruka Tuir Treinamentu Iha Estrangeru'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7266068028937864925</id><published>2011-06-14T03:55:00.000-07:00</published><updated>2011-06-14T04:00:04.451-07:00</updated><title type='text'>CAC Investiga Ona Kaju 13, Aderito: Tempu Badak Sei Lori Ba Tribunal Rekursu (TR)</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family:lucida grande;" &gt;Tersa, 14 Junhu 2011 - 16:08:09 OTL&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;DILI-Comisariu Anti Corupsaun (CAC) Aderito de Jesus hatete tinan ida nee sei lori kaju barak ba Tribunal hodi prosesa tuir lei, maibe oras nee dadaun ekipa investigador CAC halao hela investigasaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Investigasaun oras nee dadaun, ita iha kaju formal hamutuk 13, hau dehan kaju formal nee tamba ita halo investigasaun husi inisiu Ministeriu Publiku (MP) ka Prokurador sira akompaña, sira hatene saida maka lao,”hatete Aderito ba STL iha Nia servisu fatin, Farol Dili, Tersa (14/06).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha parte seluk hatete Aderito CAC laos halo deit investigasaun, maibe hakarak tau  iha kontestu ida dehan CAC iha misaun boot rua tuir Lei, ida maka misaun prevensaun, ida fali maka investigasaun kriminal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha okajiauan nee mos Nia husus atu Media Kolabora nafatin sira, tanba tuir Nia Media nia kampaña importante, maibe mos tenki fo ajuda ba sira nia prosesu investigasaun ida nee.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hatan kona Ministeriu nebe maka tama hatete Aderito ida nee nia rasik labele koalia, tamba nia tenki kaer sigredu Justisa, respeitu suspeitu sira nia Direitu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deputadu Bankada Fretilin Francisco Branco hatete, atu hari Instituisaun ida tenki presiza mos rekursu humanus, finanseiru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Branco hatutan tempu too ona atu CAC hatudu nia servisu neebe durante sira halo. Terezinha da Costa&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic; font-family:times new roman;" &gt;STL - Posting Husi: Josefa Parada&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7266068028937864925?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7266068028937864925/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/cac-investiga-ona-kaju-13-aderito-tempu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7266068028937864925'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7266068028937864925'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/06/cac-investiga-ona-kaju-13-aderito-tempu.html' title='CAC Investiga Ona Kaju 13, Aderito: Tempu Badak Sei Lori Ba Tribunal Rekursu (TR)'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2914095212124283584</id><published>2011-05-18T15:57:00.000-07:00</published><updated>2011-05-23T15:59:07.017-07:00</updated><title type='text'>Prevene Korupsaun, KAK-MF Lansa Workshop</title><content type='html'>DILI - Komisaun Anti Korupsaun (KAK), servisu hamutuk ho Ministeriu Finansas (MF), Tersa (17/5), lansa workshop ida ho objetivu atu prevene korupsaun rai laran.&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;Partisipa iha workshop ho topiku Fortificar o desempenho dos fungsionarios de Alfandega e Receitas para minimizar os riscos da Coruppòâo nee, funsionariu husi Diresaun Alfandega, Reseitas no Petroliu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prezidenti Komisaun Anti Korupsaun (KAK), Aderito de Jesus hatete workshopnee ne’e importante tebes, tanba bainhira koalia konaba mandatu KAK iha buat rua mak importante hanesan prevensaun inklui eduksaun kampanya no ida seluk mak investigasaun krimininal.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kombate korupsaun laos liu husi investigasaun deit, maibe tenke mos liu husi dalan prevensaun. “Ho nune ami husi KAK servisu hamutuk ho MF liu-liu maluk sira husi alfandega tur hamutuk atu koalia konaba oinsa atu prevene no kombate asaun korupsaun nebe’e akontese iha ita nia rai laran,” hatete Aderito ba Jornalista sira iha salaun Delta Nova, Dili, Tersa (17/5).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nia hatete Politika kombate korupsaun presiza involve ema hotu no mos la haluha husu ba sosiadede sivil sira bainhira pasa informasaun labele konfundi publiku konfuzaun. Ho inisiativa ida ne’e mak halo workshop ne’e bele hadia dezenpenho servisu funsionariu sira nian lor-loron ho kualidade.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komisariu ne’e hatutan katak atu prevene no kombate korupsaun laos lori fulan ida-rua, maibe presiza tempu nebe naruk, tanba kompara ho nasaun seluk nebe’e ukun a’an kleur hasoru mos problema korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vise Ministru Finansas Rui Hanjam, konsidera workshop nee hanesan ivenstu ida importante atu haree preoridade prevene no kombate korupsaun. Nune bele counter buatu sira iha publiku konaba institusaun nebe saihun ba korupsaun hanesan Alfandega nomos impostu, tanba deskonfia simu subornu (osan sigaru/uang rokok).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MF katak Hanjam sei servisu hamutuk ho komisaun anti korupsaun atu estabelese etika conduck hodi bele asegura sistema servisu, nunee bele hadook aan husi tentativasaun simu osan sigaru. “Maibe bainhira se deit mak involve a’an iha hahalok sira hanesan ne’e, nia rasik sei tuir prosesu investigasaun, tanba iha Funsaun Publiku iha regras konaba ida ne’e. Hahalok korupsaun hanesan moras ida nebe’e lao iha nasaun hot-hotu laos iha ita nia nasaun deit,” Hanjam komenta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Parte seluk Direitor Jeral Reseitas no Alfandega, Cancio de Oliveira, agradese ba KAK nia inisiativa organiza workshop nebe involve funsionariu sira hotu atu hatene oinsa mak prevene no kombate korupsaun. “Ida ne’e importante tebes, ami agradese ba KAK nebe’e organiza workshop ne’e hodi involve ami nia funsionariu sira hotu hatene oinsa mak prevene korupsaun,” nia hatete.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Reforma administrasaun parte ida atu prevensaun no kombate korupsaun liu husi identifikasaun ba iregular ruma nebe mosu hodi submete ba prosesu investiga saun, foti medidas adekuadu ba funsionariu sira nebe’e komete korupsaun,bainhira kompro vativu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nune mos Direitor Prevensaun, Joao Bosco Soares hatete objetivu prinsipal husi workshop ne’e atu fo kunesementu ba funsionariu publiku sira konaba implementasaun lei KAK no informadu konaba sistema no prosidementu kobransa resitas iha parte Estadu no mos atu hatene metodu kontrolu efikaz iha servisu alfandega hodi halakon risku korupsaun.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Partisipa iha workshop ne’e alen Komisariu KAK, Vise Ministru Finansas, reprezentante religiosa Madre Esmeralda, Direitor Jeral Alfandega no fun sionariu alfandega tomak. elo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Josefa Parada - Kuarta, 18 Maiu 2011 - SUARA TIMOR LOROSAE&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2914095212124283584?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2914095212124283584/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/05/prevene-korupsaun-kak-mf-lansa-workshop.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2914095212124283584'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2914095212124283584'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/05/prevene-korupsaun-kak-mf-lansa-workshop.html' title='Prevene Korupsaun, KAK-MF Lansa Workshop'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3598717808687098155</id><published>2011-04-08T03:57:00.000-07:00</published><updated>2011-04-09T04:02:08.282-07:00</updated><title type='text'>Kazu Vice PM ‘Nakonu’, Ho Tendensia Politika</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI–Bloku Aliansa Maioria Parlamentar (AMP) konsidera, kazu Vice Primeiru Ministru, Jose Luis Guterres nakonu ho tendensia politika ho forma politizasaun ba aktus nebee akuza hasoru membru governu nee. Tamba nee, deputadu husi bloku AMP  husu ba Tribunal Rekursu atu uza kompetensia tomak hodi haree tuir lalaok Ministeriu Publiku nian.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Deputadu Aderito Hugo da Costa husi Bankada CNRT, deputadu sira uza tipu rezolusaun atu ekspresa sira nia lamentasoens, tanba haree praktika balun husi Ministeriu Publiku hatudu sinal politizasaun. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aderito hanoin, bazea ba faktus no evidensia, loloos laos Vice PM mesak mak ba hatan iha tribunal. Iha tan autor seluk nebee involve hotu iha laran, maibe Ministeriu Publiku iha ninia prosesamentu abandona tiha. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Autor sira nee laiha prosesamentu, Ministeriu Publiku abandona tiha deit, la tau konsiderasaun, avansa liu fali Senhor Jose Luis Guterres. Ida nee maka ami hare hanesan praktika iha aktus ida ke ho intensaun politiku ka politizasaun ba aktus ida nee. Tanba nee maka tuir regras mos Parlamentu liu husi deputadus sira, husu ba Tribunal Rekursu atu halo tuir nia kompetensia hodi atu haree lalaok Ministeriu Publiku ninian,” hatete Aderito ba STL iha PN, Kinta (7/4).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aderito rekoinese Prokuradoria Jeral Republika mak kaer prosesu kazu ida nee, no deputadu sira sei la tama ba laran. Maibe konsidera ba pratika nebee iha tendensia politizasaun, PN haruka ona karta ida ba Ministeriu Publiku hodi fo hatene kestaun nee.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita la kondena ema, maibe hare katak nee laos deit deputadu sira, maibe observasaun publiku ninian mos iha lametasoens barak. Tanba iha evidensia forte tebes katak aktus barak nebee Ministeriu Publiku labele abandona hela,” tenik Aderito.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nia rasik pesimista ho kredibilidade justisa, wainhira aktus Ministeriu Publiku nian laiha mudansa. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ida nee maka problema ba ami no mos ba publiku. Problema ba ita maka nee, see aktus Ministeriu Publiku nian lao nafatin hanesan nee, ho tendensia politika nafatin, kredibilidade justisa nee maka ema kestiona. Agora kredibilidade justisa ema kestiona nee la diak, desizaun justisa nian lao ho kredibilidade ho dignidade para ema bele respeita,” Aderito dehan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Xefe Bankada CNRT nee haree katak Ministeriu Publiku hatudu hela diskontendementu no hatudu hala indikasaun politizasaun nebee loloos labele. Kritika ba Ministeriu Publiku laos ho intensaun atu hanorin malu, maibe atu kontrola malu, atu kurije malu, laos atu hatun malu.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entretantu ba asuntu nebee hanesan, Deputadu Adriano do Nascimento husi PD mos esklarese kona ba suspensaun imparsial Vice PM nian, nebee Parlamentu Nasional aprova tiha ona.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Hau hakarak hatete, tanba sa mak ami tau iha rezolusaun suspensaun imparsial katak loron ida ba hatan ih tribunal no remata julgamentu, fila mai halao funsionamentu hanesan Vice PM nafatin. Id nee tanba Timor-Leste seidauk iha lei konaba suspensaun, Timor-Leste seidauk iha lei konaba atu hasai imunidade, maske iha konstituisaun hatete,” dehan Adriano.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Xefi Bankada PD nee mos esplika tan katak rezolusaun ka politika ida Parlamentu halo nee tanba orgaun ida tribunal ka justisa nia hahalok  lao la loos ona, liu-liu Prokuradoria Jeral Republika. Primeiru, see halo komparasaun ho kazu Vice PM Jose Luis ninian, iha neba Doutora Adalgiza maka asina, Doutor João Camara  halo proposta no CC ba Jose Luis Guterres. Iha surat nee mos hatete katak atas instruksi Perdana Menteri Dr Jose Ramos Horta liu husi embaixador New York, Nelson, maka Sekretariu Jeral propoin ba Vice Ministra atu haruka ba. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Problema mak nee, tanba sa ema sira nee la kona, nusa ida aprova nee la proses, ida nebee propoin maka kona, ida seluk nee maka hetan fali julgamentu. Tanba nee maka ami hare katak Prokuradoria Jeral Republika nee tribunal tenki haree tanba la duun loos ona,” tenik Adriano.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adriano hanoin, kazu Vice PM Jose Luis Guterres nee klaramente nee tendensia politika. Needuni iha proposta rezolusaun nee hakarak hadia sistema. Proposta rezolusaun nee la tau ema nia naran, la temi prokurador see, maibe sira hakarak haree sistema hotu. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“See temi prokurador 1 ka 2 nee PN julga ema ona. PN la bele temi prokurador ida nee halo sala no ida nebaa halo sala, tanba PN laos tribunal. PN hatete katak instituisaun PGR nee lao la duun los ona. Agora depende prokurador nebe maka halo buat nee, konformi tribunal maka haree,” afirma Adriano. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adriano dehan, hanesan Xefi Bankada nia louva tebes inisiativa Fretilin nian nebee lori elementus rasik nebee ukun governu AMP nian atu ba justisa nebee halo korupsaun ka KKN.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Hau hanoin buat diak ida AMP tenki banati tuir so ke kebetulan eis membru Fretilin nian nee mai hamutuk ho AMP hanesan Vice PM, mais laos prosesu Vice PM tanba Vice PM AMP nain seidauk halo buat ruma,” Adriano dehan.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nunee mos Deputadu Natalino dos Santos husu ba tribunal atu halo inkeritu ho investigasaun ba PGR relasiona ho kazu Vice PM Jose Luis Guterres. Tanba ktuir sira nia haree, akontese injustisa boot nebee PGR halo. Autor-autor prinsipal sira nebee asina kontratu no ema sira nebee selu osan nee disklui ka hasai tiha fali nudar akuzador, no ema nebee haree la lolos maka sai fali arguidu. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tanba nee nia husu ba tribunal supremu justisa tanba atu halo investigasaun tuir alinea 3 artigu 42 estatutu majistratura katak so supremu tribunal maka halo inkeritu ba PGR, entaun rezolusaun halo atu tau justisa. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“PN hakarak husu rezolusaun ida nee para prevene ba oin justisa nee la bele sai fali hanesan palku politiku para atu politiza. Instituisaun PGR tenki sai hanesan instituisaun ida nebee garanti justisa no defende dereitu estadu ida nian, tuir konstituisaun fo ba sira,” hatete Natalino.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Husi Bankada Fretilin, Aniceto Guterres komenta katak iha momentu nee PGR seidauk Ana Pessoa ida. Prokurador investiga tiha kazu nee, tanba iha evedensia forti entaun prokudor inkaminha ba Ministeriu Publiku hodi prosesa.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Nee vingansa halo nusa, see ita hot-hotu liu-liu AMP sira dehan atu kombante korupsaun nauk 5 cen mos sai tenki ba kadeia, nee komitmentu ita hotu ninian. Entaun ami hetan indisiu sira hanesan nee ami halo keixa. Bankada Fretilin maka halo keixa, sei hanesan nee kona ita nebe ita halo vingansa politika. Nee hanesan buat ida nebee buka aranja razaun karik laiha prova tribunal absolve, nee buat seluk, maibe iha prosesu nee hanesan ne’e,” Aniceto argumenta. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;See dehan korupsaun, katak Aniceto, laos tanba nia Jose Luis Guterres, maibe durante nee sira mos foti kestaun korupsaun see-see nian deit mos tanba prinsipiu estadu dereitu no lei nee ba ema hotu. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aniceto hatutan, laiha problema kuandu AMP sira halo karta ba PR hodi husu PGR Ana Pessoa Pinto rezigna aan. Uluk, katak Aniceto, AMP sira maka husu Ana Pessoa nee atu sai PGR, laos Fretilin. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Hau koalia bei-beik iha nee, Partidu Fretilin nem koinesementu, nee aseitasaun privadu ninian rasik atu asume kargu ida nee. Agora antes aseita nee, sira koalia nee, problema sira nian. Tanba tuir lei PGR nee lei MP ninian hatete katak PGR nee nomiadu husi PR maibe bazeia ba proposta nebee mai husi governu, see hanesan nee, Fretilin laiha buat ida iha prosesu nee, hanesan hau dehan nem konsulta ho partidu,” Aniceto esplika. Jay&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Fonte: STL&lt;br /&gt;http://www.suara-timor-lorosae.com/berita-3868-kazu-vice-pm-%E2%80%98nakonu%E2%80%99-ho-tendensia-politika-.html&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3598717808687098155?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3598717808687098155/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/04/kazu-vice-pm-nakonu-ho-tendensia.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3598717808687098155'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3598717808687098155'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/04/kazu-vice-pm-nakonu-ho-tendensia.html' title='Kazu Vice PM ‘Nakonu’, Ho Tendensia Politika'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4797916721126184038</id><published>2011-03-18T06:42:00.000-07:00</published><updated>2011-03-22T06:44:57.434-07:00</updated><title type='text'>KAK Halo Introdusaun Especial Peskiza</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;Josefa Parada - Sesta, 18 Marsu 2011&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI–Komisariu Komisaun Anti Korupsaun (KAK) Aderito de Jesus ho nia staf nain 12, Sabadu (12/3) halao introdusaun espesial ba planu peskiza korupsaun iha rai laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Liu husi komunikadu imprensa Komisariu Komisaun Anti Korupsaun (KAK), Aderito de Jesus, hatete KAK planea ona atu hahu halao peskiza iha fulan Setembru ka Outubru tinan ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Rezultadu peskiza korupsaun 2011 nian sei publiku iha 9 fulan Dezembru, aserta ho komemorasaun loron internasional Anti korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;KAK katak eis Deputadu Fretilin primeiru lejislatif nee sei focus ba peskiza korupsaun iha Timor Leste durante tinan tolu nia laran. Rezultadu husi peskiza korupsaun hirak nee sei fo sai ba publiku.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Introdusaun ne’ebe mak halao iha sabadu (12/3), katak Aderito, koalia kona ba rezultadu peskiza ne’ebe mak halao iha nasaun sira seluk, korupsaun ne’ebe mosu liu-liu iha aten deimentu publiku sei halo analiza sientifiku ba institusaun sira ne’ebe mak vulneravel ba korupaun husi peritus Internasional sira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Peskiza ne’ebe halao husi KAK iha introdusaun espesial hetan apoiu finanseiru husi USAID atu bele realize ba konsultor sira. “Ami sei halo peskiza ida ne’e pelumenus durante tinan tolu nia laran, ami mos sei halo selesaun no sei hili opsaun ida ne’ebe maka bele ajuda ami no merese duni ba ami, hodi foka ba ami nia estratejiku kombate korupsaun,” dehan Aderito.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entretantu deputadu Joa quim Amaral, bankada Fretilin husu governu atu haforsa no habiit orgaun estadu nian hodi kombate korupsaun iha rai laran. “Hau husu ba governu atu haforsa orgaun nebe iha atu halao nia knar kombate korup saun. Numeru korupsaun tuir estimasaun oras nee aas tebes, nee duni tenke fo kbiit no kom petensia ba orgaun nebe iha hodi kombate korupsaun iha rai laran.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Estabelesementu orgaun korupsaun hanesan KAK ho PDHJ, katak Joaquim labele sai kuadru deit, maibe tenke iha kbiit ou nehan hodi tata koruptor sira, bainhira kriasaun orgaun hirak nee hanesan kurtina hodi infeita governu, korupsaun sei buras ba bebeik. Osan povu nian laos uza hodi dezenvolve rai nee ba oin, maibe aproveita frakeza nebe iha hodi hariku aan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha fatin hanesan deputadu Vital do Santos, bankada PD hatete, korupsaun iha nasaun ne’e sei buras ba bebeik, tentativas atu redus no hapara korupsaun sei hetan obstakulu bo’ot, kualker se deit hanoin atu luta hasoru korupsaun sei la hetan fatin iha governasaun nia laran. “Nebe kombate korupsaun sei sai hanesan mehi deit, durante laiha vontadi diak husi lideransa sira atu kombate,” tenik Vital.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nune’e mos direitor Asosiasaun HAK Rui Viana hatete, korupsaun hanesan moras ida nebe tenke kombate. Maibe durante nee prevensaun korupsaun hanesan esforsu internalmente iha instituisaun nia laran hodi taka dalan ba esforsu kombate korupsaun. Lia&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;STL&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4797916721126184038?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4797916721126184038/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/03/kak-halo-introdusaun-especial-peskiza.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4797916721126184038'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4797916721126184038'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/03/kak-halo-introdusaun-especial-peskiza.html' title='KAK Halo Introdusaun Especial Peskiza'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5951126230109456183</id><published>2011-03-17T07:25:00.000-07:00</published><updated>2011-03-17T07:28:44.737-07:00</updated><title type='text'>PM Xanana Gusmão “Governu Kompremete An Kombate Korupsaun”</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Jornal Nacional Diário - Kuarta, 16 Marsu 2011&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili - “Primeiru Ministru Xanana Gusmão afirma, Governu ne’ebe nia lidera kompremete an kombate korupsaun, tamba ne’e, Governu ne’e nakloke ba Publiku tomak.PM Xanana Gusmão koalia ida ne’e iha serimonia lansamentu Portal Transparansia Timor Leste ne’ebe hala’o husi Ministeriu Finansas,Tersa (15/3) iha Centru Convenção Dili, eis Merkado Lama.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Governu ne’ebe hau kaer hakarak komprete an atu kombate korupsaun iha Governu no iha administrasaun publika nia laran,” koalia PM Xanana.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;PM Xanana koalia, buat hotu-hotu ne’ebe bele kaer nudar mekanismu atu gasta osan povu nian ho diak, ida ne’e hotu mak esplika katak, Portal transparansia ninian nudar uma das medidas, salah satu mos.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Medidas hotu ne’ebe ita monta, it abele temi dehan, objetivu hakarak kombate korupsaun, i ida ne’e bele enkoraza partisipasaun povu iha desizoens politikas no ejekuzoens desizaun sira ne’e, kria mekanismu transparansia ne’ebe diak no ativa sistema ne’ebe hotu-hotu bele hare,” koalia PM Xanana.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Chefe Governu ne’e hateten, komprimisiu ne’ebe hotu-hotu hakarak haloba nia rain no povu maka, hahu dadauk transparansia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Se ita hakarak atu dezenvolve ita nia rai ho osan ne’ebe barak teb-tebes, miloens ba miloens dollar, entaun ita presiza hahu ho buatsira ne’ebe ita hakarak hahu dadaun ne’e maka transparansia.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ne’e duni pratika desde inisiu mandate Governu ida ne’e ninia ho debate ne’ebe aprofundadus tebes konaba orsamentu Estadu, ne’ebe povu tomaka kompanha, ne’e pratika transparansia ida, pratika katak, saida makaita hakarak gasta husi osan estadu nian, povu akompanha katak, osanne’e ejekuta ba saida, povu mos hatene,” dehan Xefe Governu AMP Xanana.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entertantu, PM Xanana hatutan, iha fulan Agostu tinan ne’e Governu sei lansa mos portal aprovizionamentu, mekanismu hotu-hotu halo, atu impede director ka membru governu atu sai dalan ne’ebe dehan atu estraga povu nia interese no povu nia osan.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Partisipa iha serimonia ne’e maka, Presidente Repúblika Jose Ramos Horta, membru governu, membru Parlamentu Nasional, direktores,sosiedade sivil, emprejarios no seluk. das&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;JND&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5951126230109456183?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5951126230109456183/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/03/pm-xanana-gusmao-governu-kompremete.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5951126230109456183'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5951126230109456183'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/03/pm-xanana-gusmao-governu-kompremete.html' title='PM Xanana Gusmão “Governu Kompremete An Kombate Korupsaun”'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1935109361471942942</id><published>2011-03-15T08:02:00.000-07:00</published><updated>2011-03-17T08:16:07.667-07:00</updated><title type='text'>THE LAUNCH OF THE TIMOR-LESTE TRANSPARENCY PORTAL</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: center;"&gt;DEMOCRATIC REPUBLIC OF TIMOR-LESTE&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;OFFICE OF THE PRIME MINISTER&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;ADDRESS BY&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;HIS EXCELLENCY THE PRIME MINISTER&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;KAY RALA XANANA GUSMÃO&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;ON THE OCCASION OF &lt;b&gt;THE LAUNCH OF THE TIMOR-LESTE TRANSPARENCY PORTAL &lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Dili Convention Centre,&lt;br /&gt;15 March 2011 &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Your Excellency the President of the Republic&lt;br /&gt;Honourable Members of Parliament&lt;br /&gt;Honourable Government Members&lt;br /&gt;Honourable Members of the Diplomatic Corps&lt;br /&gt;Distinguished Members from the Church&lt;br /&gt;Distinguished Director-Generals and National Directors&lt;br /&gt;Distinguished Civil Society Representatives&lt;br /&gt;Distinguished Guests&lt;br /&gt;Ladies and Gentlemen,&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;It is my pleasure today to welcome you to the launch of the Timor-Leste Transparency Portal.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Since the IV Constitutional Government came to office, on 8 August 2007, we have been walking a long path to strengthen the institutional capacity of public administration, so as to better protect the interests of the State, to improve public service delivery and, of course, to promote good governance.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;As such, it is a great honour for me to be here today at the launch of the Transparency Portal, which will enable real time data on State expenditure that can be accessed by the public through a website.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ladies and Gentlemen,&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;This Portal represents much more than the development of a mechanism for promoting transparency, accountability and control in regard to the public accounts of the State. This Portal represents &lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;the true transformation of our State&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;, particularly in Public Administration, which “step by step” has been adopting new efficiencies, innovation and accountability standards. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;This was the commitment we made when we accepted the challenge of governing the Country for five years, that is, to implement bold policies enabling the social and economic development of the country and the reduction of poverty. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;This goal can only be achieved with a strong Government that is transparent and that does not favour one party over others; when we have the necessary instruments to oversee Government members, Directors and other public servants, so that they do not misuse the financial resources that belong to the People and that they never put their individual interests above the interests of the whole. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ladies and gentlemen, this oversight, this control over the public accounts of the State, can now be performed by ALL Timorese citizens, regardless of whether they reside in Timor- Leste or anywhere in the world!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Timor-Leste is, therefore, leading one of the most progressive systems in the world, enabling any person to have access to the Timor-Leste State General Budget process, as well as to its tax execution, in real time and in an interactive manner. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Your Excellencies&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ladies and Gentlemen, &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;We have achieved reforms in the area of Public Finance Management that resulted in efficiency improvements, including a significant degree of decentralisation to enable better service delivery to our People. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;The reform and improvement process continues every day, step by step, as we continue to build on the foundations that have already been set. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Civil servants are first with front line responsibility for providing services to the entire population, and have the potential to contribute to improving the living situation of the Timorese People.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Therefore they must – or rather ALL OF US HERE IN ATTENDANCE MUST – perform our duties with greater efficiency and professionalism, making better use of the available tools and mechanisms that support integrity and productivity.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;And so, the establishment of the Civil Service Commission, in full knowledge that civil servants are vital to our economy and are, currently, the main driver of economic growth given their management and administration of public investment.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;It was also in pursuing greater accountability in the national development process that we established the Anti-Corruption Commission. We have also began a process of reform to Public Finance Management and started to set up a Superior Audit Agency, which, for the time being, is the Chamber of Accounts. This Chamber will constitute part of the Court of Appeal with the mandate of promoting transparency in public accounts and ensuring accountability in regard to reporting.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;I say all this to put in context this reform, to show that the Transparency Portal is just one more measure from this Government to achieve the goals set out in our 5-year Program, particularly in regard to:&lt;/div&gt;&lt;menu&gt;&lt;li type="disc" style="text-align: justify;"&gt;Fighting corruption in Government and Public Administration;&lt;/li&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;li type="disc" style="text-align: justify;"&gt;Implementing the principle of Good Governance, including encouraging the People to take part in political decisions and their execution; &lt;/li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;li type="disc" style="text-align: justify;"&gt;Creating transparency mechanisms; &lt;/li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;li type="disc" style="text-align: justify;"&gt;Establishing an efficient and transparent system so that the entire population knows how the executive caries out the tasks given to it. &lt;/li&gt;&lt;/menu&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;The Government is also committed to managing the revenue flow with accountability and transparency, investing in the development of the Nation.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;In July last year we became the third country in the world to be given full compliance status with the Extractive Industries Transparency Initiative.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;In October last year we were recognised in the first ever Revenue Watch index as a Government with Comprehensive Revenue Transparency.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Further, and as we have done since the beginning of our mandate, this year we held a full parliamentary debate on the State Budget that was conducted transparently and televised to the public. This degree of public accountability is something that is not seen in many countries in the world.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;I said it then, and say it again to you now, that as we see people across the globe crying out for democracy, this type of transparency proves that our people have reasons to be proud of their Democratic Institutions. And indeed, we all ought to be proud of our Nation’s democracy.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Your Excellencies&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ladies and Gentlemen, &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Public Administration Reform is already in full swing.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;With this reform, the &lt;u&gt;Principle of Bringing Public Services Closer to the Population and the Principle of Participation by all Stakeholders&lt;/u&gt; in Public Administration, particularly Civil Society representatives, has already been realised!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Through the Transparency Portal we provide an innovative way of calling upon all Timorese to be involved in the very operation of public administration and, in as much as possible, participate in Government decision making.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Starting today, people will be able to go on-line and monitor the books of public expenditure, with information updated daily. People can see how the budget is being executed, what is being spent in each Ministry, Department and Directorate and on what category of items.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;For a Government that is committed to broad development throughout the country, it is important that the public has access to this information.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;At a time when we are preparing to make significant investments through the Infrastructure Fund and Human Capacity Development Fund, we now have an important instrument for monitoring our expenditure.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;As we work towards achieving the Millennium Development Goals through the MDG Suco program we can see what is being spent and where. Furthermore, the expenditure information concerning the Decentralised Development Programs will be updated daily.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;This innovative Portal will also be strengthened with the launch of the Procurement Portal, which will take place in Dili, on 25-27 August, on the occasion of the large Regional Conference on the Extractive Industries Transparency Initiative (EITI) that we are currently organising and where we hope to see each and every one of you. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;We are aware that the Timor-Leste Transparency Portal will raise many questions, and some of these may require some time and some knowledge of public accounting to reconcile. But we also know that this is part of the process for reforming and improving our Institutions. I urge you to use this Portal for the good of Timor-Leste, as I believe that it will contribute: &lt;/div&gt;&lt;menu&gt;&lt;li type="disc" style="text-align: justify;"&gt;to detailed research on the country, &lt;/li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;li type="disc" style="text-align: justify;"&gt;to foster knowledge and understanding, and &lt;/li&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;li type="disc" style="text-align: justify;"&gt;to bolster our national development.&lt;/li&gt;&lt;/menu&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;As such, I cannot but thank the Minister of Finance and her entire team for their commitment and hard work in this difficult task that is the promotion of Transparency and Good Governance, particularly in regard to the management of the public finances of the State.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;That being said, and since in this case images speak louder than words, let us all log on to the Transparency Portal and witness another major step in our Country’s path towards development.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;I officially launch the Timor-Leste Transparency Portal.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;Thank you very much.&lt;br /&gt;Kay Rala Xanana Gusmão&lt;br /&gt;15 March 2011&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1935109361471942942?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1935109361471942942/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/03/democratic-republic-of-timor-leste.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1935109361471942942'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1935109361471942942'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/03/democratic-republic-of-timor-leste.html' title='THE LAUNCH OF THE TIMOR-LESTE TRANSPARENCY PORTAL'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2192979245555595590</id><published>2011-02-24T04:54:00.000-08:00</published><updated>2011-02-24T04:56:41.036-08:00</updated><title type='text'>Deputado Fretilin: Aderito Iha Duni Kapasidade Kombate Korupsaun</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 10px; color: rgb(68, 68, 68); font-style: italic; line-height: 13px; "&gt;&lt;span class="modifydate" style="display: block; "&gt;Last Updated on Thursday, 24 February 2011 16:15&lt;/span&gt;&lt;span class="createdby" style="display: block; "&gt;Written by Thomas Sanches&lt;/span&gt;&lt;span class="createdate" style="display: block; "&gt;Thursday, 24 February 2011 14:25&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;CJITL Flash, Maske durante nomeisaun hetan polemika, maibe Deputado Fretilin iha PN hahu dadaun fo konfiansa ba prezidente komisariu ba Komisaun Anti Korupsaun – KAK atu kombate korupsaun iha Timor Leste.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir deputadu Inacio Moreira hosi bankada FRETILIN katak Aderito de Jesus, Komisariu KAK iha duni kapasidade no buat hotu tenke lao neneik laos hanesan mehi, dehan Inacio Moreira iha uma fukun PN, Kuarta, (23/02).&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita hotu tenke komprende tanba buat ida kombate korupsaun ne’e laos buat fasil ne’ebe hanesan ita nia povu hanoin no atu kombate korupsaun ne’e ita tenke servisu hamutuk la'os hein deit mak KAK no hau fiar katak Aderito iha kapasidade ne’ebe diak” dehan Inacio Moreira.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nia mos hatutan katak, husu ba Aderito de Jesus ne’ebe hanesan komisariu KAK tenke servisu ho professional lalika hare ba partidu.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nune’e mos ho deputadu hosi bankada PD, Adriano do Nascimento mos hateten, nia kombate korupsau ne’e sei lori tempo.&lt;/div&gt; &lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Klaru katak Aderito iha kapasidade ne’ebe ke diak maibe atu kombate korupsau ne’e sei lori tempu tanba atu kaer ema ida tenke iha evidensia ne’ebe forti no buat hotu tenke lao mais neneik tanba atu investiga kazu ida laos loron ida ou semana ida no ita mos tenke komprende tanba TL ne nasaun foun ida ne’ebe mak foin hahu” dehan Adriano. (Thomas Sanches/CJITL)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 10px; color: rgb(68, 68, 68); font-style: italic; line-height: 13px; "&gt;&lt;span class="modifydate" style="display: block; "&gt;&lt;a href="http://www.cjitl.org/"&gt;http://www.cjitl.org&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2192979245555595590?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2192979245555595590/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/deputado-fretilin-aderito-iha-duni.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2192979245555595590'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2192979245555595590'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/deputado-fretilin-aderito-iha-duni.html' title='Deputado Fretilin: Aderito Iha Duni Kapasidade Kombate Korupsaun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2960204231091030094</id><published>2011-02-22T01:52:00.000-08:00</published><updated>2011-02-22T01:57:37.403-08:00</updated><title type='text'>MP Integra Kazu Korupsaun Tolu Ba KAK</title><content type='html'>&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;Posting Husi: Josefa Parada&lt;br /&gt;Kategoria: Notisias Online&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI—Presidente Komisariu Komisaun Anti Korupsaun (KAK), Aderito de Jesus hatete nia simu ona kazu korupsaun tolu (3), ne’ebe involve fonsionariu public, kazu halo tiha ona investigasaun sei integra ba iha Ministeriu Public (MP). &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ami simu tan, kazu tolu ne’e segredu husi justisa, hau labele fo sai no hau labele koalia kona ba ida ne’e, ida ne’e maibe kazu ida ne’e ami sei hato ba iha ministeriu publiku depois sei to iha tribunal,” hatete Aderito ba Jurnalista bainhira halao serimonia Planu Estratejiku iha Sentru Formasaun Joao Paulo II, Komoro, Tersa (22/2).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Alende kazu tolu ne’ebe oras ne’e dadauk KAK halo investigasaun hetan ona delegasaun husi MP, iha mos balun KAK komesa halo analiza dadaun oinsa atu bele komunika ba iha MP. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha oportunidade ida ne’e mos, Presidente Parlamentu Nasional (PN), Fernando ‘Lasama’ Araujo   informa mos katak, iha tempu badak dadauk sira sei aprova lei KAK balun ne’ebe iha relasaun ho korupsaun, ho lei ida ne’e bele sai instrument ida hodi nune’e KAK bele halo nia servisu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Lei KAK agora iha ona iha Parlamentu, hanesan kona ba iha Money Laundry ninian, ne’eduni antes Junho nia laran ami bele aprova ona. Hanesan hau nia prezensa iha iha Workshop  ida ne’e atu inkoraja komisariu KAK ho nia Adjuntu nain rua, ho nia staf tomak atu servisu makaas liu tan atu osan ida povu nian bele to duni ba iha povu, labele maran iha dalan klaran,” hatete Lasama.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha oportunidade ida ne’e, Vise Ministru Finasas, Rui Hanjan iha nia deskursu mos kona ba planu estratejika dezenvolvementu nasional no mos fundus especial iha orsamentu tinan fiscal 2011. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Antes ne’e mos, Prokurador Jerald a RDTL, Ana Pesoa aprezenta mos ninia relatoriu ba iha uma fukun PN, kona kazu konrupsaun, no abuzu de poder. Iha nia relatoriu ne’e hatudu mos funsionariu no mos membru PNTL balun involve iha korupsaun no mos abuzu de poder. Oscar Salsinha&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: 10px; color: rgb(0, 0, 128); line-height: 13px; "&gt;Tersa, 22 Fevereiru 2011 - 15:09:29 OTL&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; color: rgb(0, 0, 128); line-height: 13px; "&gt;&lt;a href="http://www.suara-timor-lorosae.com/"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;http://www.suara-timor-lorosae.com&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2960204231091030094?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2960204231091030094/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/mp-integra-kazu-korupsaun-tolu-ba-kak.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2960204231091030094'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2960204231091030094'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/mp-integra-kazu-korupsaun-tolu-ba-kak.html' title='MP Integra Kazu Korupsaun Tolu Ba KAK'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3126865459339726555</id><published>2011-02-22T01:43:00.000-08:00</published><updated>2011-02-22T01:45:30.538-08:00</updated><title type='text'>Procuradoria-Geral da República acusa ministros de corrupção e abuso de poder</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Vários membros do governo de Timor-Leste foram acusados de corrupção pela Procuradoria-Geral da República do país. De acordo com o relatório anual agora publicado a lista extensa inclui 31 processos e envolve nomes como José Luís Guterres, actual vice-primeiro ministro, Zacarias Albano da Costa, ministro dos Negócios Estrangeiros, João Freitas da Câmara, embaixador na Tailândia, e Rogério dos Santos, conselheiro da embaixada no Brasil. Noutro processo semelhante de gestão danosa e abuso de poder foram acusados Arcanjo Leite, ministro da Administração Estatal e Ordenamento do Território, bem como Bernardo Hornay, da administração do distrito de Baucau e presidente da comissão de planeamento e implementação do programa de desenvolvimento local. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Em declarações ao i, o assessor de Mari Alkatiri, ex-primeiro-ministro e líder da oposição, explicou que "já há tempos que se houve estas histórias. Isto não é novidade para o povo de Timor-Leste, mas se se tratam de acusações formais significa que algo de muito sério está a acontecer".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"Estamos ansiosos para ver a justiça reagir. Esperemos que o governo, ou seja Xanana Gusmão, permita que a Justiça funcione. A justiça em Timor-Leste devia ser um valor primário e não para favorecer este ou aquele", acrescentou Filomeno Aleixo. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A lista de membros do governo acusados também passa pelo ex-chefe do departamento de aprovisionamento do Ministério da Justiça, acusado de corrupção e falsificação de documentos, por dois chefes de departamento no Ministério das Finanças, e até por um oficial de Justiça do supremo Tribunal de Recurso (instancia máxima judicial), indiciado pelos crimes de corrupção passiva para acto ilícito e falsificação agravada. Contactado pelo i, o assessor do presidente José Ramos-Horta, José Meirelles, recusou-se a comentar o assunto, justificando que a separação de poderes no país não lhe permite comentar "questões que envolvam a Justiça e o governo".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Embora não estejam presentes no relatório anual de 2010, os nomes foram referidos pela procuradora Ana Pessoa "apenas para ilustrar que não é verdade que nada se faz contra a corrupção, e que não são só os ditos pés descalços que têm de responder pelos seus actos".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://www.ionline.pt/"&gt;http://www.ionline.pt&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; font-size: 12px; color: rgb(102, 102, 102); font-style: italic; line-height: 14px; "&gt;por Sara Sanz Pinto, Publicado em 21 de Fevereiro de 2011&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3126865459339726555?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3126865459339726555/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/procuradoria-geral-da-republica-acusa.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3126865459339726555'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3126865459339726555'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/procuradoria-geral-da-republica-acusa.html' title='Procuradoria-Geral da República acusa ministros de corrupção e abuso de poder'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8810570170492416760</id><published>2011-02-15T04:34:00.000-08:00</published><updated>2011-02-15T04:39:45.617-08:00</updated><title type='text'>Casals &amp; Associates to Assist in Anti-Corruption Efforts in Timor Leste</title><content type='html'>&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;February 14, 2011 02:48 PM Eastern Time&lt;br /&gt;http://www.businesswire.com/portal/site/home&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;FALLS CHURCH, Va.--(BUSINESS WIRE)--Casals &amp;amp; Associates, a DynCorp International Company, today announced that it has been awarded a contract to &lt;b&gt;support anti-corruption&lt;/b&gt; efforts in Timor Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;The 36-month contract, which is funded by the Millennium Challenge Corporation and administered by USAID in partnership with the Government of Timor Leste, has a ceiling of $6.9 million and will help to reduce corruption through an integrated approach, by building a network of functioning, effective anti-corruption institutions and actors with the capacity to deter, detect and sanction corruption.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“We are pleased that USAID has selected us for this effort,” said Kerian McManus, DI Vice President for International Development. “Casals’ extensive expertise in anti-corruption efforts, coupled with DI’s existing footprint in the region, positions the team to provide immediate and effective solutions to support the Government of Timor Leste.”&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DynCorp International (DI) delivers support solutions for development, diplomacy and defense, offering major programs in logistics, platform support, contingency operations, training and mentoring. Through Casals &amp;amp; Associates, the company works globally addressing post conflict countries and countries in transition, democracy and governance, rule of law, local governance, and other urgent issues facing societies today.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;With more than six decades of experience in supporting governments and multilateral organizations, DI’s diverse international expertise and seasoned culture of compliance, accountability and performance, are the foundation of the unique solutions the company brings to every task.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;F&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: x-small;"&gt;onte: http://www.businesswire.com/news/home&lt;br /&gt;/20110214007007/en/Casals-Associates-Assist-Anti-Corruption-Efforts-Timor-Leste&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8810570170492416760?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8810570170492416760/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/casals-associates-to-assist-in-anti.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8810570170492416760'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8810570170492416760'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/casals-associates-to-assist-in-anti.html' title='Casals &amp; Associates to Assist in Anti-Corruption Efforts in Timor Leste'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2295965349750796691</id><published>2011-02-10T15:29:00.000-08:00</published><updated>2011-02-10T15:34:23.222-08:00</updated><title type='text'>Kombate korupsaun Tuir Modelu Christopher – Aderito no Carrascalao</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 10px; color: rgb(68, 68, 68); font-style: italic; line-height: 13px; "&gt;&lt;span class="createdby" style="display: block; "&gt;Written by Julio Gil da Silva Guterres&lt;/span&gt;&lt;span class="createdate" style="display: block; "&gt;Thursday, 10 February 2011 17:33&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;CJITL Opiniaun, Artigu tuir mai hakerek husi Julio Gil da Silva Guterres, opiniaun ne’e la reprezenta CJITL nia redasaun, responsavel ba konteidu ne’e hatodan ba autor artigu ne'e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha mundo, liu – liu iha siklu 21 (Rua nulu resin ida) aktu  kombate korupsaun nu'udar objektivu ida atu promove transparencia, akuntabilidade no boa governasaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Autor ou artigu na'in barak ona mak halo signifikasaun konaba korupsaun, no atu fo hanoin fila fali deit katak korupsaun mai husi liafuan ida corrumpere ou corruptio signifika katak buat dodok, fo'er,  naoksaun no suborno ne'ebe autor prinsipal sira mak ofisiais publiku, funsionarius estado, no ema sira makaer ukun ou iha poder.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nasaun ida nia sistema merkadoria sei la la'o, monopolio mak ejisti, oligopoli no distorsaun mak domina iha merkadu bainhira nasaun ida nia lideransa mesak nakonu ho kleptokrasia ou ho lian seluk ema bolu a government of tieves ou ho lian melayu dehan Pemerintahan para pencuri.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha Timor Leste, kombate korupsaun ejiste no maske Tinan 8 (Ualo) resin ona, Timor Leste ratifika konvensaun ONU kontra korupsaun maibe lei ba kombate korupsaun seidauk ejisti.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maske nune'e, iha Timor Leste ejiste vontade individual ema balun ne'ebe iha komitmentu bo'ot hakarak kombate korupsaun ho kapasidade individual ne'ebe la hanesan. Ita temi deit, Christopher Henry Samson, Direitor LABEH – Lalenok Ba Ema Hotu, Mario Viegas Carrascalao, Eis Vice Primeiru Ministru Asuntu sosial, Aderito de Jesus Soares, Prezidente komisariu ba Komisaun Anti Korupsaun – KAK.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hanesan ema ne'ebe servisu tinan 6 (ne'en) ona iha area investigasaun no servisu ona ho organizasaun anti korupsaun tinan 4 (ha'at) no atende ona formasaun investigasaun konaba korupsaun iha nasaun oin - oin, hau hakarak lori leitor sira ba ezamina indivu nain 3 (tolu) ne'ebe hau temi iha leten ba ita hotu atu konhece, liu – liu husi parte sira nia vontade atu kombate korupsaun iha Timor Leste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Molok ita to'o iha ne'eba, hakarak fo lembra fali ita ba lansamentu rezultado peskiza konaba korupsaun iha mundo ne'ebe publika husi organizasaun mundial anti korupsi ho naran Transparency International ne'ebe halo nia lansamentu ikus iha loron 26 Outubro 2010 konaba corruption perceptions index result hatudu katak Timor Leste monu iha pozisaun 127 (kategoria korupsaun bo'ot) ho score 2. 5 (lista mean korupsaun). Husi peskiza internasional ida ne'e hatudu duni katak korupsaun iha Timor Leste ejiste.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha Timor Leste, Korupsaun sempre la'o hamutuk ho liafuan ida KOMBATE. Iha termu orijin katak, kombate ou Combat  or fighting, is purposeful violent conflict intended to establish dominance over the opposition. Se ita halo tradusaun ruma karik, kombate ne'e hanesan meius luta ida n'ebe atu hadau poder ho maneira conflitu violensia, no iha sistema kombate laran, inimigu sempre inimigu nafatin to'o poder ou dominasaun ne'e hadau ona husi parte ida seluk (to win the battle, Enemy should remain enemy; *wikipedia) .&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ita lori teoria COMBAT ne'e konhece ema na'in tolu ne'ebe ema barak fo sarani hanesan East Timor Corruption Fighters, maske konsistensia luta seidauk firme.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Durante Primeiru governu ne'ebe kaer husi partidu Fretilin (mesak) ejiste ona opiniaun kombate korupsaun, no ejiste mos naran ida Christopher Henry Samson. Timor oan kulit metan ne'ebe nia pasaporte hadau hela iha Ministeriu Justica. Uluk liu hau hakarak atu dehan katak hau lakohi atu trai ou hau lakohi atu adora tanba  uluk hau servisu ho nia, maibe hau bele konfirma Christopher ema Timor oan, tanba bainhira hau sei servisu ho nia, Eis Ministru Interior, Rogerio Tiago Lobato haruka polisia imigrasaun nain rua lori karta ida ho lian portugues, atu obriga Christopher bele asina katak Governu konhece deit Domingos Cristovao (Christopher nia naran   sarani uluk molok ba angola) atu bele haruka Christopher sai husi Timor tanba naran ida Christopher Henry Samson ne'e governu la rekonhece hanesan Timor oan, maibe iha momentu ne'eba Christopher la asina.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Konkluzaun husi istoria ida leten ne'e atu dehan deit katak Christopher luta ba kombate korupsaun hanesan ema Timor oan, no ida ne'e diak tanba atu kombate buat ruma tenki iha espiritu nasionalismu, e hau fiar katak governu Fretilin iha momentu ne'eba konsiente duni katak Christopher ema Timor oan ida. Governu lakohi temi nia hanesan Timor oan tanba la bo'ot iha Timor no halo esteitmentu kontra aktu governu Fretilin.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maibe tanba sa, bainhira iha Governu Fretilin, Christopher gosta koalia makas ou sai opozisaun ba governu hodi luta atu kombate korupsaun depois iha governu Aliansa Maioria Parlamentar – AMP ne'ebe lidera husi Kay Rala Xanana Gusmao, Christopher la hakilar ona hanesan uluk?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Karik (Apakah) governu AMP la halo korupsaun? Karik governu AMP rekonhece  ona Christopher hanesan Timor oan ne'e mak nia lakohi hakilar ona ba korupsaun?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hau fiar katak Christopher nia inimigu maka korupsaun, laos Fretilin no la'os mos AMP.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha kombate inimigu tenki inimigu nafatin, no korupsaun tenki inimigu nafatin, no buat ida ne'ebe hau nota tanba sa Christopher nonok mak barak iha lideransa governu AMP, tanba nia poder ida Whistle Blower (Tiup Peluit) ne'e Mario Carrascalao hadau tiha, nune'e publiku nota duni buat ida katak Christopher em vez de kontinua hakilar kontra korupsaun, maibe nia fila kombate Carrascalao, atu nune'e nia bele hetan fila fali poder Whistle Blower, nune'e bainhira Carrascalao tun husi nia kargu, Christopher sente katak nia kombate ona inimigu ida.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maibe tuir lolos, Christopher halo sala bo'ot tanba COMBATE ne'e luta ida kolektivu, tatika kolektivu, tanba korupsaun: ne'e krimi sistematiku, presiza planu ne'ebe kolektivu no sistematiku mos, ida ne'e mak Christopher HALUHA.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aderito de Jesus, mosu husi KAK, Aderito belun duni ba AMP, maibe Aderito la'os atu kombate AMP maibe atu kombate korupsaun, tanba ne'e Aderito nia inimigu mak korupsaun, Christopher nia inimigu mak korupsaun, Fretilin ho AMP mos nia inimigu korupsaun, povu Timor tomak mos nia inimigu korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Aderito de Jesus dala barak hare fali nia pozisaun kombate korupsaun hanesan MANDATU ida katak EMA MAK HARUKA, tanba bainhira hare ida ne'e hanesan mandatu maka, bainhira tempu ne'e remata, komitmentu ne'e mos remata.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Christopher Samson labele hare fali LABEH hanesan ONG uniku ne'ebe bele la'o mesak atu transforma mentalidade sosiedade ida ne'ebe koruptu, maibe tenki hare LABEH hanesan ONG ne'ebe sei fraku no la sistematiku no laiha financeiru. Atu nune'e LABEH bele forte, sistematiku liu tan, financeiru naton no hetan rekonhecementu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Labele uja modelu I DID IT MY WAY iha mundo kombate korupsaun nian, maibe tenki uja modelu  LET US DO IT TOGETHER. Labele mos uja modelu NATO ou No Action Talk Only maibe tenki hahu ona adopta modelu UN ou Use Nationalism. ***&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Fonte: &lt;b&gt;www.cjitl.org&lt;/b&gt;&lt;br /&gt;http://www.cjitl.org/cjitl-timor-ohin-loron/cjitl-opiniaun/88-kombate-korupsaun-tuir-modelu-christopher--aderito-no-carrascalao&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2295965349750796691?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2295965349750796691/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/kombate-korupsaun-tuir-modelu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2295965349750796691'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2295965349750796691'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/02/kombate-korupsaun-tuir-modelu.html' title='Kombate korupsaun Tuir Modelu Christopher – Aderito no Carrascalao'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2907848365580689488</id><published>2011-01-30T19:07:00.000-08:00</published><updated>2011-01-30T19:09:12.293-08:00</updated><title type='text'>OJE2011 ba KAK aprova ho unanimu</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili. OJE2011 aloka ba Komisaun Anti-Korupsaun (KAK) aprovadu ho unanimu. Total OJE ba KAK hamutuk US$1,649,000.00 ho tan aditamentu husi propostas 4, hetan aprovasaun unanimu ho votus Favor (59), Kontra (0) no Abstensaun (1).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Prezidente Parlamentu Nasional (PN) Fernando Lasama de Araujo haktuir katak, "ne'e hatudu katak representante Povo iha Parlamentu Nasional iha kompromisu bot ba kombate ba Korupsaun (TVTL26/01/2011)".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisaun Anti Korupsaun (KAK), harii tamba kompromisu IV Governu Konstitucional, lidera husi PM Kay Rala Xanana Gusmao hodi kombate korupsaun liu husi harii sistema. Liu husi Lei No.8/2009, 15 de Juliu, hodi estabelece Komisaun Anti Korupsaun (KAK).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Fonte: Forum Haksesuk&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/"&gt;http://forum-haksesuk.blogspot.com&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2907848365580689488?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2907848365580689488/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/oje2011-ba-kak-aprova-ho-unanimu.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2907848365580689488'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2907848365580689488'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/oje2011-ba-kak-aprova-ho-unanimu.html' title='OJE2011 ba KAK aprova ho unanimu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4521562796996187528</id><published>2011-01-19T07:53:00.000-08:00</published><updated>2011-04-17T07:45:40.448-07:00</updated><title type='text'>Korupsaun: Lei Pensaun Vitalicia vs knananuk "Eh Foho Ramelau"</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili - Wainhira Senhor Doutor sei kaer I governo nebe hanaran-an "Governo Inclusivo Impopular da Fretilin" halo ona lei ida naran "LPV - &lt;i&gt;&lt;b&gt;Lei Pensaun Vitalicia&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;". Wainhira Presidente Republika Xanana Gusmao fo veto ba lei ne'e, Lu'olo ho Mari hatan hadau malu nune'e "&lt;b&gt;&lt;i&gt;lei ida ne'e virgula ida deit mos sei la muda&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;". Presidente Republika iha tempo neba hare hetan impaktu a'at LPV ba sociedade nebe hasouru mukit oi-oin ho rendimentu miniu ($ 0.50) loron ida.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Se povo moris nune'e, sira nebe hanaran-an saseluk/representante povo nian labele hela deit iha uma simu osan 100%, sa tan bele hatama sasan husi liur la selu taxa ou se ex-deputadu ka ex-governante ne'e hakarak ba estrangeiro, lori ho nia familia (fen, laen, oan, etc) estadu mak selu nia viagem maibe sira mak hili hakarak tur iha VIP ka classe economico. Lei ka LPV ne'e la halo tuir lolos deit lia-fuan nebe Mari dehan iha 2005 "&lt;i&gt;&lt;b&gt;osan petroleo laos atu fo han fahi krekas sai bokur&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;" basa ex-deputadu ka se deit nebe la aktivu maibe simu osan 100% hanesan lolos deit "&lt;i&gt;&lt;b&gt;f&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;ahi krekas nebe han to bokur&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;". Iha Indonesia nia tempu maun alin balu hakerek musika ida dehan nune'e: "&lt;i&gt;&lt;b&gt;Nusa liman kabun bo'ot, ain kabun bo'ot la ba buka servisu?&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Se ita hakarak kait ho LPV "&lt;i&gt;&lt;b&gt;nusa ex-deputadu, ex-governante&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;" nebe sei ho idade produtivu la ba servisu? Hein deit simu deit han deit? depois koalia ema seluk halo programa social ajuda ema nebe uluk kontribui ba ukun-an, ohin loron kbi'it laek ona, dehan korupsaun? Depois koalia kontra programa nebe apoia Ex-combatentes Libertasaun Nasional, dehan hanorin sira sai dependente "&lt;i&gt;&lt;b&gt;Fretilin Secretary General, Mari Alkatiri said it was important not to make people to be dependent on the pension funds for the old people and the ex-guerilla fighters but it was important to capacitate them on how to manage the money&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;" (cit in Diario Nacional 18/1/11).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ladun pedagogiku ka politikamente los, se kritika lei ida nebe afekta "positivamente" ema barak nia vida maibe ignora ka halo finge haluha tiha koalia kona ba lei imoral LPV... dun ema seluk koruptu maibe simu osan husi estadu ho proteksaun lei imoral LPV. Depois to'o eleisaun ba kanta musika "&lt;i&gt;&lt;b&gt;eh foho ramelau, taka liman iha fuan&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;" hodi haknauk povo nia votos. A'at liu tan la hatene interpreta musika "eh foho ramelau" ninia sentidu saida "&lt;i&gt;&lt;b&gt;tan sa timor oan atan ba beibeik&lt;/b&gt;&lt;/i&gt;". Halo lei hodi hariku-an ne'e explora ema kbi'it laek sira. Halo povo atan ba bei-beik. Hananu "&lt;b&gt;&lt;i&gt;eh foho ramelau&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;" bos-bosok depois haruka forsas tiru ema sivil ka policia liman tanan hanesan 2006, forma milisia, ne'e hatudu deit hipokrisia husi ema nebe hakarak aproveita deit ema seluk ba ninia interese rasik!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Mai ita hamutuk hasouru ema nebe hakarak hanehan ita hodi moris iha riku nia leten!&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4521562796996187528?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4521562796996187528/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/korupsaun-lei-pensaun-vitalicia-vs.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4521562796996187528'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4521562796996187528'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/korupsaun-lei-pensaun-vitalicia-vs.html' title='Korupsaun: Lei Pensaun Vitalicia vs knananuk &quot;Eh Foho Ramelau&quot;'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-6477203182753042499</id><published>2011-01-10T18:55:00.000-08:00</published><updated>2011-04-06T03:30:14.600-07:00</updated><title type='text'>Meja Parlamentu Nasional ajenda ona ba haksesuk konaba Lei Pensaun Vitalicia depois OJE2011</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Dili. Forum Haksesuk (FH). Meja Parlamentu Nasional (PN) ajenda ba haksesuk konaba &lt;b&gt;Lei Pensaun Vitalicia&lt;/b&gt; (LPV) depois debate OJE2011. Haktuir ne’e husi Presidente PN Fernando Lasama de Araujo iha ninia residencia oficial, Farol, Dili, Segunda-Feira (10/01/2011), wainhira surumutuk AMP (Alianca Maioria Parlamentares), husi membrus Parlamentares AMP no membros governu sira hotu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Haktuir tan Lasama de Araujo, ”&lt;b&gt;deputadus hamutuk 33 hatama requerimentu ba meja atu loke diskusaun hodi altera Lei Pensaun Vitalicia&lt;/b&gt; (LPV)”.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tenik tan Lasama, ”&lt;b&gt;alterasaun husi 100% simu pensaun ba 25%&lt;/b&gt;, tamba Lei antigo ne’e injustisa bot ida”, dehan Lasama.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha tinan 2008, ex-PM Dr. Mari Alkatiri hahu hakerek surat ba IV Governo Konstitusional, evoka Lei 7/2007, 25 de Julho no mos Decreto 2/2007, 1/Agosto, hosi Governo (FRETILIN), kona ba Direito no Regalias iha Pensaun Vitalisia!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;MPK&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;ul&gt;&lt;li style="text-align: left;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;)&lt;/span&gt; &lt;a href="http://www.scribd.com/doc/10959611/expmcontas"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"&gt;Sani karta Dr. Mari Alkatiri haruka ba Governo Xanana, protegida pela Lei de Imoralidade. &lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/b&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;b&gt;ARTIGUS DAE'T HO LEI PENSAUN VITALISIA&lt;/b&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2009/03/lei-pensao-vitalicia-pensao-especial-de.html"&gt;Lei Pensão Vitalícia &amp;amp; “Pensão Especial de Subsistência/Sobrevivência” ba Combatentes da Libertação Nacional: Hanoin hikas “Justice as Fairness”&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;By &lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Martinho G. da Silva Gusmão&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2009/02/lei-pensaun-vitalisia-lei-corupta.html"&gt;Lei Pensaun Vitalisia: LEI CORUPTA&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;By &lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;i&gt;Filipe Rodriguês Pereira&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2009/01/mari-alkatiri-no-lei-pensaun-vitalicio.html"&gt;Mari Alkatiri no Lei Pensaun Vitalícia&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;By &lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;i&gt;Antonio Ramos Naikoli&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2009/01/implementasaun-lei-pensaun-vitalisia.html"&gt;IMPLEMENTASAUN LEI PENSAUN VITALISIA HANESAN INSULTA POVO, IMORAL NO ABUZA BA POVO NEBEE TERUS, SUSAR NO KIAK TANBA FUNU TO'O OHIN LORON &lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;By &lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Vitor Tavares&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2009/02/lei-pensaun-vitalisia-imoral-no.html"&gt;Lei Pensaun Vitalisia, “Imoral” no “Inkonstitusional” (tan sa OMP la akuza AMP?): Hanoin hamutuk ho Vitor Tavares&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;By &lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Martinho G. da Silva Gusmão&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2009/02/undang-undag-pensaun-vitalisia.html"&gt;UNDANG-UNDAG PENSAUN VITALISIA LEBIH MENGUTAMAKAN PARA PEMBESAR DARIPADA RAKYAT. Apakah Nurani Pemimpin Timor Leste Telah Mati?&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;By:&lt;i&gt; &lt;span class="Apple-style-span"&gt;A. Jose C. Da Cunha&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2009/02/lei-pensaun-vitalisia-harus-direvisi.html"&gt;UNDANG-UNDANG Pensaun Vitalisia HARUS DIREVISI&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;By &lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;Husi Ami STL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Fonte: FORUM HAKSESUK&lt;br /&gt;http://www.forum-haksesuk.blogspot.com&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-6477203182753042499?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/6477203182753042499/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/meja-parlamentu-nasional-ajenda-ona-ba.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/6477203182753042499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/6477203182753042499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/meja-parlamentu-nasional-ajenda-ona-ba.html' title='Meja Parlamentu Nasional ajenda ona ba haksesuk konaba Lei Pensaun Vitalicia depois OJE2011'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7106629719662285895</id><published>2010-12-20T20:54:00.000-08:00</published><updated>2010-12-20T20:55:49.570-08:00</updated><title type='text'>Sociedade, Korrupsaun no Komisaun Anti-Korrupsaun</title><content type='html'>&lt;span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial; font-size: 13px; color: rgb(0, 51, 85); line-height: 18px; "&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center; "&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;(Hanoin ruma ba komemora loron Internasional Anti-Korrupsaun iha Timor-Leste)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center; "&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Husi: &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;José António J. Neves&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;, Comisariu Adjuntu EKP&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" align="center" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Tinan ne’e Timor-Leste komemora ba dala-uluk loron Internasional Anti-Korrupsaun, 9 Dezembru iha tinan 2010. KAK hetan fiar husi orgaun Estadu Timor-Leste nian tomak atu lidera komemorasaun nee. Maibe ita nia sociedade seidauk hatene didiak kona ba loron ida ne’e. Ne’e duni ami hakarak koalia oitoan kona ba loron nee molok tama ba asuntu seluk iha topiku ida nee.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;REZOLUSAUN 58/4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Iha loron 31 fulan-Outubru tinan 2003 ONU hasai Rezolusaun 58/4 nebé hamoris Konvensaun ONU nian kontra Korrupsaun, estabelese UNODC nudar sekretariadu ba asuntu ida ne’e no determina loron 9 fulan-Dezembru nudar loron internasional anti-korrupsaun. Iha fulan-Dezembru 2005 Konvensaun ne’e hahu vigora. Konvensaun ne’e nudar instrumentu legál internasional ne’ebé obriga paíz iha mundu atu fó atensaun makas ba kombate korrupsaun iha ida-idak nia nasaun no husu nasaun hotu-hotu atu kontra korrupsaun nudar komunidade ida.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Too fulan-Setembru 2010 iha paíz 145 mak ratifika ona Konvensaun ne’e, inklui Timor-Leste. Timor-Leste ratifika Konvensaun ne’e ho Rezolusaun Parlamentu No.25/2008, loron 10 fulan-Dezembru. Paíz ne’ebé ratifika kesi-an legál no moralmente ba Konvensaun ne’e hodi estabelese polítika, legislasaun, regulamentu no programas ba kombate no prevene korrupsaun inklui&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;fó sentidu ba komemorasaun loron internasional anti-korrupsaun nudar loron kampaña publika ida.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;KOMEMORASAUN LORON ANTI-KORRUPSAUN IHA TIMOR-LESTE&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ema barak mak hatudu preokupasaun no koalia kona-ba korrupsaun iha Timor-Leste no iha espetativa makas katak tenki kombate duni korrupsaun iha Timor-Leste. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Oras ne’e públiku tula hela espetativa ne’e ba KAK nia kabas atu atua lalais, atu prosesa lalais ema ruma ba tribunal ona. Maibe wanhira hare ho klean ba kompleksidade problema korrupsaun ho nia fórmas no fatór kondisionante oioin ita tenki rekoñese no bolu atensaun katak papel kombate korrupsaun tula iha sidadaun hotu-hotu nia kabas. KAK hamriik iha oin tuir kna’ar ne’ebé Estadu fó ba nia, maibe presiza nafatin kooperasaun husi sidadaun hotu-hotu.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ita nia sociedade hatudu preokupasaun makas ba problema korrupsaun iha Timor-Leste. Ita hotu-hotu tenki konkorda katak se problema ne’e &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;husi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;hela deit sei sai dezastre nacional ba Timor-Leste. Korrupsaun laos krime simples maibe, krime nebé &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;iha karakter organizasional, utiliza meius teknolozia, ho dimensaun transversal no transnasional. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;atak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; krime nebé husi ema ba ema, intensional no utiliza meius oioin, koordenadu ka organizadu, sanak tama iha setór oioin ho rede nebé hakat liu fronteira nasional. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Krime ne’e iha potencia ba sobu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;integridade &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;P&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;ovu no &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;stadu Timor-Leste. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Katak, desvaloriza&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; normas étika, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;valor &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;sosial no legais ne’ebé vigora universalmente no mós iha Timor-Leste.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Povu no Estadu Timor-Leste forma nia dignidade no integridade ho valor no norma lubuk ida nebe mai husi nia kultura, nia fiar no institusionaliza iha Konstituisaun RDTL. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Se korrupsaun invade &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;ita &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;hodi sobu no hatun dignidade no integridade povu no estadu Timor-Leste, entaun korrupsaun inimigu povu no estadu nian. Se mentalidade korruptu moris ona iha servidores estadu nian&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; fila-liman-nain sira ruma, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;ka se deit, &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;entaun tenki iha medidas ruma ba sira. Ne’e duni estadu iha razaun no obrigasaun atu hamoris instrumentu legál fórmal hodi fóti medidas ba maluk ruma ne’ebé tau-an sala iha prosesu konstrusaun estadu no dezenvolvimentu povu nia moris diak.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Nudar cidadaun diak nebe responsável lato’o, se ita preokupa deit maibe la hatudu asaun prevene no kombate korrupsaun iha ita nia moris lorloron. Iha komemorasaun loron Internasional Anti-Korrupsaun ba tinan ida ne’e ami fó &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;tema “Hau halo saida ba prevene no kombate korrupsaun iha Timor-Leste”.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; Liu husi eventu ne’e ami hakarak ida-idak afirma nia kompromisu no integridade nudar sidadaun diak ne’ebé hakarak kombate duni korrupsaun iha Timor-Leste.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Eventu ne’e komemora iha loron importante tolu nia klaran ne’ebé iha relevansia makas no fó sentidu liu tan ba ita nia papél kombate&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; no prevene&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; korrupsaun iha Timor-Leste. Loron 7 fulan-Dezembru, loron&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; ita komemora &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;herois &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;nebe mate tan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; invazaun husi poténsia militar externa. Sira mate ba kauza nobre Timor-Leste nia soberania, nia dignidade no direitu nudar povu ba hetan independénsia. Loron 8 fulan-Dezembru loron Imaculada Conceição, Padroeira Timor-Leste nian ne’ebé iha tinan 1987 to’o 1988 perigrina haleu Timor-Leste tomak hamutuk ho povu sira iha vila, iha área rural, iha fóho ka ai-laran hamulak no halerik husu atu restaura fila fali ita nia soberania, ita nia dignidade no ita nia direitu nudar povu. Loron 10 fulan-Dezembru loron Direitus Umanus&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;. Loron ita komemora elementus fundamental&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; ne’ebé &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;fo sentidu ba ita&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;dignidade&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; nudar ema,&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; ne’ebé ita ratifika no konsagra mós iha Konstituisaun RDTL, iha polítika no sistema funsionamentu estadu Timor-Leste. Komemorasaun loron 9 fulan-Dezembru ne’e ba Timor-Leste hetan sentidu espesial ho asaun no espresaun históriku hirak ne’e, ne’ebé laos mósu sein objetivu no hotu sein sentidu no impaktu ba povu Timor-Leste nia moris.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; text-align: justify; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;KORRUPSAUN IHA TIMOR-LESTE&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ema komenta no argumenta katak korrupsaun iha Timor-Leste hahu husi prezensa Indonesia iha “Timor-Timur”. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Iha tempu neba &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;prátika ida ne’e mosu iha nivel hotu-hotu no halo ema monu ba opsaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;boot rua&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;; halo parte konsientemente &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;ka hadok-an. Iha mos opsaun kiik ida nebe hakarak kontra maibe kbiit la too, ikus mai monu ba opsaun rua ne’e ida. Husi tinan 2000 mai problema korrupsaun sai preokupasaun boot ba bebeik no ema barak tan mak koalia no haksesuk. Agora ita hasoru opsaun tolu maibe iha ambiente socio-politiku nebe oinseluk: monu ba pratika korrupsaun konsientemente ka inkonsientemente, pasivu deit ka la importa no kontra pratika korrupsaun. Opsaun tolu nee foin hatudu deit ita nia persepsaun jeral maibe seidauk hatudu loloos sé mak sé iha opsaun ida ne’ebe.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Rejime Indonesia la iha ona Timor-Leste. “Timor-Timur” sai ona Timor-Leste, husi “Provinsi ke-27” ba Repúblika Demokratika Timor-Leste. Ita halo mudansa kualitativa ida ba estatutu social no politiku ida as liu ida uluk nebe halo ita orgullu tebes nudar povu. Estadu Independente ida ho naran República Democrática de Timor-Leste. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Estad&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;o de&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; Direit&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; Demo&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;crático nebé harii ho valor no norma sira nebé sai mata-dalan ba ema hotu-hotu nebé hamahon-an iha Estadu ne’e nia laran.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Se iha nafatin hahalok korruptu iha Estadu ne’e nia laran, entaun ita korrompe dadaun integridade Estado de Direito Democrático ida ne’e. Laiha razaun atu hare ba realidade negativa iha tempu uluk hodi justifika hahalok korrupsaun iha tempu agora. Ema balu bele dehan “ ne’e mentalidade nebé susar ka kleur mak lakon”. Iha parte ida lo’os se ema nebé iha mentalidade ne’e la hakas-an hodi muda toman at ne’e. Se ema ne’e la valoriza valores no norma nebe halo nasaun ne’e moris, se ema ne’e la hare ona povu tomak nia moris diak nudar produtu independencia ba tempu naruk. Mentalidade nebe ladiak mos bele muda wainhira ema nee hakarak muda duni.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Se lalika hare deit ba tempu uluk, entaun faktor saida tan mak ita tenki hare? Bele faktor barak maibe agora ita foti lai faktor rua: ida mak mentalidade, ida seluk mak lalaok moris. Mentalidade mos produtu husi kondisaun ida nebé ita bele dehan korrupsaun primeira instansia. Katak, ema ne’e estraga uluk nia konsiencia moral ka la respeita ona nia konsiencia moral nudar ema no nudar cidadaun Timor-Leste. Korrupsaun iha instansia ida nee lori ema ba ambisaun negativa nebe boot atu hariku-an liu husi dalan saida deit; lori ema ba halo kontrabalansu negativu katak, kontra hahalok negativu ho hahalok negativu, tanba laiha ona pasiensia atu mantein nafatin iha dalan nebe diak; lori ema ba sai oportunista la kontrola-an (deskontroladu), katak aproveita oportunidade hotu-hotu hodi hatudu ka goza nia ganansia.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Pola hidup ka lalaok moris ita Timor nian balu nebe ita klaim katak ita nia kultura favorece korrupsaun mosu. Pratika konsumerismu no rebo-rebo iha serimonia, halo festa ho dansa iha serimonia oioin inklui cerimonia relijioza, prátika kultural balu nebe materialistiku. Se ita la tau atensaun ba pratika hirak ne’e, ita kria nafatin kondisaun ba korrupsaun atu akontece maibe ita hakilar nafatin katak korrupsaun halo povu kiak, naok povu nia osan, halo dezenvolvimentu la lao no seluk-seluk tan. Korrupsaun laos hahalok ida mosu derrepente maibe rezultadu husi procesu ida.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ho kondisaun hanesan refere iha leten ne’e ita la hatene loloos sé mak sé iha opsaun ida nebe. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Maluk sira neb&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;é&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; le ka rona informasaun hirak nee &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;tama iha opsaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; ida neb&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;é&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;. Ema barak hakilar kona ba korrupsaun maibe ho objetivu la hanesan. Korruptor ida mos hakilar kona ba korrupsaun wanhira oportunidade ba nia atu &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;haknauk subar-subar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; osan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; ka sasan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; estadu nian monu fali ba korruptor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; ka ema&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; seluk ida; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;nia &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;hakas-an ona maibe seidauk konsege deit, katak iha ona intensaun maibe oportunidade mak seidauk to&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;’&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;o. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Diferensa mihis tebtebes entre sira nebe ho karakter hanesan nee. Ema balu koalia no kritika ema seluk halo korrupsaun tanba nia hasoru ema nebe koalia hela kona ba asuntu nee, maibe nia la senti buat ida ka nia senti buat ida la kona nia. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Iha mos ema seluk nebe preokupa tebes no hakas-an halo buat ruma kontra prátika korrupsaun iha Timor-Leste.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ita nia sociedade nee koalia makas kona ba korrupsaun boot nebé preciza kombate liu husi dalan represivu ho lei, investiga, akuza, lori ba tribunal no kastigu. Ne’e lo’os no preciza duni dalan ida neé. Maibe korrupsaun boot ne’e la mosu derrepente deit se la hahu husi buat kiik no simples. Ita labele kombate korrupsaun ka krime sira seluk ho hatauk ema ho lei deit, maibe halo ema iha vontade ka hakarak rasik atu kumpri lei no kumpri nia konsiencia moral. Ita fiar katak iha Timor-Leste sei iha ema barak mak hakarak kumpri lei no nia konsiencia moral, maibe balun la iha vontade ida nee. Tanba ne’e edukasaun kona ba valores, etika hodi promove vida civika iha sociedade halo parte integrante servisu kombate no prevene korrupsaun.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;KOMISAUN ANTI-KORRUPSAUN IHA TIMOR-LESTE (Lei no.8/2009)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;) Natureza no Misaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Komisaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; Anti-Korrupsaun &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;ne´e pesoa koletiva ida ne’ebé iha direitu públiku, haknaar ho personalidade jurídika, ho independénsia téknika no autonomia administrativa no finanseira.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Komisaun &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;nu’udar órgaun pol&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;sia kriminál espesializada, ne’ebé independente, halo intervensaun tenke tuir deit kritériu legalidade no &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;objetividade ne’ebé lei haruka no &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;atua ho diresaun hosi autoridade judisiária kompetente tuir lei haruka.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 12pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Komisaun ninia misaun mak halo asaun prevensaun no investigasaun kriminál ba krime korrupsaun nian iha fórma oioin, pekulatu, abuzu podér, tráfiku influénsia no partisipasaun ekonómika iha negósiu, hanesan defini ona iha lejislasaun penál nian.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;) Kompetensia&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 21.3pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Iha matéria prevensaun kriminál, Komisaun iha kompeténsia atu:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 21.3pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;a)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halibur (rekolla) no analiza infórmasaun hirak ne´ebé kait ho kauza sira, no prevensaun korrupsaun nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;b)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halo asaun sira kona-ba sensibilizasaun hodi limita lalaok korrupsaun nian, motiva ema sira atu kuidadu (prekausaun) ka hamenus (redús) hahalok no situasaun hirak ne´ebé lori (fasilita) ema ba hamósu hahalok kriminozu sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 42.55pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;c)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Fó hanoin (akonsella) kualkér instituisaun ka entidade públika kona-ba oinsa prevene no funu hasoru hahalok korrupsaun nian.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 42.55pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 21.3pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Iha matéria investigasaun kriminál, Komisaun iha kompeténsia atu halao knaar ne’ebé lei fó ba órgaun polísia kriminál, mak hanesan:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 21.3pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;a)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halo inkéritu ka prátika hahalok inkéritu ne´ebé delega ona hosi Ministériu Públiku;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;b)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halibur notísia krime nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;c)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Deskobre ema sira-ne´ebé responsável ba prátika krime;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;d)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Buka hatene loloos (averigua) indísiu ka notísia faktu nian ne´ebé bele konstitui krime;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;e)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halo identifikasaun no kaer (halo detensaun) ema sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;f)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halo notífikasaun hirak ne´ebé presiza, hosi nia rasik ka hamutuk ho autoridade polisiál seluk;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;g)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halao interrogatóriu iha ámbitu investigasaun nian no hahalok instrutóriu seluk ne’ebé presiza para halao atribuisaun sira ne’ebé simu;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;h)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Buka no revista sasan;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;i)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Tahan sasan no dokumentu sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;j)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halo vijilánsia;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;k)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Rona no halo gravasaun ba ema koalia ka komunika malu liu hosi telefóne, ho autorizasaun judisiál;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;l)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Halo ezame ba livru, dokumentu, rejistu, arkivu sira no elementu seluk ne’ebé relasiona duni ho sasan sira ne’ebé sai objetu investigasaun nian, nune’e mós kualkér vestíjiu infrasaun nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;m)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Husu hanoin matenek nain sira (proceder a pericias), sukat no halibur amóstra sira ba ezame laboratóriu nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 42.55pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;n)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Promove selajen iha kualkér instalasaun.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 42.55pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 21.3pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;3.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Iha matéria investigasaun kriminál nian, Komisaun mós bele husu ba Ministériu Públiku atu fóti medida kautelár ruma, tuir lezislasaun prosesuál penál nian, hanesan temi tuir mai ne’e:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 21.3pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 42.55pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;a) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Atu haruka halo konjelamentu ba konta bankária hirak ne´ebé iha indísiu fórte ne’ebé hatudu proveitu hirak mai hosi krime ne’ebé prevé tiha ona iha artigu 4.º;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 42.55pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;b) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Haruka atu la bele uza sasan (ativu) saida deit ne’ebé iha ema ruma nia liman, tahan ona (kustódia) ka sasan ne’ebé iha ema ruma taumatan hela.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 42.55pt; text-align: justify; text-indent: -21.25pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;4.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Wainhira halao funsaun hirak temi tiha ona, Komisaun tenke fó prioridade aas liu ba investiga kazu korrupsaun hirak ne´ebé boot ka komplesu liu.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -18pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;5.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Komisaun bele kaer mós rezime espesiál hirak ne´ebé prevé ona iha Dekretu-Lei nú. 4/2006, loron 1 fulan-Marsu nian , no nú. 2/2007, loron 8 fulan-Marsu nian.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;6.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Komisaun nia atuasaun hirak ne’ebé la hetan uluk mandatu hosi autoridade judisiáriu kompetente, ba kazu no tuir lei haruka, tenke hetan validasaun hosi autoridade judisiária kompetente iha prazu másimu oras 72 nia laran, tuir pena nulidade (se lae la vale tuir lei).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;7.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; V&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;alidasaun tenke husu lalais kedas hosi Ministériu Públiku.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;DEFINISAUN KORRUPSAUN&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; line-height: normal; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;a) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Korrupsaun pasiva ba hahalok ne´ebé la tuir lei (ilísitu),&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; tuir termu artigu 292.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé nia rasik, ka liu hosi ema seluk, ho ninia konsentimentu (hakarak rasik) ka ratifikasaun, husu ka simu, ba nia rasik ka ba ema datoluk, maske nia la merese, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál, ka ninia promesa, atu halo buat ruma ka husik hela deit ne´ebé la tuir nia devér kargu nian, maske mósu molok hahusuk (solisitasaun) ka aseitasaun;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;b)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Korrupsaun pasiva ba hahalok lísitu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; mak, tuir termu artigu 293.º hosi Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé nia rasik, ka liu hosi ema seluk, ho ninia hakarak rasik ka ratifikasaun, husu ka simu, ba nia rasik ka ba ema datoluk, maske nia la merese, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál, ka ninia promesa, atu halo buat ruma ka husik hela deit ne´ebé la kontraria ho devér kargu nian, maske molok hahusuk (solisitasaun) ka aseitasaun; no funsionáriu ne´ebé nia rasik ka liu hosi ema seluk, ho ninia konsentimentu (hakarak rasik) ka ratifikasaun, husu ka simu, ba nia rasik ka ba ema datoluk, maske nia la merese, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál hosi ema ne´ebé ba nia iha ona, iha hela ka sei iha hakarak makas atu depende ba funsaun públika sira ne’ebé nia halao;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -25.1pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;c)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font: normal normal normal 7pt/normal 'Times New Roman'; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Korrupsaun ativa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; mak, tuir termu artigu 294.º Kódigu Penál nian, ema ida-ne´ebé nia rasik, ka liu hosi ema seluk no ninia konsentimentu ka ratifikasaun, fó ka promete ba funsionáriu ka ba ema seluk ho ninia konsentimentu, vantajen patrimoniál ka la´ós patrimoniál ba funsionáriu ne’ebé la merese, ho intensaun hanesan hatudu tiha ona iha artigu 292.º ka iha artigu 293.º Kódigu Penál nian;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -25.1pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;d) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Pekulatu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;, tuir hakerek iha artigu 295.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé la ho lejitimidade (la tuir lei) fóti ba nia diak rasik ka ema seluk, osan ka sasán ne´ebé bele muda (móvel), públiku ka partikulár ne´ebé entrega ba nia, iha ninia liman, ka nia bele hetan asesu ba tanba ninia funsaun sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -25.1pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;e) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Hana’in an hodi uza (pekulatu uzu)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;, tuir hakerek iha artigu 296.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé uza ka hosik ema seluk uza ho finalidade hirak ne’ebé la loloos, kareta sira ka sasán móvel sira-ne´ebé ho valór boot (signifikativu), ne´ebé entrega ona ba nia, iha ninia liman ka nia bele hetan asesu ba sasán hirak ne´e tanba razaun ninia funsaun sira, hodi fó ba nia rasik ka ema datoluk, benefísiu ne´ebé la tuir lei (la lajítimu) ka hasusar ema ruma;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -25.1pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;f) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Abuzu Podér&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; mak, tuir artigu 297.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ida-ne´ebé abuza podér sira ka viola devér hirak ne´ebé kait ho ninia funsaun sira, ho intensaun hodi hetan ba nia rasik ka ba ema datoluk, benefísu ne´ebé la tuir lei (la lejítimu) ka hasusar ema seluk;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -25.1pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;g) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Partisipasaun Ekonómika iha negósiu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;, iha artigu 299.º Kódigu Penál nian, funsionáriu ne´ebé, tanba razaun halao knaar públiku tenke intervein iha kontratu ka operasaun seluk ka aktividade, no aproveita kondisasun ida ne’e, hodi hetan ba nia ka ba ema datoluk, diretamente ka liu hosi ema seluk, vantajen patrimonial, ka, liu hosi dalan seluk ruma, partisipasaun ekonómika ne’ebé la tuir dalan loloos, ho nune’e hasusar interese públiku sira ne’ebé mak nia tenke administra, fiskaliza no defende ka halao duni;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;h) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ajente Públiku&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;, tuir artigu 302.º Kódigu Penál nian, funsionáriu sivil, ajente administrativu, membru fórsa sivíl no polisiál sira nian, nune’e mós ema sira ne´ebé inklui ona iha alinea d), e) no f) no iha nú. 2.º artigu ne´ebé refere ona;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;i) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Pessoa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;, ema ida mesak (singulár) ka koletivu (inklui banku sira no instituisaun finanseira sira seluk), no kona-ba ema koletiva ida katak, inklui ninia diretór, administradór no responsável sira;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-bottom: 6pt; margin-left: 21.3pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;j) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Instalasaun&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; sira inklui sasan hirak iha uma laran, iha liur no buat hirak ne’ebé tau iha neba ka hatutan ba uma ne’e (anexus);&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoListParagraph" style="margin-top: 0cm; margin-right: 0cm; margin-left: 21.3pt; margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; text-indent: -21.3pt; line-height: normal; "&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;k) &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Móvel &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;sira inklui, karreta, roo, aviaun/sasemok, no kontentór sira.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN"&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: justify; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Tuir lei ida nee Komissaun iha papel boot rua: prevenssaun no investigasaun. Area rua ne’e importante hotu. Informasaun nebe hakerek antes sub-topiku ida nee koalia kona ba prevensaun liu husi edukasaun no konsientizasaun públiku. Poder investigasaun area ida komplexu no sensitivu nebe ejize kapacidade oioin husi investigador sira. Area nebé iha risku bo’ot. Entaun preciza mos publiku nia kompriensaun no kooperasaun atu garante atividade investigasaun lao tuir kbiit nebe lei haruka.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;o:p&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;LIA-FUAN IKUS&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Riku soi estadu nian namkari no akumuladu hela iha povu nia le’et no iha orgaun estadu sira. Iha neba iha sasan, iha poder no iha oportunidade. Poder sempre relasiona ho buat ruma hanesan sasan, osan, decizaun politika ka relasaun no iha neba bele halo ema monu ba materialista no sai ganansiozu. Sistema kontrolu no balansu ba poder iha atu &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;halo ida-idak tau-an iha nia fatin ho funsaun nebe atribui ba nia.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify; "&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Iha sektor privadu akumulasaun sasan, osan no poder namkari iha kompañia sira, iha a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;ensias produtores bens no servisu (barang dan jasa), a&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;j&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;ensias distribudores produtus komersiais, bens no servisu. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Povu&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;dala barak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; sai vitima ba korrupsaun no bele mos sai autor wainhira nia &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;halo parte iha rede ema sira nebe pratika korrupsaun. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ignoransia&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;povu &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;nian &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;bele sai potencia ba manipulasaun nebe ikus mai sai vitima ba korrupsaun. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span lang="IN" style="line-height: 14px; "&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: medium;"&gt;Ne’e duni tenki neon moris no matan moris, hakbiit-an ho forsa moral no hotu-hotu iha papel importante ba prevene no kombate korrupsaun iha Timor-Leste.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7106629719662285895?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7106629719662285895/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/12/sociedade-korrupsaun-no-komisaun-anti.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7106629719662285895'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7106629719662285895'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/12/sociedade-korrupsaun-no-komisaun-anti.html' title='Sociedade, Korrupsaun no Komisaun Anti-Korrupsaun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1558689171678386180</id><published>2010-11-24T04:13:00.000-08:00</published><updated>2010-11-26T04:40:37.793-08:00</updated><title type='text'>Korupsaun: Presidente Horta Elogia PM Xanana Gusmao</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;DILI- Prezidente Republika Jose Ramos Horta fo parabens ba Premeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao ne’ebe konsege lidera governu hodi hatu’un nivel korupsaun Timor Leste nian maske TL kontinua tama iha linha mean korupsaun.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Horta dehan, kompara ho relatoriu transparensia internasional tinan kotuk, nivel korupsaun TL tu’un ho pontu 9. “ Ne’e pozitivu. Hau hanoin tu’un tanba Parlamentu adopta lei Anti-Korupsaun no forma Komisaun Anti-Korupsaun,” dehan nia ba jornalista sira hafoin fila husi ninia vizita privadu ba Australia, Kuarta, (24/11), iha Aeroportu-Comoro. PR Horta dehan, relatoriu ida ne’e reforsa liu tan relatoriu EITI iha Fulan Juilu 2010 ne’ebe hatete katak TL numeru 1 iha Azia no numeru 3 iha mundu iha transparensia ba jestaun fundu petroleum. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ida ne’e, tuir nia, hatudu katak governu AMP iha duni komitmentu maka’as ba boa-governasaun. Xefe Estadu ne’e enkoraja nafatin governu ne’ebe lidera husi PM Xanana atu kontinua esforsu a’an hodi bele hetan boa-governasaun.Deputadu husi Bankada PD, Rui Meneses, hatete, nia ladun fiar ba relatoriu Transparensia Internasional tanba la iha baze ne’ebe forti. Nia dehan, ema internasional sira gosta buka deit failansu husi nasaun ida hodi foti ida ne’e sai kestaun bo’ot. Deputadu Bankada KOTA, Manuel Tilman dehan, maske TL sei mantein iha linha mean korupsaun, maibe poin TL tu’un. Ida ne’e, tuir Tilman, tanba intermus de lei no infra-estrutura legais Timor Leste avansa maka’as duni maske iha prosesu prevensaun no investigasaun seidauk lao.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Bazeia ba Relatoriu Transparensia Internasional hatudu katak Timor Leste kontinua mantein pozisaun nudar nasaun koruptu iha mundu. Relatoriu ne’e anunsia katak TL iha kestaun korupsaun tama iha rangking 127 iha mundu no iha rangking 24 iha reziaun Azia Pasifiku ho score 2.5. Iha relatoriu ne’e nasaun ne’ebe hetan rangkin korupsaun kiik liu iha reziaun Azia Pasifiku mak Nova Zelandia no Singapura tama iha rangking premeiru ho score 9.3, Australia iha rangking 3 (8) ho score 8.7, Hongkong iha rangking  4 (iha mundu rangking 13) ho score 8.4, Japaun iha rangking 5 (17) ho score 7.8, Malayzia iha rangking 11 (56) ho score 4.4, China iha rangking 14 (78) ho score 3.5 no Indonesia iha rangking 20 (110) ho score 2.8. Rangking ikus liu iha nasaun sira hanesan Kambodia, Laos ho Papua New Guinea iha rangking 30 (154) ho score 2.1, no Afganistan ho Myanmark iha rangking 33 (176).&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nasaun ne’ebe tama iha linha verde ho 2.8% mak Denmark, New Zealand, Singapore, Finland no Sweden. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Jorgino Santos &lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;(STL: Kuarta, 24 Novembru 2010 - 16:35:27 OTL )&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1558689171678386180?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1558689171678386180/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/korupsaun-presidente-horta-elogia-pm.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1558689171678386180'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1558689171678386180'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/korupsaun-presidente-horta-elogia-pm.html' title='Korupsaun: Presidente Horta Elogia PM Xanana Gusmao'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5402890106799205721</id><published>2010-11-23T07:15:00.000-08:00</published><updated>2010-11-26T04:42:56.360-08:00</updated><title type='text'>Korupsaun: Tuir TI RDTL La Do'ok Husi Pais Koruptor Aktivu</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;DILI - Bazeia ba Relatoriu Transparensia Internasional, hatudu katak Timor Leste kontinua mantein pozisaun nudar nasaun koruptu iha mundu.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;Relatoriu ne’e anunsia katak TL iha kestaun korupsaun tama iha rangking 127 iha mundu no iha rangking 24 iha reziaun Azia Pasifiku ho score 2.5. Iha relatoriu ne’e nasaun ne’ebe hetan rangkin korupsaun kiik liu iha reziaun Azia Pasifiku mak Nova Zelandia no Singapura tama iha rangking premeiru ho score 9.3, Australia iha rangking 3 (8) ho score 8.7, Hongkong iha rangking  4 (iha mundu rangking 13) ho score 8.4, Japaun iha rangking 5 (17) ho score 7.8, Malayzia iha rangking 11 (56) ho score 4.4, China iha rangking 14 (78) ho score 3.5 no Indonesia iha rangking 20 (110) ho score 2.8. Rangking ikus liu iha nasaun sira hanesan Kambodia, Laos ho Papua New Guinea iha rangking 30 (154) ho score 2.1, no Afganistan ho Myanmark iha rangking 33 (176). &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Iha relatoriu ne’e nasaun hirak ne’ebe tama linha mean ba korupsaun ho 35.3% mak Zambia, Algeria, Argentina, Kazakhstan, Moldova, Senegal, Benin, Bolivia, Gabon, Indonesia, Kosovo, Solomon, Islands, Ethiopia, Guyana, Mali, Mongolia, Mozambique, Tanzania, Vietnam, Armenia, Eritreamadagascar, Niger, Belarus, Ecuador, Lebanon, Nicaragua, Syria, Timor-Leste, Uganda, Azerbaijan, Bangladesh, Honduras, Nigeria Philippines, Sierra, Leone, Togo, Ukraine, Zimbabwe, Maldives, Mauritania, Pakistan, Cameroon, Côte D´Ivoire, Haiti, Iran, Libya, Nepal, Paraguay, Yemen, Cambodia, Central African, Republic Comoros, Congo-Brazzaville, Guinea-Bissau, Kenya, Laos, Papua New Guinea, Russia, Tajikistan, Democratic Republic Of The Congo, Guinea, Kyrgyzstan No Venezuela. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nasaun ne’ebe tama iha linha verde ho 2.8% mak Denmark, New Zealand, Singapore, Finland no Sweden. Organizasaun Naun-Govermental Lalenok ba Ema Hotu ne’ebe halao lansamentu ba relatoriu ne’e hatete katak, relatoriu ne’e tanba governu kontinua la hatudu ninia transparensia. Direitur LABEH, Cristopher Henry Samson, fo kritika maka’as ba transparansia governu AMP durante preparasaun ba OJE 2011. Tuir Cristopher, tempu to’o ona atu governu nakloke liu tan hodi publiku orsamentu ne’ebe sira planeia ba tinan ida. “Povu ne’ebe hetan benefisiu husi orsamentu ne’e lahatene buat ida, lolos governu tenki nakloke hodi fo oportunidade mos ba povu atu koalia konaba orsamentu ne’e,” deklara nia durante lansamentu Open Budget Survey 2010, Tersa, (23/11), iha Edifisiu LABEH-Dili.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Iha fatin hanesan, membru ONG Lao Hamutuk, Charles, hatete, maske ninia parte iha preokupasuan bo’ot atu akompania OJE 2011, maibe hetan difikuldade tanba to’o ohin loron husi parte Ministeriu Financas seidauk intrega kopia OJE ne’e ba sosiadade sivil sira. Nia dehan, Lao Hamutuk preokupa mos ho verba orsamentu ne’ebe governu tau iha OJE 2011 ba institusaun ne’ebe seidauk estabelese. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Jorgino Santos &lt;span style="font-family:times new roman;"&gt;&lt;em&gt;(source STL: Tersa, 23 Novembru 2010 - 16:34:05 OTL)&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5402890106799205721?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5402890106799205721/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/korupsaun-tuir-ti-rdtl-la-dook-husi.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5402890106799205721'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5402890106799205721'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/korupsaun-tuir-ti-rdtl-la-dook-husi.html' title='Korupsaun: Tuir TI RDTL La Do&apos;ok Husi Pais Koruptor Aktivu'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-4185670381539230291</id><published>2010-11-19T04:03:00.000-08:00</published><updated>2010-11-20T21:24:04.215-08:00</updated><title type='text'>Presidente Republica Ramos Horta esta contente com KAK</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;DILI- Prezidente Republika, Jose Ramos Horta orguilu ho mudansa Komisaun Anti-Korupsaun (KAK) ne’ebe komesa ona analiza kazu Korupsaun, Koluzaun no Nepotizmu.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;PR Horta liu husi inkontru ho lideransa KAK enkoraza komisaun ne’e atu bele servisu diak liu tan hodi nune’e bele hetan rezultadu pozitivu ruma. Horta kontinua hatudu ninia konfiansa ba KAK atu bele detekta koruptor sira hodi ba hatan iha tribunal.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Komisariu KAK Aderito de Jesus Soares ne’ebe akompania husi Adjuntu Komisariu nain 2, informa katak, KAK hahu analiza informasaun ba kazu korupsaun lubuk ida ne’ebe tama hafoin KAK ejisti. Nia dehan, durante ne’e ninia parte simu informasaun korupsaun barak, nune’e sira hahu dadauk kumpila informasaun hirak ne’e. “Ita hahu dadauk ona premeira faze investigasaun, premeiva faze ne’e ita bolu kompilasaun informasaun no analiza kazu ne’ebe tama durante ne’e,” deklara Aderito ba jornalista sira, Kinta, (18/11), hafoin inkontru ho PR Horta, iha Palacio Prezidensial-Dili.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ba total kazu ne’ebe tama, Komisariu KAK ne’e lakohi temi no husu deit ba publiku atu pasensia hodi hein to’o KAK hahu bo’ok kazu sira ne’e. Aderito dehan, KAK hahu halo kumpilasaun ba kazu korupsaun ne’ebe tama husi tinan 2009 to’o agora.“Hau lakohi mensiona kazu hira, maibe atu hatete deit premeira vaze investigasaun ita hahu oras ne’e dadauk,” nia hatete.Hatan ba kazu ne’e karik involve membru governu balun, Aderito hatan deit katak ninia parte seidauk bele anunsia kazu saida no sese mak involve. Konaba inkontru ho PR Horta, Komisariu KAK ne’e dehan, atu update deit informasaun no mudansa ne’ebe KAK halao ona to’o agora. Iha fatin ketak, Deputadu husi bankada ASDT, Alberto da Silva, dehan katak, importante tebes ba KAK atu hahu ona bo’ok a’an nune’e bele hatudu ba publiku katak sira iha komitmentu duni atu kombate korupsaun. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nia dehan, KAK tenki halo duni kumpilasaun ba informasaun no kazu korupsaun nune’e bele diversifika kazu ne’ebe prioridade no importante atu investiga lalais iha tempu badak.Alberto espera KAK sei servisu lalais liu tan hodi bele lori ona koruptor balun ba tribunal. Deputadu ne’e husu mos ba KAK atu labele hare deit kazu korupsaun ne’ebe akontese iha governasaun AMP, maibe tenki mos hare korupsaun ne’ebe akontese iha governasaun anterior. Jorgino Santos&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Fonte: STL&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-4185670381539230291?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/4185670381539230291/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/presidente-republica-ramos-horta-esta.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4185670381539230291'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/4185670381539230291'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/presidente-republica-ramos-horta-esta.html' title='Presidente Republica Ramos Horta esta contente com KAK'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7960405125243040700</id><published>2010-11-06T18:19:00.000-07:00</published><updated>2010-11-06T18:25:02.851-07:00</updated><title type='text'>Posição do país quanto à corrupção melhorou, graças às reformas do Governo - Porta-voz</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Díli, 05 nov (Lusa) - O secretário de Estado do Conselho de Ministros de  Timor-Leste, Ágio Pereira, salientou hoje que o Índice de Perceção de Corrupção  (IPC), pelo qual Timor-Leste sobe 19 posições, "é o primeiro a refletir as  reformas anti-corrupção do Governo".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;O Índice de Perceção de Corrupção  (IPC) recentemente divulgado pela Transparência Internacional mostra que  Timor-Leste subiu 19 posições na classificação, passando de 146.º no IPC de 2009  para 127.º no IPC de 2010.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Em comunicado, o secretário de Estado referiu  que "o IPC de 2010 é o primeiro a capturar o impacto da agenda reformista do  Governo de Xanana Gusmão", já que o anterior tinha por base dados  desatualizados, compilados a partir de fontes que incluíam o Banco Asiático de  Desenvolvimento (2008), a Global Risk Services, o Banco Mundial (2008) e o Fórum  Económico Mundial (2008/2009).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"O principal para nós é a identificação e  a prossecução do combate a práticas concretas de corrupção por parte das nossas  autoridades fortes e independentes, assim como a consolidação das estruturas e  processos que limitam as possibilidades de corrupção e encorajam um nível  elevado de conduta profissional. O Governo agiu com determinação nestas  matérias", comentou. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ágio Pereira diz esperar que os próximos índices  continuem a mostrar uma tendência positiva, "refletindo as melhorias conseguidas  pelas políticas e pela agenda nacional do Governo, as quais visam implementar  reformas importantes para fortalecer as instituições do Estado, profissionalizar  a função pública, aumentar a transparência na Gestão das Finanças Públicas  egarantir boa governação".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Entre as melhorias introduzidas durante a  governação de Xanana Gusmão, Agio Pereira refere a criação da Comissão  Anti-Corrupção, com autoridade ampla para investigar casos de corrupção e  levá-los a tribunal, bem como para conduzir programas de educação e de  sensibilização ao público.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"Colocando a nação na vanguarda da melhor  prática no setor petrolífero, o Governo de Xanana Gusmão anunciou em julho que  Timor-Leste era apenas o terceiro país em todo o mundo a receber o estatuto de  conformidade total da Iniciativa de Transparência das Indústrias Extrativas  (ITIE), o mecanismo internacional de fiscalização que visa garantir  transparência e responsabilização em nações ricas em recursos",  destaca.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A Comissão da Função Pública, órgão independente estabelecido em  2009, é igualmente relevada como garante da integridade da Função Pública,  exercendo a sua responsabilidade "para assegurar um setor público apartidário,  imparcial e baseado no mérito, com um código de conduta claro e provisões para  recursos disciplinares".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;O porta-voz do Governo observa ainda que, em  colaboração com o Banco Mundial, ao nível das Finanças Públicas, foi criado um  sistema de equilíbrio de poderes "que assegura que todas as despesas orçamentais  do Estado são qualificadas de forma independente, com os respetivos relatórios  de auditores a serem submetidos ao Parlamento Nacional".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Para  desencorajar a corrupção, foi ainda reforçado o sistema de Justiça, segundo Ágio  Pereira, com o Orçamento de 2010 a possibilitar a duplicação do número de  juízes, procuradores e defensores públicos, sendo igualmente aprovado o quadro  legal que define as condições para os agentes  judiciais.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;MSO.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Lusa/Fim&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;05 de Novembro de 2010&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;19:02&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7960405125243040700?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7960405125243040700/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/posicao-do-pais-quanto-corrupcao.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7960405125243040700'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7960405125243040700'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/posicao-do-pais-quanto-corrupcao.html' title='Posição do país quanto à corrupção melhorou, graças às reformas do Governo - Porta-voz'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-2805973807781523504</id><published>2010-11-04T20:42:00.000-07:00</published><updated>2010-11-04T20:50:56.345-07:00</updated><title type='text'>Timor-Leste’s ranking in Transparency International’s Corruption Perception Index leaps 19 countries as newer data is utilized</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Transparency International’s recently released Corruption Perception Index (CPI)  reports Timor-Leste has improved 19 places in country rankings from 146 in the  2009 CPI to 127 in the 2010 CPI. The 2010 CPI is the first to capture the impact  of the Xanana Gusmão Government’s reformist agenda.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Last year’s 2009 CPI  was compiled from sources which included the Asian Development Bank (2008),  Global Risk Services, the World Bank (2008) and the World Economic Forum  (2008/2009); assessing prior data not indicative of the reforms of the Xanana  Gusmão Government.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;It is expected subsequent CPI indices will continue in  an upward trend, with improvements reflecting the Gusmao Government’s policies  and national agenda; implimenting major reforms to strengthen the institutions  of the state, professionalize the civil service, increase transparency in Public  Finance Management and ensure good governance.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Playing a significant role  in ensuring the integrity of the Civil Service, the Civil Service Commission, an  independent body established in 2009, is now exercising it’s responsibility to  ensure a politically neutral, impartial and merit based Public Sector with a  clear code of conduct and provisions for disciplinary recourse.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;The  Gusmão Government has been resolute within its’ mandate to establish a  comprehensive authority to counter corruption. The Anti Corruption Commission is  now established with a broad authority to investigate and pursue criminal  investigations into corruption offences as set out in the criminal code and  conduct education and public outreach programs.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Placing the nation at the  forefront of best practice in the petroleum sector, in July, the Xanana Gusmão  Government announced that Timor-Leste was only the third country in the world to  be granted full compliance status by the Extractive Industries Transparency  Initiative (EITI), the international oversight mechanism to ensure transparency  and accountability in resource rich nations.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Reforms to Public Financial  Management in tandem with the World Bank have put the first legally compliant  system in place in accordance with the Budget and Financial Management  Regulation Section 39.1. Checks and balances now ensure all State budget  expenditure is qualified independently; with auditors reports submitted to  National Parliament.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A stronger justice system is vital to discourage  corruption. In its’ recently released Human Rights Report on Timor-Leste titled  “Facing the Future” the United Nations identified a number of significant  improvements made in strengthening the justice sector. The report noted advances  including the establishment of new training programs, an increase in personnel  within the sector, improvements to rural facilities and the passage of domestic  violence legislation. The 2010 budget cleared the way to double the number of  judicial actors (judges, prosecutors and public defenders) and simultaneously  the legal framework setting the conditions for the judicial actors was approved.  After the release of the Fourth Human Rights Report on East Timor, the United  Nations cited Timor-Leste now as having the potential to be a regional and  global human rights leader.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Secretary of State Pereira noted “We welcome  the improvement in Timor-Leste’s ranking in the Corruption Perception Index and  consider this 2010 report to be the first to begin to reflect the anti  corruption reforms of the Gusmao Government. However what matters to us is the  identification and prosecution of actual practices of corruption by our strong  and independent authorities and the consolidation of structures and processes  that limit opportunities for corruption whilst encouraging a high standard of  professional conduct. In these matters this Government has acted with  determination.”ENDS &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;November 5, 2010&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Díli, Timor-Leste &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"&gt;Ágio  Pereira&lt;/span&gt;&lt;/b&gt; - The Secretary of State for the Council of Ministers and Official  Spokesperson for the Government of Timor-Leste Ágio Pereira +670 723 0011  Correio electrónico: agio.pereira@cdm.gov.tl ou govtlmedia@gmail.com Portal  electrónico: www.timor-leste.gov.tl&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-2805973807781523504?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/2805973807781523504/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/timor-lestes-ranking-in-transparency.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2805973807781523504'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/2805973807781523504'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/timor-lestes-ranking-in-transparency.html' title='Timor-Leste’s ranking in Transparency International’s Corruption Perception Index leaps 19 countries as newer data is utilized'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-3459598151687902204</id><published>2010-11-03T07:13:00.000-07:00</published><updated>2010-11-03T07:17:25.722-07:00</updated><title type='text'>Corruption will grow up in future: UNMIT’s Nielsen</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Dili -(DN, 29/10/10) Deputy UN Secretary General’s Special Representative, Finn Rieske Nielsen said corruption would grow up in future, as the capital development totally US $ 64 million was added to US $ 800 million, yet the development was not going well. &lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Dili- (TP, 29/10/10) President of Public Service Commission (KFP), Liborio Pereira said the six of the Prime Minister’s office staffs who were suspected of being engaged in abuse of power and maladministration were now in the process of inquiry. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Source: timornewsline.com&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-3459598151687902204?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/3459598151687902204/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/corruption-will-grow-up-in-future.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3459598151687902204'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/3459598151687902204'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/11/corruption-will-grow-up-in-future.html' title='Corruption will grow up in future: UNMIT’s Nielsen'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5142962111030141764</id><published>2010-10-20T17:11:00.000-07:00</published><updated>2010-10-21T05:43:57.558-07:00</updated><title type='text'>PSD Husu Investigasaun Ba Prokuradora Jeral Republika, Dra. Ana Pessoa Pinto</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;a href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2010/10/psd-husu-investigasaun-ba-prokuradora.html"&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;http://forum-haksesuk.blogspot.com/2010/10/psd-husu-investigasaun-ba-prokuradora.html&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Investigasaun ba Prokuradora Jeral Republika, Dra. Ana Pessoa Pinto&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lia uluk&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Molok atu hahu halo deklarasaun iha uma fukun Parlamentu Nasional (PN), ne´ebe tuir rejimentu PN, kada deputadu iha direitu halo deklarasaun política, konaba asuntus sira ne´ebe maka ba interese publiku. Hili deklarasaun política konaba: Investigasaun ba Prokudara Jeral Republika (PJR), Dra. Ana Pessoa Pinto. Uluk nanain, hakarak koloka uluk kestaun sira hanesan tuir mai ne´e: Tamba saida? No bazeia ba saida? Mai halo deklarasaun politika ida ne´e.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tamba saida&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;I. Kazu VPM JLG + MNE ZAC&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Procesu ne´ebe maka envolve membrus Governus nain rua (2), Vice Primeiru-Ministru (VPM) José Luis Guterres (JLG) no Ministru Negocius Estranjeiru (MNE) Zacarias Albano da Costa (ZAC), Prokuradora Jeral Republika (PJR), Dra. Ana Pessoa Pinto, konfundi ninia knar nudar PJR ho ninia ligasaun política partidaria. Kazu konkretu, nudar Ministerio Publiku (MP) deduz akuzasaun no mos bele halo kondenasaun ba arguidus sira.Tamba ne´e maka PJR, Dra. Ana Pessoa Pinto, haruka karta ba Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão, iha loron 30, fulan Agusto, tinan 2010, notifika no husu atu Xefi Governu atu ”«Suspende membrus governu nain 2 ne´e»”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tamba kahur justisa hodi justifica ba interese poder política, iha aktu ne´e, Dra. Ana Pessoa Pinto nudar PJR komete erros barak, Maibe hakarak fahe ba buat Tolú (3) deit:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1. Abuzu ba poder&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tuir knar Ministeriu Publiku (MP) maka konduz procesu investigasaun to´o deduz akuzasaun. Procesu haruka ba Tribunal tuir Kodiku Procesu Penal (KPP) Timor-Leste nian, iha ninia artigu 239, knar tomak ba avalia kasu iha meritu no argumentus fundada ka infundade, juizo procesu maka hola decisaun ikus. Kasu iha meritu no fundada hafoin notifika ba arguidus sira. Kasu ne´e membrus governu nain rua (2) VPM JLG no ZAC MNE, hasai sira nia imunidade tuir Konstituisaun RDTL iha artigu 113º.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;2. Fraude hasouru PM&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Liu husi karta ne´ebe maka Dra. Ana Pessoa Pinto haruka ba Xefi Governu, ho intensaun tentativa fraude hasoru PM Kay Rala Xanana Gusmão. Aproveita ambiente politika ne´ebe maka Governu AMP infrenta, buka atu kria “«Chaos»” ba governasaun ne´ebe lidera husi PM Kay Rala Xanana Gusmão.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;3. Fahe Akuzasaun MP nia iha Komisaun A Parlamentu Nasional (PN)&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dra. Ana Pessoa Pinto, nudar PJR, kunfundi ninia servisu fatin uluk nudar Deputada iha Parlamentu Nasional (PN) no servisu fatin oras ne´e dadaun kaer knar nudar Prokuradora Jeral Republika (PJR), hodi fahe Akuzasaun Ministeriu Publiku (MP) nian ba Prezidente Komisaun A, Dra. Fernanda Borges.Atu ida ne´e hatudu momos katak Dra. Ana Pessoa Pinto, uja justisa hodi atinji ba objektivu politiku maka joga adversarius politikus sira, hahu dadaun ona ho VPM JLG no MNE ZAC. Se maka sei atinji tan?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;II. Korupsaun, Má-administrasaun no inrequecimentu ilicita&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1.Halo Kartaun eleitoral iha tinan 2006&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Halao kartaun eleitoral ho montante bot, total US$ 1,113 mill, liu husi Single Source, hatudu ba kompania VIP Computer. Procesu kontra Lei Aprovisionamentu ne´ebe centralizadu iha Ministeriu Planeamentu no Finansas (MPF). Atus no pratika sira ne´e hatudu momos katak eis-Ministra Estatal (ME) no aktual Prokuradora Jeral Republika (PJR), Dra. Ana Pessoa Pinto, pratika korupsaun, Má-administrasaun no inrequecimentu ilicita.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;2. Jeradour&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sosa jerador total 52 unidades, liu husi single Source, ba kompania ida naran Digital Printing. Ironia maka ne´e: unidade jeradour ida iha Dili, baratu liu, ho foli US$800 no unidade jeradour ida iha Surabaya, folin US$3,200.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iha kasu ne´e Eis-Ministra Estatal (ME) no Prokuradora Jeral Republika (PJR), Dra. Ana Pessoa Pinto, pratika Korupsaun, Má-Administrasaun no inrequecimentu ilicitu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bazeia ba saida&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;III. Baze legal ba investigasuan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Tuir Kodiku Procesu Penal (KPP) iha artigu 12, lina a) koalia konaba: ”kompete ba seksaun kriminal husi Supremu Tribunal Justisa, tuir materia kriminal: julga procesus krimis kometidus husi juizes husi supremu tribunal Justisa, PJR no ajentes husi Ministeriu Publiku ne´ebe halao sira nia knar iha Tribunal”. Tamba Timor-Leste seidauk estabelece Supremo Tribunal Justisa (STJ), neduni procesu hotu-hotu haruka ba Tribunal Rekursus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Estatuto Ministeriu Publiku (EMP), Artigu 42º ,lina 3), ”inqueritu ba Prokurador Jeral Republika (PJR) no Adjuntus PJR”. Surpremu Tribunal Justiça (STJ) halo investigasaun ba PJR, Dra. Ana Pessoa Pinto. Tamba Timor-Leste seidauk estabelece STJ, neduni Tribunal ne´ebe iha liu kompetencia maka Tribunal Rekursus (TR).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tamba ne´e liu husi Uma Fukun Parlamentu Nasional (PN) husu atu:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Bazeia ba KPP, artigu 12º, Supremo Tribunal Justisa (STJ), tamba seidauk estabelece iha Timor-Leste, tuir Konstituisaun RDTL, Tribunal Rekursus (TR) nudar Tribunal ne´ebe ás liu iha Sistema Judicial Timor-Leste nian atu investiga ba PJR, Dra. Ana Pessoa Pinto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2. Tuir Estatuto Ministeriu Publiku (MP ) rasik, iha artigu 42º, lina 3), Dra. Ana Pessoa Pinto nudar PJR, submete ba investigasaun ne´ebe sei halao husi STJ ka TR.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3. Iha indikasaun ba abuzo poder no pratika korupsaun, má-administrasaun no inrequecimentu ilicitu, iha konecimentu oficiosa. Supremo Tribunal Justisa (STJ) iha dever averigua krimi ne´ebe iha indikasaun ba abuzo poder, pratika korupsaun, má-administrasaun no inrequecimentu ilicitu husi PJR.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4. Tamba krimi publiku, STJ ka Tribunal Rekursus (TR) la priciza tan hein queiza hodi ba halo investigasaun, krimi ne´e iha ona konecimentu publiku.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5. Atu facilita procesu investigasaun, diak liu PJR, Dra. Ana Pessoa Pinto, mos hasai ninia Imunidade nudar detentor ba kargu iha orgaun soberania ida, atu nune´e bele submete ba investigassaun, husi sorin ida. Husi sorin seluk, facilita ba investigasaun rasik!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Parlamentu Nasional, 19.10.2010!Deklarasaun Polítika, Deputadu Ermes Barros, PSD. Asuntu: Investigasaun ba Prokuradora Jeral Republika, Dra. Ana Pessoa Pinto&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;cit in: FORUM HAKSESUK @ &lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;a title="permanent &amp;#13;&amp;#10;&amp;#13;&amp;#10;link" href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2010/10/psd-husu-investigasaun-ba-prokuradora.html"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;7:03 PM&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt; e-mail: fhaksesuk@gmail.com&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;a title="Editar mensagem" style="BORDER-TOP-STYLE: none; BORDER-RIGHT-STYLE: none; BORDER-LEFT-STYLE: none; BORDER-BOTTOM-STYLE: none" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=8535294&amp;amp;postID=8863296376141919974"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5142962111030141764?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5142962111030141764/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/psd-husu-investigasaun-ba-prokuradora.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5142962111030141764'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5142962111030141764'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/psd-husu-investigasaun-ba-prokuradora.html' title='PSD Husu Investigasaun Ba Prokuradora Jeral Republika, Dra. Ana Pessoa Pinto'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8965240591358752290</id><published>2010-10-18T18:01:00.000-07:00</published><updated>2010-10-19T17:20:01.122-07:00</updated><title type='text'>Sosa Jerador, Iha Indikasaun Korupsaun, Administrasaun Ladiak no Halo Riku-an Iha Ministeriu Estatal, Ana Pessoa Nia Ukun</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;*) DEKLARASAUN POLITIKA&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Exelencia Presidente Parlamento Nacional, Fernando Lasama de Araujo, Elustrismo Deputados PN, Povo Doben Timor Leste no media tomak maka akompana hela DEBATES&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kombate Korupsaun nudar interese nacional, ba moris diak povo no dezemvolvemento Nacional Estado RDTL.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Fulan ida ne’e Timor-leste, marka istoria foun, no naroman atu fo konfiansa ba povo rai ida ne’e, atu responde fenomena social, nebe halo trauma povo, lia fuan ou hahalok korupsaun, que durante ne’e subar hela iha ukun nain sira nia let, no justisa só ba ema kiik deit (justisa sem equelibru).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maibe ho Kaso Dr. Jose Luis no Dr. Zakarias nian loke dalan foun ba justisa, hodi garante povo nia konfiansa, (maibe ita kaer nafatin Azas Praduga ta bersalah ka perjunccao de inocencia).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ho nune hau hakarak fo lembra fila fali ba Makaer Justisa sira hodi tetu no hare fila fali kaso anterior iha Ministerio Estatal no Ministerio Planeamentu no Finansas nian nebe’e que usa osan la tuir regras normal kontra Lei (abuso ba poder).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Proceso Sosa Geradour 52 unidade iha tinan 2006, iha Ministerio Estatal no Ministerio Planeamentu no Financas Governor anterior nia tempo, nebe’e usa osan povo nian la tuir procedemento legal aprovisionamento centralisado.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha procesu ne Ministerio Estatal ho Ministerio Planeamentu no Financas la halo tuir procedemento legal, tuir lei apovisionamento nebe mak estabelece, maibe Ministra estatal ho Ministerio Planeamentu no Finansas, la halo Tender maibe halo single Source/Indika deit Companhia DIGITAL PRINTER maka hetan projekto ne’e.At Liu tan Kompania nebe’e maka hetan Single Source, no iha proceso ne’e iha espekulasaun ba preco/manipulasaun preco per unidade lolos ho folin $. 800, maibe sira hasae preso ka foli to’o $ 3.200/Unidade.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Justifikasaun ba perjuizu (Kerugian Negara) nebe maka halo husi Ministerio rua ne que usa sala osan povo nian hamutuk $. 124.800 dolar Americano. Ida ne hatudo momos mai ita katak iha duni:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Ma administrasaun iha Ministerio Estatal no Ministerio Financas governo anterior;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Iha indikasaun forte ba Korupsaun no abuzos de poder;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Enrekesimento elicito, nudar krime halo riku an ho povo nia osan.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tamba tuir Rekomendasaun PDHJ nia relatori nebe’e maka submete ba Prokurador, hateten momos, katak iha indisiu forte mal administrasaun, abusu ba poder husi ministerio Estatal ho Ministerio Planeamentu no Financas, tamba sa mak PGR sedauk halo proceso investigasaun ba kaso ne ? karik arquivo tiha ka akusasaun haruka ona ba Tribunal.Ohin hau nudar Deputado Parlamento Nacional hakarak, questiona fila fali no hakarak husu fila fali KASU refere liu hosi Plenaria Parlamento Nacional, atu hatene andamento kaso ne to’o ona iha nebe?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"&gt;&lt;b&gt;Indikasaun forte ba indisius ABUZO DE PODER&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Karik justisa nebe’e maka justo halo ba Vice PM ho Ministro Negosio Estrangeiro, nebe’e maka PGR haruka ba Tribunal,no husu suspensaun husi sira nia kargo nudar membro do Governo hudi ba hatan akusasaun PGR nian iha Tribunal, hau aseita totalmente nudar sidadaun Timor oan tenque hakruk ba lei no kumpre lei.Maibe mosu perguntas, tamba sa no nusa, maka membro governo nain rua ne deit maka hetan AKUSASAUN, maibe membro Governo anterior nian sira ne’e sidauk hetan akusaun hosi PGR, masque iha ona kasu balu tama uluk liu kaso Dr. Jose Luis Guterres ho Dr. Zakarias A. da Costa nian.Ka ida ne mak justissa justo, que agora lao iha Timor- Leste? Ou tamba PGR la bele halo akusasaun/Akusa nia colega membro governo anterior, hudi hili no processo uluk nia adversario do que nia colega sira?KomklusaunBaseia ba factos sira iha leten, maka hau ou Bancada CNRT, concidera katak:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Justisa iha Timor-Leste sei la lao tuir ona prinsipio Estado Direito no Demokratiko;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Odio no vingansa maka sei justifika justisa iha rai ida ne’e;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Komitmento Kombate Korupsaun sai hanesan slogam deit.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Injustisa nebe’e mosu dadun iha Timor-Leste tamba inkompetencia, inkapacidade husi hahalok PGR nian, sai nudar obstakul no desafio ba estado de Direito demokratiko, ninia soberano!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Parlamentu Nasional, 18.10.2010!)&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;* DEKLARASAUN POLITIKA, Natalino dos Santos, CNRT&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;publicada por FORUM HAKSESUK @ &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;a title="permanent   link" href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2010/10/sosa-jeradouriha-indikasaun.html"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt;4:32 PM&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;&lt;i&gt;&lt;span class="Apple-style-span" &gt; e-mail: fhaksesuk@gmail.com&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8965240591358752290?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8965240591358752290/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/sosa-jerador-iha-indikasaun-korupsaun.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8965240591358752290'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8965240591358752290'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/sosa-jerador-iha-indikasaun-korupsaun.html' title='Sosa Jerador, Iha Indikasaun Korupsaun, Administrasaun Ladiak no Halo Riku-an Iha Ministeriu Estatal, Ana Pessoa Nia Ukun'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-977258721668438901</id><published>2010-10-15T09:03:00.000-07:00</published><updated>2010-10-15T09:15:42.228-07:00</updated><title type='text'>Adérito de Jesus optimista quanto à CAC</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;15 de Outubro de 2010&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O Presidente da Comissão Anti-Corrupção (CAC) , Adérito de Jesus, afirmou ontem no Parlamento Nacional que espera num curto espaço de tempo ter a CAC a funcionar em pleno, liderando a investigação dos casos de corrupção.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Para o efeito foram contratados 10 investigadores que vão tomar posse em Novembro e assim dar resposta às expectactivas dos cidadãos que procuram que as situações irregulares sejam analisadas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;No entanto, a deputada da Bancada do PUN, Fernanda Borges, defendeu na sessão parlamentar, que a CAC é ainda muito recente e para executar um bom serviço precisa de tempo para consolidar uma boa estrutura e sistema de trabalho.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;www.sapo.tl&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-977258721668438901?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/977258721668438901/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/aderito-de-jesus-optimista-quanto-cac.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/977258721668438901'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/977258721668438901'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/aderito-de-jesus-optimista-quanto-cac.html' title='Adérito de Jesus optimista quanto à CAC'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5498707926259172883</id><published>2010-10-11T18:28:00.000-07:00</published><updated>2010-10-14T18:03:04.959-07:00</updated><title type='text'>CNRT Akusa Ana Pessoa, Nudar Ministra Estatal, Envolve Kazu Korupsaun, Ma-administrasaun no Inrekesimentu ilicita</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Husi Deputado Natalino dos Santos, CNRT.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Exmo. Presidente Parlamento Nacional, Fernando Lasama de Araujo, Ilustres Deputadus no Povo Timor-Leste ne’ebe akompana plenariu ne’e liu husi Média.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ohin hau hakarak kongratula Governo AMP, nebe Lidera hosi PM Kai Rala Xanana Gusmao, AMP iha duni Vontate diak, iha komitmento ba kombate korupsaun, tamba Korupsaun AMP koncidera hanesan krime extra Ordinari ou moras at ida que tenque hamos, se lae nia konsequensi povo kiik sira mak terus no dezemvolvimento estado RDTL sei la avansa, ho nune iha tempo badak Governo AMP liu hisi PM sei halo Suspensaun ba Membro Governo Amp nian hodi ba hatan iha Tribunal, ba alegasaun nebe refere ba membro Governo sira hetan alegasaun halo korupsaun.Maibe hau laran Triste, tamba justisa ne’ebe que la justo praktika husi makaer Justisa sira, hodi halo injustisa, hodi atingi sira nia objektivo vingansa politik passado nian.Ho nune hau hakarak fo lembra fila fali ba Makaer Justisa sira hodi tetu no hare fila fali kasu anterior iha Ministerio Estatal nian, ne’ebe que usa osan la tuir regras normal kontra Lei (abuso de poder).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Proceso Sosa Komputador ba halo kartaun eleitoral, ho Valor $ 1.113 miloes dolar americano iha tinan 2006, nebe osan povo nian hetan aprovasaun husi representante povo iha uma fukun parlamento nasional, nebe que Ministerio Estatal uluk lidera husi Dra. Ana Pessoa Pinto.Iha proceso ne Ministerio Estatal, la halo tuir procedemento legal, tuir lei apovisionamento ne’ebe mak estabelece ona katak buat hotu liu husi tender, maibe Ministra Estatal halo single Source, e Companhia ne’e hatudo deit husi Ministerio Estatal ho naran Companhia: VIP Computer.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Objectivo halo single source ne, atu halo produsaun ba Kartaun Eleitoral, tamba iha elesaun ba Presidencial no Parlamentar, tempo la tó atu loke tender, maibe razaun ne’e la forte hodi viola tiha lei no regras aprovisionamento estabelece no sistema centralisado, maibe ita hare fali katak iha eleisaun 2007, kada votante sira ba vota, sei utiliza hela Kartao Eleitoral tuan, Passaporte, Certidaun Baptismo no certdao RDTL hodi ba vota.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;At Liu tan Compania nebe maka hetan Single Source, la iha licenca no registo iha Timor Leste.Faktos rua iha leten, Lei la fo dalan ba halo Single Source, no Companhia refere la iha legalidae ba nia existencia iha Timor Leste (companhia ne la registo).&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ida ne hatudo momos katak, iha duni indikasaun forte Korupsaun iha Ministerio Estatal governo anterior nia tempo.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kasu ne hetan alegasaun no mos iha publico, liu-liu media masa, Kasu ne Korupsaun no Krime tamba sa maka Ministerio Publiku to’o agora seidauk halo investigasaun ba kasu ne’e, ho nune hau hakarak hatene proceso ne’e to’o ona iha nebe, karik arquivo tiha, ka kasu ne’e hetan ona julgamento ou sei iha hela gaveta Tribunal nian.Tamba tuir rekomendasaun PDHJ nia relatori nebe maka submete ba Prockurado Geral Republika, hatete momos, katak iha indisiu forte mal administrasaun, abusu de poder,krimi inrequecimentu ilicitu husi ministerio Estatal no PGR rasik haruka ona processo ne’e ba ona Tribunal Recurso atu halo julgamento.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ohin hau nudar Deputado Parlamento Nacional hakarak, questiona fila fali no hakarak husu fila fali KASU refere liu hosi Plenaria Parlamento Nacional, atu hatene andamento kasu ne’e to’o ona iha nebe?&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hare ba injustisa nebe iha instituisaun makaer justisa sira, hau pesemis, embora governo iha vontade diak, maibe injustisa sei taka dalan ba komitmento Kombate Korupsaun, tamba elementos balu iha instituisaun nia laran involve mos iha praktek Korupsaun wain hira sei kaer knar nudar membro do Governo.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Se karik injustisa nebe’e maka halao dadaun iha instituisaun makaer justisa sira, hau liga ba kasu, Vice PM José Luis Guterres , nian nebe maka agora dadaun manas no sai komsumu politik ba politikos sira, hodi julga Dr. Jose Luis Guterres “LUGO” Eis- Chefe Delegasaun Fretilin iha Frente Diplomatik iha tempo Luta ba Libertasaun, konsidera hanesan presequisaun politik hosi ema nebe maka iha vingansa Politik ho oportunidade kaer poder balu iha justisa, hodi halo tan abuso ba Poder.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-weight: normal; "&gt;&lt;strong&gt;Indikasaun forte ba indisius ABUZO DE PODER&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;/strong&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Kazu Dr. Jose Luis”Lugu”, hatudo mo-mos ba ita hotu, oinsa Autoridade judisiaria ida (orgaun autonoma) nudar PGR, Dra. Ana Pessoa, hatudo indikasaun forte ba indisius ba abuzo de poder no tenta halo fraude hasoru Sr. Xanana Gusmao nudar PM IV Governo Konstitusional.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Husi kronologia kazu Jose Luis ho Zakarias Albano da Costa, ne be hetan akusasaun husi PGR ba krime abuzo poder no enriksemento iligitu (memparkaya diri secara tidak sah), hatudu, mo-mos iha presequesaun politika no vingansa politik pasado no tentativa ho meus oin-oin hodi sobu governo AMP nebe Xanana maka lidera hela.Faktus : indikasaun katak, ema nebe tuir los hetan mos akusasaun, hanesan:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sra. Eix Vice Ministra Negosio Estrangeiro ADALGIJA MAGNO&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Sra. Eix Ministra Financas MADALENA VOAVIDA naran sira ne latama mos hanesan Acusadus, iha lista akusasaun hasoru Dr. Jose Luis, Dr. ZaCaris A. da Costa no sira esklui tiha sira seluk.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Faktus iha leten, hau koncidera tendensia politika no presequisaun nebe halo hasoru membro governo AMP, laos deit presequisaun maibe atliu senhora Procuradora Geral da Republika tenta hatudu indikasaun ho indisius forte ba ABUZA rasik nia Poder nudar PGR, ho dalan haruka karta notificasaun ida ba PM Xanana Gusmao hodi husu atu SUSPENDE ona membro Governo nain 2 nebe hetan akusasaun husi PGR, processo nebe Sra. PGR ho nia instituisaun rasik halo praktek lor-loron, hatene nia procedimento:&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Katak akusasaun ida só bele konsidera definitivu wainhira respeita procedemento iha kodigo ba Processo Penal Timor- Leste nian, liu-liu artigo 239, so Juiz kompetente/Juis do Processo nebe avalia tiha lai kazu ida maka bele determina, se kazu ne iha fundamentus forte atu simu nudar akusasaun definitivu, maibe saida maka akontece iha kazu Vice PM, maka Sra. Procuradora Geral tenta bosok/halo fraude ba PM Xanana, nebe nia koncidera la konece sistema justisa Timor-Leste, aproveita situasaun deskonesimento ida ne’e, husu la lais atu PM Xanana suspende membro Governo nain rua ne’e, ho nune ita bele hare ona oinsa skenario politizasaun nebe tama ba ona instituisaun judisiaria nia laran, ho objektivo lori “chaos” ba governasaun Xanana Gusmao, mos dezastre ba estado RDTL.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Faktos ida tan katak Dra. Ana Pessoa, hatudo mos nudar PGR, halo tan abuzu b poder hodi halimar politika, no nonok haruka tan akusasaun Dr. Jose Luis Guterres no Dr. ZaCarias A. da Costa nian ba Presidente Komissaun A Parlamento Nacional, Dra. Fernanda Borges. Ida ne’e faktos konkreta hatudu mo-mos presequisaun politika nebe Dra. Ana Pessoa halo ba ninia adversario politika, Vice PM no MNE.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Baseia ba faktos iha leten, tuir Kodigo Processo Penal artigo 12, Supremo Tribunal Justisa (STJ) maka iha kompetencia atu hahu loke inquerito kriminal hasoru PGR, Tribunal Recurso nudar Tribunal ás liu iha Timor-Leste bele halao knar nudar STJ nian, loke inquerito ba Dra. Ana Pessoa.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Razaun husu inqueritu ba STJ/Tribunal Rekursus tamba PGR,hanesan orgaun judicial ne’ebe autonoma la halo ona knar no defende ona independencia judicial,maibe buka politiza fali justisa hodi atinji ba ninia objektivu politku!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Parlamentu Nasional, 11.10.2010!&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DECLARASAUN POLITIKA husi Deputado CNRT, Natalino dos Santos&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;publicada por FORUM HAKSESUK @ &lt;a title="permanent link" href="http://forum-haksesuk.blogspot.com/2010/10/cnrtakusa-ana-pessia-nudar-ministra.html"&gt;7:27 PM&lt;/a&gt; e-mail: fhaksesuk@gmail.com&lt;/div&gt;&lt;a style="BORDER-BOTTOM-STYLE: none; BORDER-RIGHT-STYLE: none; BORDER-TOP-STYLE: none; BORDER-LEFT-STYLE: none" title="Editar mensagem" href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=8535294&amp;amp;postID=8037240002832340999"&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5498707926259172883?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5498707926259172883/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/cnrt-akusa-ana-pessoa-nudar-ministra.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5498707926259172883'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5498707926259172883'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/10/cnrt-akusa-ana-pessoa-nudar-ministra.html' title='CNRT Akusa Ana Pessoa, Nudar Ministra Estatal, Envolve Kazu Korupsaun, Ma-administrasaun no Inrekesimentu ilicita'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5743691861823953646</id><published>2010-09-30T04:52:00.000-07:00</published><updated>2010-09-30T04:54:48.778-07:00</updated><title type='text'>«Vice-primeiro-ministro bode expiatório para a corrupção governamental»</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Dili (7/9/10) O líder da Oposicao Maioria Parlamentar da Fretilin e ex-chefe do Executivo timorense, Mari Alkatiri, disse hoje que o vice-primeiro-ministro Mário Carrascalão “está a servir de bode expiatório para a corrupção do Governo”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mari Alkatiri comentava as divergências públicas entre o primeiro-ministro, Xanana Gusmão, e o seu vice, Mário Carrascalão, que culminaram na suspensão deste último das funções de aprovisionamento.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“O primeiro-ministro de facto, Xanana Gusmão, lançou uma ofensiva contra o seu próprio vice Mário Carrascalão, destinada a fazê-lo parar de expor a corrupção ministerial”, comenta o secretário geral da Fretilin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mari Alkatiri acusa Xanana Gusmão de pretender “desacreditar o vice-primeiro-ministro Mário Carrascalão, que tem a responsabilidade pelo combate à corrupção e torná-lo um bode expiatório para a má gestão financeira do Governo”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;O primeiro-ministro nomeou Mário Carrascalão como vice-primeiro-ministro da Administração do Estado, em 22 de Janeiro de 2009, com especial responsabilidade no combate à corrupção, transferindo para o seu gabinete os poderes de supervisão dos contratos de aquisições, até aí atribuídos ao Ministério das Finanças.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“Em 25 de Agosto de 2010, Xanana Gusmão repreendeu Mário Carrascalão no Conselho de Ministros e retirou-lhe os seus poderes sobre todas as compras governamentais. Esta é a quarta vez que a administração de Xanana Gusmão muda o mecanismo legal para a realização de contratos públicos, sendo outro exemplo da sua incompetência e má administração", critica.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mari Alkatiri dá mais alguns exemplos da “ofensiva para silenciar Mário Carrascalão”, como um comunicado de 2 de Setembro do porta-voz do Governo, Ágio Pereira, em que acusa Carrascalão de "difamar e intimidar" os membros do Governo com "alegações infundadas de corrupção "&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Declarações atribuídas a Xanana Gusmão pela imprensa local e ainda não desmentidas, em que descreve Mário Carrascalão como "uma pessoa estúpida" que "fez um monte de dinheiro com o derramamento de sangue dos timorenses durante a ocupação indonésia de Timor-Leste”, são também vistas por Mari Alkatiri como fazendo parte dessa campanha.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;“O chefe do Governo de facto da Aliança da Maioria Parlamentar (AMP), Xanana Gusmão, deve assumir a responsabilidade pela política de repetidas falhas administrativas e de corrupção generalizada no seu Governo, em vez de olhar para culpar os outros”, afirma Mari Alkatiri.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Xanana Gusmão não pode escapar da responsabilidade, porque foi ele quem criou esta dividida e disparatada coligação de pessoas que não têm uma visão comum, que não têm registo de dever cívico, que ocupam um alto cargo como oportunidade para ganhos financeiros pessoais, incluindo pessoas que foram contra o nacionalismo timorense ", conclui o líder da Fretilin. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Fonte: noticiaslusofonas.com&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5743691861823953646?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5743691861823953646/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/09/vice-primeiro-ministro-bode-expiatorio.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5743691861823953646'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5743691861823953646'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/09/vice-primeiro-ministro-bode-expiatorio.html' title='«Vice-primeiro-ministro bode expiatório para a corrupção governamental»'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-5525364732266945618</id><published>2010-09-30T04:47:00.000-07:00</published><updated>2010-09-30T04:50:14.018-07:00</updated><title type='text'>Corrupcao: Dois membros do governo acusados de «enriquecimento ilegal e abuso de poder»</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Dili (25/9/10)O primeiro-ministro de Timor-Leste, Xanana Gusmão, informou o Parlamento de que dois membros do seu governo foram acusados pela Procuradoria de enriquecimento ilegal e abuso de poder, revelou hoje fonte parlamentar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Xanana Gusmão terá enviado uma carta à mesa do Parlamento Nacional, órgão a quem cabe apreciar a autorização da suspensão de funções de membros do governo, para responderem perante a Justiça.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Na carta, o primeiro-ministro terá informado o Parlamento Nacional que "foi deduzida acusação definitiva contra o vice-primeiro-ministro, José Luís Guterres, e o ministro dos Negócios Estrangeiros, Zacarias da Costa, pela prática de um crime de enriquecimento ilegal, em concurso com um crime de abuso de poder”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A comunicação ao Parlamento por parte do primeiro-ministro é um imperativo constitucional nesses casos “para efeitos da suspensão do exercício de funções”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De acordo com fonte parlamentar, a iniciativa de Xanana Gusmão surge “na sequência da notificação da acusação definitiva, deduzida pela Procuradora Geral” com quem terá reunido informalmente.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nesse encontro, a Procuradora Geral, Ana Pessoa, terá confirmado não existir “um prazo determinado para a execução das suspensões”, pelo que “ambos os membros do governo foram autorizados a acompanhar o Presidente da República a Nova Iorque, para representarem Timor-Leste na Assembleia Geral das Nações Unidas”.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;A carta dirigida ao Parlamento Nacional pelo primeiro-ministro terá como fim “submeter a autorização da suspensão das respectivas funções dos membros do governo, para os efeitos de prosseguimento dos autos”, conforme determina a Constituição.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Fonte: noticiaslusofonas.com&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-5525364732266945618?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/5525364732266945618/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/09/corrupcao-dois-membros-do-governo.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5525364732266945618'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/5525364732266945618'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/09/corrupcao-dois-membros-do-governo.html' title='Corrupcao: Dois membros do governo acusados de «enriquecimento ilegal e abuso de poder»'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-7750186627484993478</id><published>2010-09-21T02:43:00.000-07:00</published><updated>2010-09-21T02:51:12.008-07:00</updated><title type='text'>Corruption cases should be processed before AMP’s mandate end</title><content type='html'>The Democratic Party (PD) Leader, Adriano do Nacimento said the pending corruption cases should have been processed legally before the Parliamentary Majority Alliance (AMP) Government ended its office term. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Parliamentary President Fernando “Lasama” Araujo said he did believe that General Prosecutor Ana Pessoa was capable of processing the pending corruption cases legally.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prosecutor-General Ana Pessoa said the Public Prosecution would hand over the corruption pending cases to the court for legal proceedings shortly.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Spokesperson for the Government, Hermenegildo Pereira said the Government led by Prime Minister Xanana Gusmao was committed to fighting corruption and having concrete action to combat corruption.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prime Minister Xanana Gusmao has authorized General Prosecutor, Ana Pessoa to take corruption cases engaging the Parliamentary Majority Alliance Government’s officials to the court within this week.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Source:timornewsline&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-7750186627484993478?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/7750186627484993478/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/09/corruption-cases-should-be-processed.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7750186627484993478'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/7750186627484993478'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/09/corruption-cases-should-be-processed.html' title='Corruption cases should be processed before AMP’s mandate end'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-633312951518815829</id><published>2010-09-14T16:21:00.000-07:00</published><updated>2011-01-26T16:24:25.408-08:00</updated><title type='text'>Governo de Xanana foi o que tomou mais medidas anti-corrupção</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Díli, 14 set (Lusa) - O porta-voz do Governo timorense afirmou hoje que o Executivo de Xanana Gusmão teve "mais iniciativas anti-corrupção e mecanismos de controlo que qualquer outro Governo em Timor-Leste, incluindo o período de transição da UNTAET (Nações Unidas)".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A afirmação surge no rescaldo da demissão do vice-primeiro ministro Mário Carrascalão, que teceu duras críticas aos seus colegas de Governo por alegadamente não colaborarem na prevenção e combate à corrupção, área que estava a seu cargo.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"O primeiro ministro solicitou à Procuradora Geral da República, Ana Pessoa, que durante esta semana fizesse chegar rapidamente a tribunal quaisquer acusações pendentes", afirmou o porta voz do Governo, Ágio Pereira.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Num comunicado para "esclarecer os rumores que circulam a respeito do estado da Nação de Timor-Leste", Ágio Pereira, que além de porta voz é também secretário de Estado do Conselho de Ministros, enumera um conjunto de medidas tomadas ao longo da legislatura e repete críticas a Mário Carrascalão, salientando que "o Governo de Xanana Gusmão implementou mais iniciativas anti-corrupção e mecanismos de controlo que qualquer outro Governo em Timor-Leste, incluindo o período de transição da UNTAET".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"O Secretariado Técnico de Aprovisionamento e a Comissão de Aprovisionamento, ambos independentes e mandatados pelo Conselho de Ministros com vista a uma maior fiscalização dos contratos de grande monta, que deveriam ter sido estabelecidos pelo gabinete do vice-primeiro ministro, serão agora estabelecidos", assegura.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ágio Pereira refere que a introdução de "novos sistemas e procedimentos permitiu um aumento acentuado nas receitas domésticas, apesar de a carga fiscal ter descido para um nível dos mais baixos em todo o mundo", concluindo ser "uma indicação clara de que as medidas anti-corrupção estão a funcionar".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;A criação da Comissão Anti-Corrupção (CAC), "primeira instituição independente a responsabilizar o Governo e a Sociedade Civil, garantindo fiscalização e educação para reduzir atos de corrupção, nepotismo e favorecimento de amigos e conhecidos" é um dos exemplos que aponta.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"O orçamento para 2010 também desbravou o caminho para duplicar o número de agentes judiciais. Os tribunais trataram mais processos a nível nacional que durante o total dos anteriores seis anos de governos sucessivos", diz.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Referindo o aumento dos processos tratados nos últimos anos, Ágio Pereira disse ainda que "o Gabinete do Procurador-Geral da República foi reforçado e é agora liderado por Ana Pessoa, uma antiga militante e líder ativa em 2007 e 2008 do partido da oposição Fretilin".&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;"O primeiro ministro Xanana Gusmão sempre manteve a posição de que uma vez que um processo chegue a tribunal serão conduzidas ações num ambiente judicial justo e equilibrado. Porém as alegações e ataques de corrupção motivados por manipulações políticas, uma tática real utilizada em Timor-Leste por uma oposição agressiva e um sistema político jovem, não serão tratados fora do sistema de justiça estabelecido", referiu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;MSO.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-633312951518815829?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/633312951518815829/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/governo-de-xanana-foi-o-que-tomou-mais.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/633312951518815829'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/633312951518815829'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2011/01/governo-de-xanana-foi-o-que-tomou-mais.html' title='Governo de Xanana foi o que tomou mais medidas anti-corrupção'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1735599824235965161</id><published>2010-08-03T03:36:00.000-07:00</published><updated>2010-08-03T03:57:46.283-07:00</updated><title type='text'>Korruption: Dili Court to try five officers of PNTL</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;The Dili District Court is scheduled to try five of the Timorese National Police (PNTL) officers who are suspected of being engaged in corrupting the state budget allocated to the joint operations in 2008. &lt;p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;O Tribunal Distrital de Díli está a marcar julgamento contra cinco Oficiais da Polícia Nacional Timorense (PNTL), suspeitas de envolvimento em corrupção do orçamento do Estado alocados para as operações conjuntas em 2008. &lt;p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pengadilan Distrik Dili dijadwalkan untuk mengadili lima oknum dari Polisi Nasional Timorense (PNTL), yang dicurigai terlibat dalam korupsi anggaran negara yang dialokasikan untuk operasi bersama pada tahun 2008. &lt;p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Tribunal Distritu Dili prepara-an atu tesi-lia hasouru Polisia Nasional Timorense (PNTL) nain lima nebe evidencias hatudu katak sira halo "korupsaun" ba osan estadu nebe aloka ona ba Operasaun Halibur tinan 2008.&lt;p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Fonte: &lt;em&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;Radio Televisaun Timor Leste , 3 August 2010&lt;/span&gt;&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1735599824235965161?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1735599824235965161/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/08/dili-court-to-try-police-officers.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1735599824235965161'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1735599824235965161'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/08/dili-court-to-try-police-officers.html' title='Korruption: Dili Court to try five officers of PNTL'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1863411745666751145</id><published>2010-07-19T17:02:00.000-07:00</published><updated>2011-01-26T17:04:04.545-08:00</updated><title type='text'>MJ-KAK Deskuti Lei Investigasaun Kriminal</title><content type='html'>&lt;div style="text-align: justify;"&gt;MINISTRA Justisa (MJ) ho Komisario Anti Korupsaun (KAK) Segunda-feira 19 de jullu 2010 foin lalais ne’e deskuti lei investigasaun kriminal ne’ebé antes ne’e prepara ona husi governu.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha sorumutu entre komisariu KAK ho MJ ne’e koalia asuntus importantes tolu, hanesan atu haree fatin ba komisariu KAK nian, kriasaun seksaun de kontas, tanba ne’e ema hotu hatene katak, antes atu harii tribunal de kontas ita tenki prepara lei, e oras ne’e pronto ona nune’e e lei ne’e rasik mos haruka ba komisariu KAK no sira mos mos konkorda hodi fo apoiu ba lei refere.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Nune’e sorumutu ne’e koalia mos konaba polisia investigasaun krimal, ne’ebé oras ne’e governu prepara hela assunttu imporntane ne’e.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha Enkontro ne’e Ministra Justisa Lúcia Lobato hateten, Polisia investigasaun rasik tuir ministra hanesan buat ne’ebé mak sei falta iha seitor da justisa, henesan instituisaun seitor justisa ne’ebé sei falta mak investigasaun kriminal ne’e rasik.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Hanesan ita hotu hatene katak durante ne’e ita iha deit seksaun investigasaun kikoan ne’ebé iha instituisaun PNTL nia okos, tanba ne’e labele halo investigasaun kriminal ne’ebé diak.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Antes halo akuzasaun ba kazu ruma tuir ministra, tenki liu hosi investigasaun kriminal e problema ne’ebé infrenta iha tinan ne’e mak investigasaun kriminal.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Relasiona ho tribunal de kontas Ministra Esplika mos katak, tribunal de kontas nia mak sei haree tanbasa mak gasta osan estadu sira ne’e, nune’e nia mak sei haree osan ne’e gasta duni tuir buat ne’ebé PN aprova.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Iha reuniaun ne’ebé kalao iha Gabinete Ministra ne’e ministra hateten, Iha lei ne’ebé atu kria seksaun de kontas ne’e mos hateten katak antes atu asina projetu bo’ot ruma tenki haruka uluk ba tribunal de kontas haree uluk katak buat hotu halo tuir regras ne’ebé iha ka lae.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Ministra hateten, wainhira seksaun ba tribunal de kontas hahú hala’o sira nia servisu sei garantia katak dalan ba oin atu gasta orsamentu do estado halo diak hodi la bele hamosu korupsaun ne’e mai hosi tribunal de kontas ne’ebé mak oras ne’e kria dadaun.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Investigasaun Kriminal tuir ministra hanesan mos ho tribunal de kontas tanba KAK la bele halo buat ida wainhira la iha polisia ne’ebé ho kbít naton atu halo investigasaun, dehan ministra.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Ita hotu hatene katak, oras ne’e dadaun governu prepara hela lei ba polisia investigasaun kriminal,” dehan Komisariu KAK Aderito de Jesus iha Salaun Ministeriu justisa depois de hasoru malu ho Ministra Justisa.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Komisariu ne’e hateten, polisia investigasuan oras ne’e sei falta polisia invetigasaun kriminal ne’ebé actual halao husi seksaun investigasaun kriminal ne’ebé ladun apoiu servisu prokuradór hodi halo investigasuan ba kazu ne’ebé mosu antes lori ba tribunal.&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Tuir Aderito estabilesementu tribunal de kontas inportante tebes hodi asegura servisu seitor justisa niann iha Timor Leste tanba kazu korusaun balun atual seidauk bele halo investigasaun instrument hodi halao servisu hirak ne’e sei iha sufsiente.*&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;b&gt;Ananias Babo Horta &lt;/b&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Media Officer Gabinete Ministra Justisa&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-1863411745666751145?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/1863411745666751145/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/07/mj-kak-deskuti-lei-investigasaun.html#comment-form' title='0 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1863411745666751145'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/1863411745666751145'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/07/mj-kak-deskuti-lei-investigasaun.html' title='MJ-KAK Deskuti Lei Investigasaun Kriminal'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-8394453937836558421</id><published>2010-06-24T02:45:00.000-07:00</published><updated>2010-06-24T02:53:03.676-07:00</updated><title type='text'>Corruption: KAK and Ministry of Finance us$3 milliom goes missing issues</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Soares pledges to launch investigation this year, &lt;span style="font-size:78%;"&gt;TP, 24/06/10&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;The Timorese Anti-Corruption Commission, Commissioner, Aderito de Jesus Soares has pledged to start holding investigation into corruption cases within this year. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt; &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;strong&gt;Civil society ready to support KAK to combat corruption&lt;/strong&gt;, &lt;span style="font-size:78%;"&gt;STL, 24/06/10&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;The Civil society in Timor-Leste has committed to supporting the anti-corruption commission (KAK) to combat corruption in the Government’s institutions in the country. &lt;/div&gt;&lt;p align="justify"&gt;&lt;strong&gt;II Deputy PM urges Inspectorate Generate to investigate money US$3 Million goes missing, &lt;span style="font-size:78%;"&gt;STL, 24/06/10&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Deputy Prime Minister for Management and Pulic Administration, Mario Viegas Carrascalão has called on the Inspectorate General to investigate money US$3 million went missing in the Finance Ministry. &lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/317165736761920075-8394453937836558421?l=movimentoprokak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/feeds/8394453937836558421/comments/default' title='Post Comments'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/06/corruption-kak-and-ministry-of-finance.html#comment-form' title='1 Comments'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8394453937836558421'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/317165736761920075/posts/default/8394453937836558421'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://movimentoprokak.blogspot.com/2010/06/corruption-kak-and-ministry-of-finance.html' title='Corruption: KAK and Ministry of Finance us$3 milliom goes missing issues'/><author><name>Movimento Pro KAK TL</name><uri>http://www.blogger.com/profile/17160336547434341864</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-317165736761920075.post-1338411890393691230</id><published>2010-06-22T13:52:00.000-07:00</published><updated>2011-02-14T14:02:05.891-08:00</updated><title type='text'>Aderito Lamenta Politikus Garganta Korrupsaun</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://suara-timor-lorosae.com/foto_berita/57aderito.JPG"&gt;&lt;img style="float:left; margin:0 10px 10px 0;cursor:pointer; cursor:hand;width: 222px; height: 290px;" src="http://suara-timor-lorosae.com/foto_berita/57aderito.JPG" border="0" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="Apple-style-span"&gt;&lt;span class="Apple-style-span" style="font-size: small;"&gt;Posting Husi: Administrator&lt;br /&gt;Kategoria: Notisias Online&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tersa, 22 Junhu 2010 - 13:24:35 OTL&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;DILI - Komisariu Komisaun Anti Korrupsaun (KAK) Adérito de Jesus lamenta tebes ho lider politikus balun nebe hakilar hodi kritika makas konaba kazu korrupsaun maibe la bazeia faktus konkreitus. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Adérito husu atu lider sira wainhira atu koalia korrupsaun labele lansa deit informasaun falsu, maibe tenki fo informasaun nebe kontribui kombate korupsaun iha TL. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;Maske nune’e, Komisariu Adérito dehan, KAK nakloke nafatin atu simu kritika no sujestoens hotu husi parte politikus no ONG,  no povu tomak, maibe tenki hato kritika ho konstruktivu. &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: justify;"&gt;“Hau respeita tebes kritika ne’ebe mak mosu, maibe
